Plantering kallas för plantage

Plantering kallas plantage!

Många kommentarer/artiklar i media (t ex från “Skydda Skogen” och “Green Peace”) använder ofta ”plantage” när de syftar på “skogsodling”. Detta väcker irritation. Det finns därför anledning att analysera.

Wikopedia klargör vad ”plantage” förmodas innebära på svenska: ”Plantage är en jordegendom där man odlar, bomull, kaffe, te, tobak eller andra avsalugrödor i stor skala. Tidigare har beteckningen mest använts för odlingar i tropiska länder, men används numera även för vissa trädgårdskulturer även i nordligare länder, till exempel fruktplantager.”; ” Plantager är baserade på monokultur och där odlar man så kallade avsalugrödor (cash crops) för industriländernas marknader.”;  ”Under tiden 1600-tal till 1800-tal odlade de europeiska kolonialmakterna bomull och tobak på amerikanska plantager, arbetarna där var afrikanska slavar. I Afrika odlades kaffe och kakao på plantagerna medan man i de asiatiska kolonierna odlade te och gummiträd.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Plantage

Svenska Akademins ordlista nämner inte trädplantage eller något liknande som stödjer den kontroversiella beskrivningen av plantering som plantage.  Vill någon få “plantage” i betydelsen plantageskog till formellt accepterad svenska bör de skicka in förslaget till Akademin.

Varken på Skogsstyrelsens eller Naturvårdsverkets webbar kunde jag hitta något om “plantage” (annat än sk fröplantager, där utsäde till skogsbruket produceras). Således finns inget stöd hos de mest relevanta myndigheterna för att använda “plantage” för att beteckna skogsodling.

NationalEncyklopedin: Trädplantage, plantageskog (eller skogsplantage) står inte. Skogsodling, skogsplantering och kulturbestånd står. Men  plantageskogsbruk står faktiskt förklarat “Något oegentlig benämning på intensiv skogsodling under tropiska eller subtropiska förhållanden. Vanligen omfattar odlingen en eller högst ett par icke inhemska arter. Principiellt är de planterade bestånden av skogsträd i Skandinavien också exempel på plantageskogsbruk.” Tillämpas NEs förklaring bör, förutom att det inte omfattar sådd, också uppmärksammas att det gäller för all skogsplantering.

”Plantage” ger många negativa associationer till skogsbruk (se Wikopedia), som ”plantering” eller “skogsodling” inte ger. Förmodligen är detta ett skäl till att plantageskog och trädplantage ibland används, när skogsbrukets metoder ifrågasätts. Det ursprungliga syftet när FSCs användning växte fram, man gillade inte intensivodlingar som ersatte tropisk regnskog.

För en liten del av skogen är det motiverat att använda uttrycket “plantageliknande“. Skogstaxeringen  uppskattar vart femte år arealen “plantageliknande” skogar, och skattar det till <5% av våra skogar. Kortfattat https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2887c5dd16488fe880d66af0/1538555885760/Naturskog%20och%20plantageskog.pdf eller utförligare

Kanske de som använt begreppet ”plantage” ”översatt” det engelska ordet ”plantation” till ”plantage” när de menar skogsodling (plantering). Enligt engelsk-svenskt lexikon så kan översättningen till svenska göras på olika sätt beroende på innebörden: 1. plantering; 2. plantage (i tropiska länder); 3 grundande; 4 koloni(sering). När det gäller svensk skogsplantering verkar det uppenbart att plantage enligt lexikonet är en felaktig och missledande  översättning.

FAO (FN organet för skog) bytte för ca 20 år sedan tidigare använt  ”forest plantation” till “planted forests”, för att undvika de negativa associationerna och få bättre verklighetsförankring. FAO är nog relativt känsligt för “negativa associationer”. (Samtidigt byttes “Natural forest” till “Naturally regenerating forest”). Det är viktigt att få terminologi globalt enhetlig och därför tycker jag FSC borde anpassa sig till världsorganet FAO också i svenskt språkbruk. Det kan hända att denna ändring av FAO inte helt slagit igenom i alla delar av Sverige än.

PEFC i Sverige har inte använt något av begreppen plantering eller plantage.  ”Plantering” används för aktiviteten att sätta en planta, men inte som beskrivning av en viss typ av skog.

FSC i Sverige använder begreppen trädplantage och plantageskog.  Begreppen infördes före FAO slutat använda begreppet plantation för skogsodling för två decennier sedan. Det ursprungliga syftet när FSCs användning växte fram, var förmodligen att FSC inte gillade intensivodlingar, som delvis ersatte tropisk regnskog, men den nuvarande användningen omfattar också svensk skog. Det är bra om terminologi är globalt enhetlig och konstant, Därför är det synd att FSC inte anpassar sig till världsorganet FAO också i sin användning av svenska språket istället för att söka mynta facksvenska I förslag till FSC standard för skogsbruk i Sverige 181205 används plantageskog 17 gånger.  Intrycket är att skogsnäringen inte använder “plantage” i sin kommunikation med FSC eller annars.  FSC-associerade https://www.nepcon.org/sourcinghub/timber/timber-sweden använder” planted forest” för Sverige fast andra länder har “plantation”.

Själv reflekterade jag inte över dessa negativa associationer med ”plantation” i samband med skogsodling förrän för några år sedan. Jag skrev då några bloggartiklar http://downto.dagli.se/?p=314 och http://downto.dagli.se/?p=297 

Ett exempel på hur skogsnäringens företrädare reagerar.

Några exempel på att några NGO använder “plantage” när de menar “skogsodling”: När ”skydda skogen” skall beskriva svenskt skogsbruk http://skyddaskogen.se/sv/svensk-skog/svensk-skog-2 så använder de plantage fyra gånger. Skydda skogen argumenterar för att FAO skall ändra på sin definition av skog så att trädplantager definieras.
Birdlife Sweden andvänder i ett kritiskt brev till Skogsstyrelsen “contortaplantage” När Greenpeace beskriver skog karakteriseras skog som trädplantage: https://www.greenpeace.org/sweden/tag/skog/ och https://www.greenpeace.org/sweden/agera/sca/
Naturskyddsföreningen annonserar https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/kalender/den-svenska-skogen-fran-naturskog-till-plantageskog
Men några NGO använder faktiskt “plantageliknande”.

Jag har varit ordinarie professor i skogsgenetik i mer än 30 år och har därför omfattande och kvalificerad erfarenhet av skogliga “plantager”. Mina artiklar här är öppna för kommentering en tid efter publiceringen. Men intresset för kvalificerad diskussion om sakfrågor är genomgående mycket låg.

Sist editerad 190611 på http://downto.dagli.se/

Leave a Reply

Your email address will not be published.