Rödlistan har våldsamt överdrivit utdöenderisk!

Risken för artutdöende (utrotning) överdrivs minst tiofalt av rödlistan. Det finns därför nu tunga skäl att nedjustera uppskattningar av nödvändigt artskydd!

Artdatabanken publicerar vart femte år rödlistor. I rödlistan 2010 (Gärdenfors ed. 2010. ”Rödlistade arter i Sverige 2010”) https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/4.-rodlista-2010/274614_inlaga_liten_sid-del1-1-199.pdf  Det står: ”Rödlisteindex…är konstruerat så att det ger ett mått på hur stor andel av artstocken som förväntas finnas kvar på medellång sikt (i storleksordningen 50 år)”; ”andel av arterna som förväntas finnas kvar i området inom den närmaste framtiden (storleksordningen 50 år)”; ” RLI tyder på att uppemot 30 % av arterna för vilka naturskog är viktig kan komma att dö ut från Sverige inom det närmaste halvseklet.”; ”Likväl talar både rödlistan och rödlisteindex sitt tydliga språk: Inom stora områden krävs fortfarande omfattande och kloka insatser för att vi inte ska tappa en betydande del av vår flora och fauna under detta århundrade.” Ett kort och lättläst koncentrat av Gärdenfors finns på Biodiverse 2010 nr 2 sid 22 http://www.biodiverse.se/articles/rli-visar-fortsatt-forlust/ Där står ”Eftersom rödlistans kategorisering bygger på utdöenderisk ger RLI ett mått på hur stor andel av artstocken som förväntas finnas kvar på medellång sikt (i storleksordningen ett halvt århundrade från nu))”

Rödlistindex för alla analyserbara arter har värde nära 0.9. Detta skulle alltså betyda att ungefär 90% av arterna förväntas finnas kvar efter 50 år och en tiondel dö ut (”utrotas”).

Jag gör några approximativa grova överslagsberäkningar för att visa hur överdriven uppskattningen är. Ca 20000 arter i Sverige har bedömts för rödlistning och av dessa har ca 200 dött ut de senaste århundradena. Således är andelen arter som förväntas finnas kvar om femtio år vid konstant utdöendetakt ca 0.9975. Observerad överlevnad är ungefär fyrtio gånger större än artdatabanken kom fram till! Rödlisteindex uppskattar ungefär andelen arter som kan förmodas finnas kvar efter tusen år. Av de arter som föredrar naturskog förutsägs någon procent att försvinna de närmaste femtio åren.

Rödlistan inleds med: ”En rödlista redovisar analyser av risken för att arter dör ut, dvs. den är en prognos om arternas fortlevnad.”. Detta är fel, risken för att arter dör ut överdrivs med minst en faktor tio och prognosen för arternas fortlevnad är minst tio gånger längre.

Naturvårdstänkandet är genomsyrat av dessa alarmistiskt överdrivna riskuppskattningar. De sprids genom ”utbildning”. Det var först i mars 2018 som artdatabanken tog bort definitionen av rödlisteindex som chansen att överleva ett halvsekel. Rödlistan 2015 gör inte risktolkningen, men vidarebefordrar ändå den alarmistiska icke vetenskapligt underbyggda slutklämmen från 2010.  Resonemanget sitter nog i ryggmärgen på många naturvårdare för många decennier framåt. Det är lätt att slå i spikar, men svårare att få bort dem, speciellt om spikarna slås in av universiteten.

Ett exempel på överdrivna utdöenderisker ges i faktarutan på artikeln http://www.landskogsbruk.se/skog/flesta-skogsarterna-pa-rodlistan-inte-hotade/

Länkar som ifrågasätter utarmandet av den biologiska mångfalden i skogen ges här.  Den kraftiga överskattningen av utdöenderisken analyseras utgående från kategoriändringar 2000-2015 på http://daglindgren.upsc.se/Naturv/Rodlistekategori2000.html

På rödlistan baserade utdöenderiskuppskattningar och åtföljande kravspecifikationer är inte vetenskapligt underbyggda, och bör revideras nedåt. De faktiska utdöenderisken som är förknippade med rödlistekategorierna måst beräknas. Grunden för rödlistan är utdöenderisken och eftersom den våldsamt överdrivits måste nya mer realistiska värden i bättre överenstämmelse med verkligheten beräknas.

Givetvis finns det andra överväganden än artutdöende och även en utdöenderisk på några procent i ett sekelperspektiv kan motivera åtgärder.

Tillägg: En förkortad version av denna bloggartikel publicerades som debattartikel 180420 Land Skogsbruk 17 sid 4.  http://www.landskogsbruk.se/debatt/rodlistan-overdriver-hotet-mot-arterna/

Dag Lindgren. Senaste webbversionen av detta dokument 180503 på  http://downto.dagli.se/  (Rödlistan har våldsamt överdrivit utdöenderisk!), första versionen på webben 180224

2 thoughts on “Rödlistan har våldsamt överdrivit utdöenderisk!”

  1. Hele argumentet ditt faller sammen som følge av dine antagelser om at utdøelsesrisikoen er konstant (både i tid og mellom arter) og din helt feilaktige måte å regne ut utdøelsesrisiko på. Risikoen for å dø ut henger sammen med hvilke påvirkninger de ulike artene utsettes for, og disse forandres selvfølgelig over tid og er helt ulike fra art til art. Det blir derfor helt feil å regne ut sjansen for utdøelse for hver enkelt art, slik du har gjort, ved å dele antall (påviste) utdødde arter på antall vurderte arter. Alle arter har sin egen risiko for å dø ut, basert på de trusler arten står ovenfor. De aller fleste svenske arter har en mye lavere risiko for å dø ut i løpet av de neste 50 år enn det du har kommet frem til. Men noen arter har faktisk en mye høyere sjanse for å dø ut, og en del av disse står derfor oppført på rødlisten.
    At ingen har svart deg er vel rett og slett som følge av at dine argumenter viser klare mangler på en biologisk forståelse.

    1. Gärdenfors prognos förutsätter konstant genomsnittsrisk över arter i framtiden. Min överslagsberäkning utgår från den realiserade risken de sista seklerna som inte behöver vara konstant men antas samma i framtiden i likhet med Gärdenfors. Både är genomsnitt över alla arter vare sig de idag är rödlistade eller ej och oberoende av variationer mellan enstaka arter i tid och rum.
      Gärdenfors resonemang har nu underkänts av artdatabanken, som tagit bort det från sin hemsida.
      Nu är det publicerat i Land http://www.landskogsbruk.se/debatt/rodlistan-overdriver-hotet-mot-arterna/ som har kommenteringsmöjligheter om du vill framföra dina invändningar där.
      Det känns bra om detta är den enda kritik som kommit fram bygger på missförstånd och inte erkänner genomsnitt som ett övergripande mått när alla inte är lika. Det antyder att bättre underbyggd kritik inte finns (vilket jag väl inte trodde heller). Vad som är allvarligare är att vilja till seriös diskussion inte finns. Kommentaren visar hur mycket av tron på den förestående snara undergången av en väsentlig del av de skogsarter som nu finns i landet är ett inrotat psykosocialt överdrivet försiktighetstänkande snarare än något grundat i vetenskaplig forskning.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *