Naturvårdsbränning- Klimatutsläpp och annat

Vildbränder, Kontrollerad bränning, framförallt naturvårdsbränning, är en viktig del av naturvården.

Skäl för naturvårdsbränning. Skogsbränder skapar en miljö som är nödvändig för många arters överlevnad och gynnar fler. Tidigare brann skogen mycket oftare. Några av dessa miljöer bör bevaras så gott det går för att bevara arter och ekosystem och för att förstå och visa hur skogen såg ut förut. Det finns nog bred enighet om detta. Jag uttrycker det ibland ”Det största hotet mot den biologiska mångfalden i svensk skog är brandkåren”.

Fler frågor väcks. Naturvårdsbränning har också nackdelen att den tillför atmosfären klimatgaser. Mitt huvudsyfte med denna artikel var ursprungligen att belysa detta. Men statistik, ansvarsfördelning och terminologi var oklara och det förde in mig på många hithörande frågor jag tycker borde bättre utredas och diskuteras, några förtecknas: *) Vad är fackuttrycken för olika typar av kontrollerad bränning? *) Hur mycket klimatgaser orsakar naturvårdsbränning nu? *) Hur mycket naturvårdsbränning är optimalt? *) Vad är naturvårdseffekten av bränder som inte betecknas som naturvårdsbränder? *)Naturvårdsbränningar är vanligen “lätta” medan vildbränder ibland går djupare och är mer “förödande”, bör en del naturvårdsbränder göras hårdare för att i högre grad efterlikna naturtillståndet? *) Vildbrand förväntas öka när klimatet blir varmare. Hur ändras behovet av naturvårdsbränning då? *) Är det praktiskt meningsfullt att utveckla en mer nyanserad kvantitativ analys av naturvårdsbränningens effekter och kostnader i olika miljöer? *) Effekter av att naturvårdsbränning belastas av en klimatkostnad, hur stor är den?

Behov av lättillgänglig sammanfattande tabell på svenska om bränder
I Sveriges utsläppsrapportering finns en tabell som ser ut så här:

Jag tycker det vore mycket bra om denna tabell fanns lätt tillgänglig på svenska på webben med enkla förklaringar.

Källor för mina arealuppskattningar:
Jag använder tre källor för areal kontrollerad bränning med naturvårdssyfte:
 A) Skogsstyrelsen Hygges- och naturvårdsbränning (1 000 ha) efter Åtgärd, År och Variabel. PxWeb (skogsstyrelsen.se)
B) Naturvårdsverket/länsstyrelserna, sammanställning från Naturvårdsverket från Erik Hellberg Meschaks, bygger huvudsakligen på information från Life-Taiga projektet.
C) Sveriges internationella rapportering Sweden. 2021 National Inventory Report (NIR) | UNFCCC 
D) Jag gör en egen skattning för vad jag tror inte rapporteras i sammanställningarna. Det är bara 10% av naturvårdsbränningarna, och osäkerheten i beräkningarna är större än så.

Naturvårdsbränning betecknas ibland ”biodiversitet”.

Jag har sammanställt en tabell över bränder, framförallt naturvårdsbränder, i svensk skog sedan 2012, hektar per år. För att se hela tabellen måste man dra den i sidled!

År Vildbrand
 C)
Föryngring
C)
Biodiversitet
C)
Föryngring
A)
Biodiversitet
A)
Biodiversitet
B)
Föryngring
D)
Biodiversitet
D)
2012 109 758 182 800 200 132 100 100
2013 477 581 539 600 500 134 100 100
2014 10499 992 1804 1000 1800 172 100 100
2015 256 444 326 400 300 303 100 100
2016 715 433 441 400 400 363 100 100
2017 433 340 327 300 300 255 100 100
2018 21578 340 327 * * 518 100 100
2019 775 340 327 100 400 268 100 100
2020 400 200 847 100 100
Summa 34842 4228 4273 4000 4100 2992
Snitt (/8) 4355 529 534 500 513 374 100 100

Jag tar bara upp ”föryngringsbränning” marginellt i det följande. Naturvårdsbränning är i någon typ av bestånd, inte kontrollerad bränning på en färsk föryngringsyta, och betecknas ibland biodiversitet.

Naturvårdsbränning /år skattas till 514+374+100=1008 avrundas till 1000 ha/år.

Information omkring naturvårdsbränning
Den viktigaste myndigheten för information rörande naturvårdsbränning är Naturvårdsverket. Den väsentligaste informationen/vägledningen nu om naturvårdsbränning är från 2005 och 2008 (Naturvårdsbränning- Vägledning för brand och bränning i skyddad skog ISBN 91-620-5438-4 (naturvardsverket.se) och Naturvårdsbränning- Svar på vanliga frågor ISBN 978-91-620-8370-0 (naturvardsverket.se) Skogsstyrelsen har en förteckning av faktablad omkring skogsbrand Skogsstyrelsen – Faktablad om skogsbrand Projektet Lifetaiga har nyligen avslutats och ger mycket praktisk information   http://www.lifetaiga.se/ Det finns länkar till projektets egna broschyrer och till andra svenska Lifeprojekt. Men någon sammanställning av länkar till merparten av relevanta och uppdaterade dokument finns inte hos Lifetaiga, inte heller slutrapport. Förlängning av projektet har avslagits.

Naturvårdsbränning skiljer sig från vildbränder eftersom vildbränder ibland kan vara förödande och döda alla träd. Naturvårdsbränning undviker så våldsamma bränder, bl a av säkerhetsskäl. Därför kommer det att finnas mycket lite skog i reservat som representerar en viktig del av hur det var förut. Detta är en brist som man kanske borde tänka på hur den skulle kunna åtgärdas. Ibland blir naturvårdsbränder mildare än vad brännaren egentligen önskade. Kanske man kan göra någon frekvensfördelning av brändernas omfattning för både vildbränder och naturvårdsbränder?

Jag tycker information som bland annat omfattar sammanfattande vägledande övergripande central kringinformation borde uppdateras minst vart tionde år. Det borde alltså vara dags för uppdatering nu!

Hur mycket naturvårdbränning? Kontrollerad bränning är ett krav för certifiering av storskogsbruket, den brända arealen räknas upp med en faktor som beror på typen av bränning. Även vildbränder räknas ofta in. Jag har varit i kontakt med två av Sveriges största markägare, men bara fått ungefärliga uppgifter. SLU har fått uppgifter om årlig areal från Skogsstyrelsen, se tabell A3:2.15 (Mattias Lundblad pers medd) som sedan vidarebefordrades till Naturvårdsverket för internationell rapportering. Kanske andra markägare bränner lite grand + länsstyrelserelaterat som missats kanske 100 ha/år naturvårdsbränning (inklusive en del ”tomtskötsel”, ”valborgseldar” och annat som ibland liknar naturvårdsbrand). Jag gissar på motsvarande 100 ha/år ”naturvårdsbrand” och 100 ha/år ”hyggesbränning” vilket nog kan vara underskattningar. Hittar inga tankar om detta.

Naturvårdsnyttan av olika naturvårdsbränder, föryngringsbränder och vildbränder är olika. Variation är oftast bra, den biologiska mångfalden gynnas mer om allt och alla inte följer exakt samma mall.

Hur stor är årliga arealen skogsbränder?
Forskarna anser att ungefär en procent av skogsmarken brann årligen före 1800 talet, möjligen mer under perioder när svedjebränning och föryngringsbränning var vanligt. Därefter har brandfrekvensen sjunkit och nådde vid millenniumskiftet ned till drygt en tiondels promille av skogsmarken, som troligen är minimum, troligt det ökar efter 2000…  

Det finns inte exakt statistik på areal skogsbränder vare sig nu eller tidigare, men ungefärlig. Sedan 1990 finns sammanställningar som redovisas på sid 146 i annex Tabell A3:2.15 (se ovan) i Sveriges årliga rapport till relevant FN-organ  https://unfccc.int/documents/271847 . Där finns Skogbrandsareal fördelat på år; vildbrand på resp. skogsmark, mark med få träd och mark utan träd; kontrollerad brand för föryngring och biodiversitet (naturvårdsbränning).

Prognosen för skogsbränder med ett varmare klimat (enligt Anders Granström, SLUs skogsbrandspecialist) ”Med de skisserade förändringarna följer sannolikt dels ett större antal bränder i södra Sverige (fler dagar när antändning är möjlig), och fler stora bränder (på grund av fler dagar med extremt brandväder). Dessutom är det troligt att episoder med multipla bränder ökar, med risk att släckorganisationen mättas. Räknar man nu bör man nog anta att den naturliga skogsbrandsarealen fördubblats som ett inslag i global warming.”
Jag förmodar att vildbranduppgifterna i tabellen är underskattningar. Det ter sig troligt att vildbränder i Sverige de kommande decennierna kommer att vara uppåt 6000 ha/år, vilket jag räknar med istället för genomsnitt av föregående år enligt tabellen  ovan.

Vad kostar naturvårdsbränning?
Projektet Lifetaiga har på fem år förbrukat 100 miljoner och naturvårdsbränt uppåt 2500 hektar. Detta skulle innebära 40000 per hektar. En del av projektet har gått till administration, kompetensuppbyggnad och information. En väsentlig del har gått till inköp av utrustning (typ brandslangar) som delvis kan ses som investeringar och dessutom kan användas vid mer omfattande vildbränder. Kompetensuppbyggnaden omkring naturvårdsbränning har säkert positiva effekter på vildbränder. Den tekniska utvecklingen och den ökade beredskapen för skogsbränder ger säkert förutsättningar för kompetensspridning.
 Det blir nog lite billigare än ”normalt” eftersom objekten valts grundligt och ganska stora. 500 hektar per år är nog en överskattning, det är inte slutrapporterat. Jag skattar kostnaden till 30 000 per hektar, (drygt) 10 000 ser jag som en merkostnad jämfört med ”normal” hyggesbränning. Om framtida objekt blir större och naturvårdsbränningen får större omfattning blir det nog billigare, medan mindre naturvårdsbränningar än LifeTaiga gjort blir dyrare. Men det räknar jag inte med. Det finns också en klimatkostnad, som hittills inte beaktats som jag skall diskutera.

Skogen som bränns upp vid naturvårdsbränning skulle kunna innebära ett bortfalla av intäkter, men den är sällan värdefull, det uttag som görs skulle sällan ge ett ekonomiskt netto och oftast är den skyddad mot avverkning. Om värdet hypotetisk sattes till 100 kr per kubikmeter skulle värdet bli 2300/ha vilket är litet jämfört med andra kostnader.  Så den posten sätts till noll. I enstaka fall kanske skadan blir större om värdet på stora gamla tallar avsevärt försämras. Hyggesbränning minskar gransinslaget, ett växande gransinslag försämrar generellt naturvärdet. ”Granifieringen” skulle kosta mycket att korrigera med röjning och gallring till samma reduktion som naturvårdsbränning ger. Förmodligen räknar man inte så i enstaka objekt, men nationellt är det ett hot mot naturreservatens naturlighet.

För hyggesbränningen räknar jag med 15 000 kr/ha

Hur mycket koldioxid (klimatgaser) generar naturvårdsbränder?

Sveriges åtgärder hittills för klimatet bedöms som otillräckliga. Därför har Regeringen bestämt att alla myndigheter skall beakta klimatutsläppen. Eftersom naturvårdsbränning i hög grad rör Naturvårdsverket så ankommer det i första hand på Naturvårdsverket bevaka att en önskvärd skattning av klimateffekterna utförs. Det kan väl sägas att det hittills fungerat med uppdrag till SLU, men kraven skärps allteftersom klimatläget förvärras. SLUs rapport av naturvårdsbränningen har hittills underskattat Sveriges areal eftersom Skogsstyrelsens uppgifter, som inte omfattar storskogsbruket, har använts. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar ålagda att göra bättre redovisningar av klimateffekterna även utan direkta specificerade uppdrag, men just klimateffekterna av Naturvårdsbränningar verkar bättre att Naturvårdsverket har hela ansvaret för!

SLU beräknar klimatutsläppen per hektar naturvårdsbränning till 21.5 ton CO2 respektive 22.9 ton CO2e (≈ 23 ton/ha).  Mattias Lundblad, SLU, har utfört huvuddelen av de skogliga beräkningarna för LULUCF rapportering och en del uppgifter härrör från honom. Jag vet inte i vilken utsträckning faktorer som tillverkning av utrustning och resor är inkluderade, men förmodligen är de marginella. CO2 rapporteras inte separat i klimatrapporteringen för att undvika dubbelräkning, eftersom den ingår i förändring av levande biomassa på skogsmark. Däremot rapporteras kväve och lustgasemissioner som anses härstamma från naturvårdsbränning.  

1000 ha/år naturvårdsbränning genererar 23000 ton CO2e/år. Detta är inte mycket ur nationell synpunkt eller jämfört med andra komponenter i skogssystemet, men ändå tycker jag det skall redovisas och det är inte försumbart jämfört med andra komponenter i naturvårdsbränning.

Hur man kan värdera klimatskadan av naturvårdsbränning

Ett ton CO2e betalas i handeln med utsläppsrätter idag med ca 500 kronor. Men bilisterna betalar mer i extrakostnad för bränslet. Och utsläppsrätterna betraktas nog fortfarande som för billiga och går säkert upp i pris. Så jag sätter miljökostnaden av ett utsläpp på ett ton CO2e till 1000 kronor till 2030, därefter tycker jag man skall pröva igen.  De 23 ton CO2e per hektar naturvårdsbränningen ”kostar” alltså storleksordningen 23000 per hektar. Det är nästan fossilfritt så det ska nog ges en lägre kostnad än fossilutsläpp, så högre kostnad per hektar verkar inte berättigat, snarare lägre. Kanske man inte skall sätta kostnaden högre än 500 kr/ton, dvs 11500 per hektar. Hela utsläppet sker inte på en gång utan är fördelat i framtiden, men jag tycker inte det finns skäl att beakta det. Det kan också diskuteras om inte naturvårdsbränning på sikt ökar kolupptagningsförmågan. Men å andra sidan är det akut att minska utsläppen.

Jag har gjort troligt att olägenheten med de av naturvårdsbränning orsakade emissionerna är av en storleksordning ungefär hälften av de ekonomiska kostnaderna. Detta skall inte betraktas som försumbart utan en noggrannare avvägning borde göras. Klimatgasemissionerna av en specifik naturvårdsbrand beror på många faktorer och hur man räknar. Eftersom de utgör en ganska stor reell nackdel kan det bra om man inte drar all naturvårdsbränning över en kam som skett hittills. Detta borde nog tänkas på grundligare.

Föryngringsbränning ger liten utsläppsökning, det är ju mest hyggesavfall vars kol ändå skulle gått upp i atmosfären snart. Det kan nog ge högre tillväxt och bättre växande föryngring. Jag sätter klimatkostnaden till noll.

Behovet av naturvårdsbränder?

Naturvårdsverkets redovisning av Underlag till EU:s prioriterade åtgärdsplan för Natura 2000 år 2021-2027 (PAF = Prioritised Action Framework) (Underlag till EU:s prioriterade åtgärdsplan för Natura 2000 år 2021-2027 (PAF = Prioritised Action Framework) – Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) Där anges ett mycket stort behov av naturvårdsbränning (ca 11000 ha/år). (Jag hittade dock inte uppgiften på nätet).

Att epoken med stora skogbränder, svedjejordbruk och hyggesbränning blir alltmer avlägsen är ett motiv för att nu öka kontrollerad naturvårdsbränning.

Den förutsedda (delvis realiserade) ökningen av vildbränder är ett motiv för att minska skattningar av framtida behov av naturvårdsbränning. Detta bör analyseras.

Ett argument för naturvårdsbränning är att det ökar kompetens och kapacitet för hantering av vildbränder. Därför har ”brandkår” och ”naturvårdsbrännare” båda att vinna på kontaktytor. Kanske merparten av investerade slangar bör ligga på gemensamma depåer, naturvården behöver dem ju inte just när faran är störst. Kanske det finns ett behov att analysera detta närmare.

Forskare anser att för att uppfylla naturvårdskraven det behövs 20% av de ursprungliga habitaten. Huvuddelen av ”ursprunglig” svensk skog är 9010 taiga. Av denna återstår nu ca 7% enligt uppsatta kriterier, det skulle behövas flera miljoner hektar till. Natuttypen skapades huvudsakligen av återkommande skogsbränder. Dock har man nu definierat det på annat sätt, snarare inte störd av skogsbruk. Denna definition är grundligt missledande, upprepad brand skapar inte samma sorts skog som lång frånvaro av skogsbruk. Naturvårdsbränning är ett nödvändigt komplement. Men det är orealistiskt att sätta flera miljoner hektar skog som brinner vart hundrade år som målsättning, och med de kriterier som naturvårdsforskarna satts upp behövs det inte heller. Började vi naturvårdsbränna i skog som inte skall sparas från avverkning av andra orsaker blir virkesförlusten stor. Men nog verkar det behövas mer än tusen hektar/år för att en rimlig del av den typiska ”

Vad naturvårdsbränning kan skapa är inte ett landskap som helt liknar det “ursprungliga”, men det är mer likt det ursprungliga än att enbart låta skogen sköta sig själv utan brand. Att det ursprungliga inte kan exakt återskapas minskar behovet att söka restaurera det och istället acceptera att världen ändrats. Men en ökning av naturvårdsbränningen i reservat och nationalparker är väl motiverad, till vilken nivå kan diskuteras.

Jag anser fördelar och nackdelar måste vägas för att få något så när optimala beslut. Idéen att en kvantifierad insats är nödvändig är fel angreppssätt. Kostnaden för naturvårdsbränning stiger linjärt med arealen medan nyttan av ytterligare areal avtar starkt med arealen.

Hur mycket naturvårdsbränning behövs?
Naturvårdsbränning på 500 ha/år i naturreservat upprepat med hundra års mellanrum upprätthåller 50000 hektar i reservat som det var i ”förindustriell tid”. Räknar man med storskogsbrukets olika konstruktioner ökas det till säg 75000 hektar som liknar ”urtillståndet”. Detta ter sig väldigt lite och är i sig ett motiv att öka arealen naturvårdsbränning. Det andra viktigare skälet är vad naturvårdsbränningen gör för arterna. Mycket få skogsarter har försvunnit från Sverige sedan 1970 och ingen av dessa är brandberoende. Jag tycker att vi skall acceptera att en del arter minskar kraftigt i antal och utbredningsområde till följd av människan. Nyttan av att stoppa skogsbränder är uppenbarligen mycket stor, naturvårdsbränder kostar och medför andra olägenheter. Därför får vi acceptera att brandberoende arter blir mycket ovanligare. Det tar lång tid att konstatera att en brandberoende art verkligen dött ut. Vildbränder förutses öka, vilket ökar brandberoende arters frekvens. Certifieringskraven har också gjort sitt till. Generellt överskattar rödlistan utrotningsriskerna med minst en faktor 10, förmodligen gäller detta också brandberoende arter. Men trots detta verkar det rimligt att inom landets naturvårdsbudget satsa på ökad areal naturvårdsbränning.

Lever storskogsbruket upp till certifieringskraven?
Sveaskog har i en annons i DN ANNONS: Därför är det viktigt att sätta eld på skogen – DN.se räknat ut att för att uppfylla certifieringskraven måste Sveaskog naturvårdsbränna cirka 6 000 hektar under en femårsperiod. Enligt Tabellen ovan uppger Skogsstyrelsen att storskogsbruket totalt naturvårdsbränt 4100 ha under de nio åren 2012-2020. Men nu skall detta inte tolkas som att Sveaskog inte lever upp till certifieringskraven utan har med missvisande semantik i annonsen att göra. Sveaskog beskriver de komplicerade räkningarna för certifieringskraven på Dramatiska landskap och naturvårdsbränningar (sveaskog.se) .

Inspirerande litteratur för optimering av skogsbrandproblematik

Skogsekonomen Professor Peter Lohmander har producerat en imponerande kreativ rad av optimeringar om skogsbrandsinsatser alldeles nyligen. Det var egentligen det som inspirerade mig att vilja uttrycka mig med en bloggartikel.

Lohmander, P. (2021) Optimization of forestry, infrastructure and fire management,
Caspian Journal of Environmental Sciences, Vol. 19 No. 2 pp. 287~316. https://cjes.guilan.ac.ir/article_4746_197fe867639c4cc5e317b63f9f9d370b.pdf

Lohmander, P., Adaptive mobile firefighting resources, stochastic dynamic optimization of international cooperation, International Robotics & Automation Journal, Volume 6, Issue 4, 2020, pages 150-155. PL_IRATJ_20_3https://medcraveonline.com/IRATJ/IRATJ-06-00213.pdf

Lohmander, P., Forest fire expansion under global warming conditions: multivariate estimation, function properties and predictions for 29 countries, Central Asian Journal of Environmental Science and Technology Innovation, Volume 1, Issue 5, 2020, 134-142. doi:10.22034/CAJESTI.2020.05.03. http://www.cas-press.com/data/cajesti/news/Peter%20full%20text_2.pdf

The effect of climate factors on the size of forest wildfires (case study: Prague-East district, Czech Republic) | SpringerLink

Optimization of distance between fire stations: effects of fire ignition probabilities, fire engine speed and road limitations, property values and weather conditions (medcraveonline.com)

Inte minst från det kreativa inslaget att ge det som sammanfattningar från Umeå älv kajak i Umeå älv och annat
http://www.lohmander.com/PL_IIASA_Eurasia_2021_Movie_1.mp4
http://www.lohmander.com/PL_IIASA_Eurasia_2021_Movie_2.mp4
https://youtu.be/wBBsl-tWSKQ

Optimering med ekonomiska överväganden

Spekulerar och spånar lite löst

Jag räknar med att den ytterligare klimatskadan av vildbränder och kontrollerad hyggesbränning är noll (opåverkad av oss).

Om naturvårdseffektiviteten är 3 ggr högre per hektar för naturbränning än för hyggesbränning blir det kostnadseffektivare att naturvårdsbränna om man bortser från klimatkostnaden men om klimatkostnaden är 1000 kr/ton CO2e blir det kostnadseffektivare att hyggesbränna. Dvs beaktas klimateffekterna är det motiverat med en större andel hyggesbränning än om man bortser från klimateffekterna.  

Nyttan av skogsvårdsbränning avtar när det blir fler vildbränder. Ökningen av vildbränder framåt kan antas vara 2500 ha/år. Om man antar att Naturvårdsbränder har fem gånger så stor effekt som vildbränder gagnar den ökade frekvensen vildbränder naturen lika mycket som de naturvårdbränningar som utförts under projektet Lifetaiga. Om man sedan adderar klimatkostnaden för Lifetaigas så gör ökningen av vildbränder väsentligt större naturvårdsnytta.

Om Naturvårds och hyggesbränning fördubblas så fördubblas kostnaden (till ca 50 miljoner/år inkl klimatkostnad) men hur mycket ökar naturvårdsnyttan och är det värt det?

Denna blogg är öppen för kommentering en tid och jag kanske ändrar innehållet i den.

Dag Lindgren 211112. URL till det här dokumentet Downto2100 | Kommer civilisationen att överleva? (dagli.se)

2 thoughts on “Naturvårdsbränning- Klimatutsläpp och annat”

  1. Sorry for two recent language errors!
    (It is easy to make typing errors with a cell phone.)
    Here is the corrected version:

    Thank you Dag for many important and original suggestions on fires, biodiversity and fire management!
    A lot can and should be done in these areas.

  2. Thank you Dag for many important, original and suggestions on fires, biodiversity and fire managenent!
    A lot can and should be done in these areas.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *