Det förekommer oro för vad som händer med den svenska skogen såväl i press som i kommentarer på den här bloggen. Denna i mitt tycke överdrivna oro för skogen som produktionsapparat och risken för överdrivna ändringar är en av orsakerna att jag tror vi går nedåt till 2100.
Skog som tar över antik stad i Turkiet |
Skogen är en av de faktorer som kan rädda framtiden. De träd vi planterar de närmaste decennierna kommer att skördas 2100. Blir det mer snabbväxande och friskare och bättre träd så underlättar det för det ökande antal människor som 2100 lever i en värld fattigare på fossila resurser.
Skog gör vad vi behöver av vatten, luft och solsken, och när vi använt det vi behöver, blir det vatten och luft igen. Skogens växt skapar syre och renar luften. Skogen jämnar ut hydrologin och minskar erosion. Skogsprodukter kan substituera energikrävande produkter som aluminium och betong. Skogen platsar i ett uthålligt samhälle.
Men utarmar inte skogen arterna? Andra mänskliga aktiviteter gör det i högre grad. Bränderna i “den orörda skogen” var väl så drastiska som dagens kalhyggen. Skogen innehåller mer vilt nu än någonsin förut. Vi har successivt lärt oss tekniker som bevarar biodiversitet bättre än för några decennier sedan och dessa tekniker förfinas successivt. Ett vinstdrivande skogsbruk skapar resurser som delvis används till andra ändamål än att öka vinsten. Många hundratusen skogsägare har egna ideér, detta ger mångfald.
Dagens skogsbruk skapar inte generellt dominerande inslag av likåldriga monokulturer även om det förekommer. Omfattande “kalhyggen” förekom förut omkring metallbruken men har nu blivit fin gammal skog. Det finns mycket skog och träd som stått i över hundra år.
De skogar som uppstår efter kalhyggen blir inte genomgående planterade monokulturer. I en plantering kommer i genomsnitt en tredjedel av huvudstammarna (de träd som bildar framtidens skogar) från icke planterade plantor. Medveten självföryngring är inte ovanligt. Så hälften av all “anlagd” ny skog är inte planterade träd. Sedan finns det mycket skog som aldrig “anläggs”.
Artikel i VK 12-06-12 om kalhyggesfritt skogsbruk
Att (ur produktionssynpunkt) förbättra skogen har gått bra det senaste seklet. Det finns nu mer stående levande skog än någonsin förut och den tillväxer snabbare än någonsin förut. Huvudskälet är förbättrad skogsskötsel, men andra faktorer spelar också in (ökad areal genom beskogning av tidigare jordbruksmark eller impediment, ökande nedfall, minskat skogsbete).
Att anlägga en bra skog är en av de få investeringar vi gör för framtiden, för de människor som kommer att leva 2100. Struntar vi i att skapa resurser för framtidens människor så minskar chansen att de får det bra! Det är vettigt att väga in andra synpunkter än produktion, det är inte ens säkert produktionen behövs, och skogen är också en del av den framtida livsmiljön. Men knappast så att man nu avstår från en viss produktionsökning och därmed ett av Sveriges säkraste kort att kompensera andra problem.
Det är oroande att skogen inte verkar fått mycket uppmärksamhet i Rio +20 http://www.cifor.org/rio20