Allmänhet informeras inte väl om Sveriges klimatavtryck!

Rapporteringen om klimatutsläpp och upptag som nationen Sverige gör verkar formellt korrekt, men delvis missledande för allmänheten. Den inriktar sig mot internationell rapportering enligt internationella normer. Att tillräckligt väl pedagogiskt förklara och att göra för allmänheten mer relevanta skattningar görs för lite av myndigheterna.  Detta leder till mindre förståelse och mindre stöd för vår viktigaste miljöfråga. Det är också delar av territoriet Sverige som inte betraktas som aktivt påverkade men det är de nog!

Sveriges rapportering
Sverige rapporterar årligen utsläpp och upptag till bl a FN och EU, väsentligen hur kollagret i Sverige ändras varje år. Rapportering kan ha olika syften, t ex enligt ”Kyotoprotokollet”. Metoder för rapportering har vanligen angivits av IPCC och detta går igen i olika internationella dokument. Rapporteringen till FN och EU avser vanligen sk ”territoriella” utsläpp/balanser, dvs knutna till Sveriges geografiska gränser.  Myndigheter beräknar klimatgasbalanser för internationell rapportering inom fastställda områden. Dessa sammanställs av Naturvårdsverket. Det hänvisas till olika dokument och konventioner som är svåra (eller omöjliga) att läsa och tolka. Definitioner kan skilja sig från vad som är intuitivt för allmänheten. T ex räknas i Sveriges rapportering även impediment och reservat in i ”brukad skog”. Olika delar som används till sammanställning görs av olika myndigheter, vilket inte gör det lättare att finna enkla pedagogiska förklaringar. Principen för beräkningsregelverket är vanligen att poster skall räknas en och endast en gång. Inte inräknas i flera länder. Inte dubbelräknas i Sverige. Inte dubbelräknas i tiden. Men konsekvenserna av detta kan te sig störande, och ibland leder det till direkt missvisande information, som ibland leder till olycklig missvisande användning. Man borde både ha beräkningar för ”konsumtions” utsläpp och beräkningar för Svenskt territoriums totala kolbalans och dess förändringar.

Regelverket för rapportering till EU kan förändras från 2020, vilket förmodligen kommer att leda till ytterligare oklarheter. Man kan räkna på olika sätt och Naturvårdsverket presenterar uträkningar med tre olika modeller http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/ , men för rapportering till FN och EU är det alltså den ”territoriella” som används.

Elektricitetens miljöpåverkan
En elleverantör skall deklarera utsläppen elen genererar enligt direktiv från energimarknadsinspektionen. Utsläpp från förnybar el från vatten, vind, sol, biomassa räknas som exakt 0 g CO2/kWh och kärnkraft nästan noll. ”Nollutsläpp”. Detta är inte för utsläppen är noll. Men utsläppen bokförs under andra poster och delvis i andra länder och tider och de skall inte räknas flera gånger. Statistik från Naturvårdsverket räknar förnyelsebara utsläpp som noll vilket inte är uppenbart och trots att de är stora  http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-el-och-fjarrvarme/ .  

Skälen för att miljödeklarera t ex el anges av t ex Elmarknadsinspektionen , som skriver ”… ger konsumenten möjlighet att påverka och med konsumentmakt bidra till en mer klimat- och miljövänlig elproduktion i Sverige.”  Energiföretagen skriver ”Elleverantörer måste ange sammansättningen av de energikällor som används vid produktion av elen man säljer, samt vilken miljöpåverkan de har. Det gäller för både fakturor och i reklam. Det är för att ge kunderna möjlighet att välja elhandelsföretag på andra grunder än enbart pris.”  Detta låter bra, men hur efterlevs det? Elleverantörer deklarerar på sina websidor att deras el inte ger några utsläpp alls. SJs reklam använder att elen formellt är utsläppsfri! Vad elleverantörerna påstår fungerar i praktiken ibland till att missleda kunderna om produktens miljövänlighet.

Skälen att inte räkna in utsläppen av biogent kol beskrivs på http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Biogena-koldioxidutslapp-och-klimatpaverkan/ Detta resonemang är förenklat. Det berör framförallt bränsle med ursprung från skogen. *) ”Kundupplysning” borde omfatta alla utsläpp inklusive infrastruktur som behövs för att leverera varan utöver ”fossilfria” inslag; *) Biogen koldioxid ger fossila utsläpp vid uttag och bearbetning. Detta tas nog med under andra poster, men det borde ingå i kundupplysning, särskilt eftersom det inte framstår solklart att det är definitionsmässigt biogent kol inte genererar utsläpp; *) Det är viktigt att begränsa användning av biogena källor även om det är viktigare att reducera fossilt. Det är en begränsad resurs vars utnyttjande är negativ för klimatet genom olika mekanismer. Minskar efterfrågan på biogent kommer skogen att bli viktigare som kolsänka genom andra mekanismer; *) Det biogena kräver utbyggnad och underhåll av infrastruktur; *) Delar av det kompenserande upptaget i ny skog istället för avverkad kan ta längre än 15 år; *) Nedbrytning av t ex stubbar efter avverkning pågår under lång tid;  *) Det är ofta omöjligt för slutanvändaren att särskilja produktens inslag av biogent och fossilt kol, och när det görs är det med bokföringsoperationer; *) Uppkomsten av biogent kol är historia medan återskapandet är förutsägelser för framtiden. För skog rör sig skillnaden om sekler; *) Det generar en starkt polariserande debatt med en högröstad fraktion av de ”gröna” och tveksamhet hos andra. Detta minskar uppslutningen omkring klimatmålen och chansen att de nås.

Och själv tyckte jag SJs reklam var greenwashing. Så jag tycker kompletterande uträkningar skall göras som är informativare som konsumentupplysning och det skall stå klarare att el med utsläpp noll är frågan om bokföring och inte realiteter, även om det tål att det diskuteras hur det skall räknas.

Att förnybart skall räknas som nollutsläpp kommer från IPCC. Detta var flera decennier sedan, då det viktigaste var att skära ned användningen av kol och olja. Nu närmar man sig en situation att fossilt är minskande och fossilfritt inom räckhåll på tjugo års sikt. Då kan det vara dags att titta närmare på hur förnyelsebara energikällor påverkar klimatet nationellt och ur användarperspektiv och vilka utsläppskällor från Sverige vi missat. 

Skog, klimat och markanvändning
Här är naturvårdsverkets internationella rapportering av Sveriges territoriella utsläpp, samt med högre upplösning utsläpp och upptag pga  markanvändning.. Markanvändningsberäkningarna (sk LULUCF) bygger på analyser av SLU: https://www.slu.se/institutioner/mark-miljo/miljoanalys/Klimatrapporteringen/   Beräkningsmetoder på lulucf.pdf (slu.se)  På sid 17 och framåt beskrivs träprodukters gång från skogen och beräkningsmetoder. Vad jag förstår bra redovisning som jag ger goda betyg. Visst är det ganska rättvisande i sammanhanget!

”Skogsindustrin” har ganska små utsläpp Utsläpp av växthusgaser från industrin – Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) Tvärtemot vad ett antal NGO påstår. Till stor del är orsaken diskrepans i hur begreppet ”skogsindustri” tolkas av myndigheter respektive NGO och att biogent kol räknas som utsläppsfritt.

Sverige beräknar inte alla komponenter i territoriella klimatgasbalanser, och det är svårt att förstå vilka som utelämnas och vad det har för effekter. De utelämnades ursprungligen för att de i mindre grad kontrolleras av människan och i högre grad är i naturliga balanser. Det var minskningen av fossilt genom direkta mänskliga aktiviteter som var viktiga och vi hade inte kunskapen att räkna på de delar av territoriet där människan utövade lite direkt inflytande. Jag tycker Naturvårdsverket skulle upprätta fullständigast möjliga klimatbalanser och delvis redovisa på ett förståeligare sätt.

Sveriges klimatredovisningar avser bara sk ”brukad mark”, dvs våtmark inklusive sjöar inräknas inte i nämnvärd grad. Ny skog och Ny dikning (eller restaurering) beaktas först från 1990.  Några beslut hur räkningarna görs är nationella (vilket försvårar internationella jämförelser), men jag gissar Sveriges avvikelser härvidlag har liten betydelse.

”Obrukad mark” anses vara i kolbalans, dvs upptag och utsläpp är som de skulle vara utan människor och i stort balanserade. Jag tror ändringar i dessa ur klimatgassynpunkt jämfört med en värld utan människor kan vara väsentliga pga människans aktiviteter. Jag tycker någon borde analysera dessa balanser och förändringar i dem. T ex kvävenedfall, koldioxid, uppvärmning, och åtgärder före 1990 kan förmodas ha betydelse. Säkert gjordes av olika skäl dikning och vattenkontrollerande åtgärder i vad som nu betraktas som ”obrukat”. Man kan också fråga sig om territorialkustvattnens ställning i ”Territoriella utsläpp” från Sverige.  Det är svårt att förstå var alla komponenter hamnar. Var hamnar t ex människans avgivande av koldioxid, huvudsakligen genom andning (1 kg/dag = 3Mton/år för Sverige)?

Jag har varit professor i skogsgenetik i drygt 30 år och som ”expert” uttalar (kvalificerad gissning) jag att den skog som kommer efter föryngringsavverkning nu kommer att suga upp 10% mer kol än det avverkade beståndet av genetiska skäl, dvs skogsträdsförädlingen har gjort skogen växtligare.

Tackord utöver i tidigare bloggar om ämnet (se nedan) tillfogar jag Mattias Lundblad, SLU och Maria Kanth, Naturvårdsverket, som bidragit till denna komplettering.  

Dag Lindgren 210104

Denna bloggartikel finns på http://downto.dagli.se/?p=525     
Den kan ses som en fortsättning på http://downto.dagli.se/?p=503  och   http://downto.dagli.se/?p=469

4 thoughts on “Allmänhet informeras inte väl om Sveriges klimatavtryck!”

  1. Ska jag gå vidare och isåfall hur?
    Jag skulle kunna anmäla Umeå Energi till konsumentverket för att de ger missledande uppgifter att deras el inte orsakar några klimatutsläpp. Umeå Energi är för att jag bor i Umeå, jag är kund hos dem, och har besökt många av deras aktiviteter som är tillgängliga eller visas för allmänheten.
    Nä jag börjar med en debattartikel med utgångspunkt att Umeå Energis El har utsläpp 0 i Folkbladet!
    Jag skulle kunna skriva en debattartikel om att Sverige måste göra en mer fullständig klimatgasbalans som inkluderar “obrukade delar”, som säkert också har betydelse .

    1. Bokföringsreglerna är komplexa. Jag har inte tillräckligt med tid och kunskap för att begripa dem, vilket man bör göra innan man kritiserar. Men jag litar inte på dem. De är fulla av antaganden som bestämmer resultatet.

      Borde vi inte söka minska utsläppen av allt kol och inte bara fossilt kol? Atmosfären märker ingen skillnad. Upptaget i av kol i växande vegetation märker heller ingen skillnad. För att producera en enhet energi går det åt mera biogent än fossilt kol.

      Hur hanteras detta av bokföringsreglerna? Låtsas de som om biogent kol inte belastar atmosfären?

  2. Antar att bokföringsreglerna är utformade för att möta sitt syfte på ett effektivt sätt. Syftet tycks vara att jämföra olika länder med varandra och att jämföra ett enskilt land med sig självt vid olika tidpunkter. Man skattar därför årliga totala utsläpp på landsnivå.

    Om syftet i stället hade varit att jämföra olika branscher inom ett land hade nog bokföringssystemet fått en annorlunda utformning. Tydligen har Sverige inte byggt upp något bokföringssystem för detta syfte eftersom statistiken på branschnivå tycks vara missvisande. Detta är märkligt. Om det stämmer är det närmast försumligt,

    Vi borde ha en branschstatistik som inte bara är en biprodukt av de internationellt överenskomna bokföringsreglerna. Tills dess att staten tillhandahåller en sådan får vi nog leva med att företag i eget intresse använder den skeva statistik som finns att tillgå.

    1. Industriers utsläpp jämförs på http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-industrin/ Detta inkluderar inte CO2 utsläppen från produkterna eller industrins egenfabricerad bioel.
      För konsumenternas CO2 utsläpp är detta intressant men också frekvensen förnybart är viktig. Jag tycker inte man skall räkna antingen eller utan på olika sätt och klargöra skillnaderna.
      En viktig drivare är förstås att uppnå fossilfrihet. Visst vill vi konsumenter skall använda fossilfria produkter. Men vi vill också hämma efterfrågan på skogsprodukter eftersom den inte kommer att räcka till allt! T ex varför får jag så mycket pappersreklam som jag inte vill ha? Och varför skall så stor del av papperstidningar jag läser vara reklam?

Leave a Reply to DagL Cancel reply

Your email address will not be published.