Till styrelsen Folkhögskolan
c/o ordförande GunnarHenning@hotmail.com
Dåligt behandlad av Folkhögskolan i Ljungskile och har tillfogats skada.
Jag antogs till kursen ” Dösnack/Det goda livet” 18/9-23/11 Men jag fick aldrig delta i kursen. Jag kom till lunch på restaurangen vid Folkhögskolan före kursdeltagandet och presenterade mig för kursledaren. Jag avvisades sedan från skolan utan att närvarit ett ögonblick vid kursen, eftersom jag tydligen sagt något olämpligt vid lunchen. Vad vet jag inte och har inte fått upplysning om vad som var olämpligt trots att jag frågat och jag förstår inte själv vad det kan ha varit som var så anstötligt, men jag minns inte precis vad jag sade vid lunchkonversationen. Jag skisserar vad som är mest troligt att det retade upp kursledaren, men är verkligen Folkhögskolan så trångsynt?
Jag flyttade från Umeå till Ljungskile i mitten av augusti, bor en km från Folkhögskolan. Bekvämt gångavstånd, det är bra för min hälsa att gå några km om dagen. Ett bidragande skäl till mitt beslut att tillbringa sista tiden av mitt liv i Ljungskile var närheten till aktiviteterna vid Folkhögskolan. Hade jag vetat att jag skulle bli portad från Folkhögskolan skulle jag troligen beslutat att bo nära Uddevalla centrum i stället i slutet av mitt aktiva liv. Mina anhöriga bor mellan Uddevalla och Göteborg och skälet för att flytta från Norrland var att komma närmare dem.
Är 82 år, så relevant kurs, dags att tänka över vad som händer när slutet är nära istället för världens problem, och lagom promenad. Dessutom vackert väder.
Jag har åtskilliga ålderskrämpor bla är balansen inte bra, hör ganska dåligt, och därför talar jag ofta onödigt högt, delar av minnet funkar inte bra, jag missuppfattar lätt och felformuleringar förekommer. Tarmbråck gör det svårt med långa skogspromenader långt hemifrån, opereras i morgon. Men jag klarar mig bra, bor ensam utan hjälp och har inte önskan eller behov att ändra på det.
Jag känner behov av större socialt nätverk och ytterligare meningsfull sysselsättning. Kursen verkade idealisk.
Efter lunchen 18/9 ville några funktionärer i folkhögskolan tala med mig och förklarade att jag inte fick delta i kursen. Ansvarig lärare har aldrig förklarat sitt ställningstagande för mig utan överlåtit det åt andra att ge det obehagliga budskapet.
Folkhögskolan kallade på ambulans för att köra mig hem trots att jag förklarade att jag ville och kunde gå hem själv, men för att tillmötesgå Folkhögskolans önskan gick jag efterföljd av en ambulans första halvan av hemvägen, sedan lämnade den mig, så sista halvan av vägen hem fick jag gå oeskorterad. Jag anser Folkhögskolan missbrukade räddningstjänstens resurser, och jag anser ambulanspersonalen direkt borde insett att jag kunde och helst ville gå ensam.
Visserligen verkade det som om avstängningen var permanent, men jag kunde ha missförstått. 18/9 hade jag försovit mig efter en dålig natt och var irriterad av problem med TVn och var inte perfekt fysiskt eller psykiskt, och fattar inte så bra, så det kanske inte var en permanent avstängning. Och jag ville väldigt gärna lära mig mer om Dösnack. Därför dök jag upp igen vid nästa kurstillfälle 25/9 men åter blev det samtal med ledningen denna gång tillkallades också rektor, men slapp att ambulans tillkallades. Hade då fortsatt deltagande accepterats skulle jag ryckt på axlarna.
Jag skrev till rektorn och frågade hur min avstängning från kursen motiverades, antydde möjligheten att överklaga till styrelsen. Fick följande svar (komplimang för att jag fick svar): ”Härmed bekräftas skriftligen på din begäran att ditt deltagande på kursen Dösnack avbryts”. Rektorns motivering:
”I samtal med kursledningen samt representanter från skolans personal och skolledning har jag gjort bedömningen att det inte är lämpligt att du deltar på kursen. Skälen är det obalanserade intryck i bemötande och agerande som du uppvisade vid förstautbildningstillfället samt egna iakttagelser i anslutning till andra utbildningstillfället.”
Jag har inte deltagit ett ögonblick i kursen, så deltagandet avbröts inte, det inleddes aldrig. Bara pratat med kursledaren vid lunchen på restaurangen i Folkhögskolebyggnaden före deltagande i själva kursen, under vilken jag ansträngde mig för att socialisera, uppenbarligen på fel och opsykologiskt sätt. Det var då kursledaren bestämde sig för att få mig avvisad, men utan att informera mig. När andra funktionärer vid skolan dök upp var det inte för att ompröva ställningstagandet utan för att se till att jag verkligen försvann! Av lojalitet mot kursledaren kan resten av skolans ledning inklusive rektor inte annat än backa upp sin kollega och kursledare i dennas beslut. Att överklaga är givetvis meningslöst eftersom styrelsen självklart skulle backa upp rektor. Det var inte för att bedöma mig utan för att invänta eskorterad borttransport man talade med mig. Det är uppenbart att jag fokuserar på andra samtalsämnen till ledande vid Folkhögskolan än elever vid en kurs i Dösnack, och det är troligt att jag hade något aggressivare attityd vid samtal med ledningen och funktionärer än normalt just pga avstängningen från kursen. Det är lätt att få mig att tala om vad som engagerar mig eller om mig själv via frågor, jag gillar förmodligen att prata vad som uppfattas som för mycket.
Det verkar uppenbart att Folkhögskolans ledning – inklusive rektorn – inte är ärliga mot mig, de vill backa upp ett redan fattat beslut, inte ompröva. Jag förstår att personalen vill backa upp varandra, men de inser inte konsekvenserna för andra.
Något liknande har aldrig hänt mig vare sig förut eller efteråt. Inte känner jag mig som en genomgående populär samtalspart och visst försöker jag ofta framföra vad jag tycker när andra uttrycker något jag vill ifrågasätta. Jag har varit universitetsprofessor sedan jag var 35 och deltagit i många kurser i olika roller, sammanträden, samtal, diskussioner och liknande (även efter pensionering) men aldrig uppmanats att inte delta eller närvara, snarare tvärtom. Visst fattar jag att man förväntas uppträda på olika sätt i olika sammanhang, vid deltagande i en kurs så skall man anpassa sig till kursens förutsättningar och vara hövlig och respektfull mot deltagare. Men jag har alltså inte deltagit i kursen. Jag har bara en gång i livet straffats för något (böter för en trafikförseelse) och aldrig varit i slagsmål. En viktig egenskap för en professor är att ha en drivkraft att ifrågasätta och kritisera, och att efterfråga diskussion om detta, men dessa egenskaper passar inte väl in i andra sammanhang.
En av skoladministratörerna sa att ”du får framföra dina åsikter någon annanstans”.
Jag försöker verka för att göra framtiden bättre för mänskligheten på olika sätt. Vad som ofta upprör andra är mitt engagemang i ”population matters”. Jag tycker människan inte hanterar jorden på ett uthålligt sätt och en av de viktigaste orsakerna är att vi är för många på jorden och blir allt fler och därför borde födslar inte uppmuntras, inte heller i Sverige. Detta tycker de flesta inte om att höra. Nätverket skrev en artikel i Svenska Dagbladet för drygt en månad sedan om fördelarna med att det föds få barn i Sverige undertecknat av bl a mig https://www.svd.se/a/EyBbgo/stora-fordelar-om-farre-barn-fods-i-sverige-skriver-debattorer. Min hypotes är att jag har talat för mycket om detta som många inte tycker om att lyssna på och att det är skälet för avstängningen.
Det kändes tveksamt för mig om detta brev skulle gagna en bättre framtid och jag ville ha distans vilket är skälet brevet kommer så sent. Vad som till sist fick mig att besluta att sända det här brevet är ett 40 min ”julsamtal” från en ledande lokalpolitiker i Umeå (ordf i en kommunal nämnd) som försäkrade mig att jag var hans bästa samtalspartner för de mer grundläggande ”djupa” politiska frågorna, trots att han hade 30 års erfarenhet av politiska diskussioner på relativt hög nivå, dvs olikheterna i uppfattning om mig som samtalspartner skiljer sig mellan mig och. Men det är viktigt att påpeka när något går allvarligt snett, annars blir framtiden sämre. Det är därför jag skriver detta!
Jag tycker det är tveksamt om Folkhögskolan är en bra hemvist för en journalistskola. En journalist skall i högre grad än andra måna om det fria ordet och yttrandefrihet.
Jag är övertygad om att ganska breda sociala kontakter och djupa diskussioner oftast gör samhället bättre och vi har alldeles för lite av detta. Folkhögskolan borde inte motverka detta, som jag nu upplevt Folkhögskolan gör vid min enda nära kontakt. Syftet med Folkhögskolor var väl mycket att bredda de sociala kontakterna.
Visst finns fall där åtgärder liknande de som nu verkställts bör vidtas. Men de skall inte slutligt avgöras på en kvart av en kursledare! Det måste finnas bättre alternativ. Kursledaren kunde vädja till mig att inte delta första dagen eftersom jag var i dålig kondition, utan komma vid nästa kurstillfälle, högst sannolikt att jag skulle hörsammat en sådan vädjan. Om nu kursledaren fattat ett beslut borde jag informerats om detta direkt av kursledaren. I stället lät kursledaren andra informera mig om att jag inte fick delta under inväntan på tillkallad ambulans? Folkhögskolan kunde också göra det på ett försonligt sätt som skulle möjliggöra positiva framtida kontakter, som att en funktionär i ansvarig ställning tar initiativ till att diskutera privat i avspänd miljö vid ett senare tillfälle. Istället för att uttrycka ointresse för detta.
Mitt eget personliga liv i Ljungskile har blivit sämre pga Folkhögskolan. Det är meningslöst att ansöka om att delta i någon kurs eller liknande i framtiden, Folkhögskolan anser sig ju veta vem jag är. Och förmodligen sprids ryktet till andra i min närmiljö, vilket försämrar mitt liv. Det gör det väl också genom den här skrivelsen, men det är viktigare att verka för att få samhället att fungera bättre.
Får jag meddelande att detta nått mottagaren och att styrelsen kommer att se skrivelsen avser jag inte ta upp detta i fortsättningen på eget initiativ.
Med vänlig hälsning. Dag Lindgren dag.lindgr@gmail.com Ljungskile 241218