Skogen och skogsbrukets roll i rödlista och artutdöende

Modernt skogsbruk spelar en förhållandevis liten och indirekt roll i artutdöendet. Rödlisteläget är något bättre för skogen och skogsbrukets arter än annorstädes. Hotet mot arterna är störst i en förhållandesvis liten del av skogen.

Från översikten av rödlistan 2015 av Sandström m fl (2015) gör jag några reflektioner:

  • Fig 5 åskådliggör att 5300 arter varit rödlistade någon gång mellan 2000 och 2015. Av dessa har drygt 1000 avförts, förmodligen är det för en stor del för att de nu betraktas som livskraftiga. Drygt 1000 har tillkommit på rödlistan vanligen för att de inte tidigare analyserats, förmodligen finns många nyinvandrade bland dessa. Redan det faktum att mindre än 60% av alla arter som någon gång de sista femton åren har varit rödlistade har varit det både i början och slutet av perioden manar till försiktighet vid användning av rödlistan och till fördjupade analyser av sambanden.
  • För 43% av alla rödlistade arter är skogslandskapet viktigt, och skogen är den landskapstyp där det finns flest rödlistade arter. Flest finns i ädellövskog, och mer än hälften i ädellövskog + triviallövskog och mindre än hälften i den areellt mer omfattande barrskogen + bland löv/barr. Drygt 70% av Sveriges landareal är skog, så barrskog och blandskog barr + löv, där skogsbruket mest opererar, är förhållandevis glesa på rödlistade arter.
  • Det finns fler rödlistade arter i söder än i norr.
  • För de rödlistade arter där trädart är viktig är ”ädellövträd”, t ex ek, bok och alm i förhållande till sin förekomst viktiga. Drar också mot söder.
  • Tillståndet har bedömts för drygt 10000 arter för vilka skogen är mer eller mindre viktig och 21600 arter totalt.

Enligt den norska rödlistan förbättrades mellan 2010 och 2015 rödlistekategorin för 349 skogsarter och försämrades för 117 arter. Någon liknande sammanställning för den svenska rödlistan har jag inte sett! De finska skogsarterna har också förbättrats.

En del av de ”värdefulla” ”nyckel”-biotoper i skogen med rödlistade skogsarter som observerats verkar inte varit ”orörd” skog eller ens ”skog” för drygt hundra år sedan. En trolig mekanism är att arter som var anpassade till mer öppna landskapstyper och som fick svårt att klara sig på grund av jordbruksmetoder som successivt avvecklades under tidigare delen av 1900-talet, och därför bara klarat sig i den marginella miljön som delar av den marginella eller nya skogen erbjöd. Det moderna skogsbruket är inte orsak till att sådana arter blivit hotade eller rent av utrotade, men det kan ändå vara ett motiv för att bevara en del skog med sådana ”gamla” karaktärer. Skall skogsmark konverteras till andra marktyper kan det ge större positiv effekt att konvertera till trädbevuxen betesmark än taiga, som nu diskuteras.

I inte så få fall finns rödlistade arter, som enligt Artdatabanken fordrar skoglig kontinuitet, i situationer där sådan inte föreligger.

I skogen behövs olika typer av ”störning” för att många arter och ekosystem ska bevaras (exempelvis brand, översvämning eller djurbete). Dessa störningar har minskat kraftigt och många arter, som är beroende av specifika störningar, är idag hotade. Det känns fel att ”lasta” skogsbruket för de konsekvenser detta kan ha för hotade arter, men naturvårdsinstitutioner måste ändå tillsammans med skogsbrukande markägare arbeta för att dessa funktioner stärks. Detta kan vara relativt viktigare än utökat ”skydd”, men fordrar stora resurser.

Artdatabanken anser att en femtedel av skogen skall vara ”ursprunglig”, dvs sk naturtyp. Det är väsentligt mindre än en tiondel av skogen av dessa naturtyper. Men rödlistan och artutdöendet verkar inte tyda på att tillståndet försämras. Inte heller verkar artutdöendet ökat med ökad användning av kalhyggesskogsbruk och plantering.

 

Nordberg (2015) och Palmer (2015) har utgående från rödlistan 2015 tabellerat nationellt utdöda skogsarter efter sista angiven observation. Takten för utdöende synes sjunka till under hälften efter 1969. 18 arter har dött ut därefter, varav 5 (28 %) är skogsarter. Detta är avsevärt lägre än skogsarternas del 43% i rödlistan, men antalet arter kommentaren bygger på är mycket låg. Införandet av det moderna skogsbruket i dominerande skala (stora kalhyggen följt av aktiva föryngringsåtgärder huvudsakligen plantering) kan tyckas ha åtföljts av minskat snarare än ökat artutdöende. Det är felkällor i beräkningen och minskningen i artutdöendet med tiden är säkert mindre än observerat, så kanske artutdöendet inte minskat. Men det tycks stå bortom rimligt tvivel att det inte är någon ökning av artutdöendet i allmänhet i synnerhet inte för skogsarter.

Jag utnyttjade möjligheten att göra egna analyser av rödlistan 2015 till att göra en tabell för att belysa hotbilden mot skogsarter.

Tabell. Jämförelse mellan rödlistade skogsarter 2015 och andra arter.

Kategori Alla Skog viktig Skog oviktig Skog/alla barrbiotyp/alla
Utdöd 202 68 134 0,337 0,089
Akut hotad 215 82 133 0,381 0,065
Starkt hotad 627 253 374 0,404 0,131
Sårbar 1187 568 619 0,479 0,182
Nära hotad 1523 684 839 0,449
Livskraftig 17333 8000 9333 0,462
Alla ovanstående 21087 9655 11432
Okänd 792 327 465 0,413
SumsWc(t,s) 7648 3247 4401
RLI 0,927 0,933 0,923

Förklaringar: Jag har räknat ut alla värdena själv utgående från rödlistan 2015. Kategoriantalen för ”Alla” stämmer med Sandström et al. (2015). ”Skog oviktig” avser alla arter som skogslandskapet inte anses viktigt för. ”Skog/alla” är andelen arter som skog är viktigt för i respektive kategori. ”barrbiotyp/alla” är andelen arter som lever i barrbiotyp av alla rödlistade arter i kategorin. Kategorierna är utdöd RE, akut hotad CR, starkt hotad EN, sårbar VU, nära hotad NT, livskraftig LC. Antalet LC för ”skogsarter” eller värden som en precis beräkning kan göras från finns inte i Sandström et al (2015). Ett värde har skattas (8000) med ledning av givna uppgifter, som har en viss (låg) osäkerhet, kanske +-100. ”Alla ovanstående” är summan av sex kategorier. ”SumWc(t.s)” är en delberäkning för RLI. RLI är rödlisteindex, beräknat enligt formel i Gärdenfors m fl (2010).

En begränsad andel av de hotade arterna som finns i biotopen ”barrskog” fast barrskog och barrträd är den vanligaste skogstypen. Barr och barrblandskogar dominerar i alla län med 84-92% av skogsarealen. Skog dominerar Sverige. 67-70% av landytan är skogsmark. 80% av den stående volymen är barrträd. Mer än 80% av skogsarealen domineras av barrträd. Om hotade arter var fördelade i förhållande till arealen skulle man förvänta sig att drygt hälften av de hotade arterna var viktiga i skog, det är något mindre. Hotade arter är underrepresenterade i barrskog. Knappt en tiondel av de utdöda och akut hotade arterna finns i barrskog och knappt en femtedel av de starkt hotade eller sårbara, fast det ”borde” vara 30-40% om arthotet var jämnt fördelat. Det är intressant att de mest ”hotade” kategorierna har lägre representation i barrskog än de något mindre hotade. Det ter sig logiskt att avsätta mindre andel skyddad areal för att skydda arter i barrskogshabitat och möjligen också i landskapstypen skog, och att vara mindre orolig för hur barrskogens skötsel inverkar på hotbilden mot arterna än ”genomsnittet” för riket. Det är möjligt att detta är vad som sker, dvs. barrträden är nog underrepresenterade i de arealer som skyddas. Andelen löv förefaller också vara på uppgång.

Tabellen ovan visar att en fallande andel av skogsarter som kategoriseras som rödlistade gentemot andra arter i kategorin ju mer ”hotfull” kategorin var i rangordning: utdöd, akut hotad, starkt hotad, medan för mindre allvarligare hot eller ohotad (sårbar, nära hotad och livskraftig) andelen förefaller oberoende av hotet. Skogsarter är alltså mindre hotade per rödlistad art än andra arter, dvs. antalet rödlistade överdriver något hotet för skogsarter i förhållande till alla arter.

Jag gjorde en tabell (se nedan) för att se utveckling över tiden. Tabellen visar kvoten mellan arter för vilka skog är viktig och arter för vilka skog inte är viktig för de olika kategorierna och åren. Man kan se att av de rödlistade finns det för arter som skog är viktigt för färre av utdöda, akut hotade, starkt hotade och otillräcklig kunskap, men det finns fler av sårbara och nära hotade. Detta gäller alla fyra rödlistorna, man kan inte identifiera någon utveckling över tiden. Slutsatsen är att Skogsarter är bättre ur rödlistesynpunkt än andra arter.

Tabell skog viktig/skog inte viktig
Rödlista år 2000 2005 2010 2015
Utdöd RE 0,431 0,480 0,493 0,507
Akut hotad CR 0,679 0,467 0,462 0,617
Starkt hotad EN 0,687 0,623 0,659 0,676
Sårbar VU 0,764 1,040 0,942 0,918
Nära hotad NT 0,964 0,930 0,865 0,815
Okänd DD 0,468 0,590 0,518 0,473
Rödlistad 0,735 0,772 0,751 0,743

 

Rödlisteindex (RLI)

Begreppet RödListeIndex (RLI) beskrivs av artdatabanken på http://www.artdatabanken.se/naturvaard/roedlistning/foerklaringar-och-definitioner/roedlisteindex/
Rödlisteindex är en vägning av förekomsten av olika kategorier och den därmed förknippade utdöenderisken och speglar den hastighet med vilken arter beräknas dö ut. Väsentligen är det en vägd relation mellan rödlistade och livskraftiga arter. Rödlisteindex kan tolkas som ett mått på hur stor andel av arterna som förväntas finnas kvar inom 50 år. Det finns varianter av hur RLI-beräkningen kan göras, men de ger liknande resultat.

En jämförelse mellan olika landskapstyper görs av Sandström m fl (2015) i figur 8. Skogslandskapet ligger närmare den ”bästa” landskapstypen än den ”sämsta” (jordbrukslandskapet), men dock har en bit kvar till det bästa värdet. Min RLI är något högre för skogsarter (RLI=0.933) än andra arter (0.923) vilket ter sig rimligt från Sandström även om jag intuitivt gissade att skillnaden skulle vara större. Sandström använder bara några artgrupper för jämförelsen representerande mindre än hälften av alla arter, medan jag använder alla arter. Detta är säkert förklaringen till att jag får något högre RLI än Sandström (omkring 0.9), dvs lägre utdöenderisk.

Rödlisteindex för 2000-2015 (Fig 6) är konstant i fyra på varandra följande rödlistor vilket tyder på att ”hotbilden” är konstant (varken ökar eller minskar). Artgrupper har jämförts över tiden (Fig 7). Påtagliga trender är en förbättring (minskat hot) för grod- , kräl- och däggdjur.

Tolkningen att rödlisteindex faktiskt prognosticerar utdöendet tycks vara vedertagen och finns inte bara i Artdatabankens beskrivning. Ur ett dokument från Naturvårdsverket saxas ”Rödlisteindex kan anta värden mellan 0 och 1 och visar hur stor andel av arterna som förväntas finnas kvar inom den närmaste framtiden.” I Artdatabankens redogörelse för rödlistan 2010 (Gärdenfors 2010) står på sid 82: ”RLI tyder på att uppemot 30 % av arterna för vilka naturskog är viktig kan komma att dö ut från Sverige inom det närmaste halvseklet.”, vilket jag misstänker är en mycket grov övertolkning både av utdöendetakt och av utdöendet av naturskogsarter (väsentligen en mycket grov överskattning av effekten av kalhyggesskogbruk på artutdöendet). En korrektare uttolkning vore nog att risken för en naturskogsart att dö ut är ungefär 3 ggr större än för arter som inte är naturskogsarter. Detta blir en mycket liten sannolikhet och långt ifrån så alarmistisk som artdatabankens utsago.

Rödlisteindex för svenska arter ligger på knappt 0.9. Detta innebär att drygt 10% av arterna förutses vara utdöda från Sverige om 50 år, sehttp://www.artdatabanken.se/media/1985/roedlisteanalysrapport-web.pdf
Av knappt 20000 undersökta arter skulle 2000 försvinna på 50 år, dvs 40 per år! Men det försvinner bara ungefär en art per år av de undersökta arterna (202 av 21067 undersökta på ett par hundra år)! Dvs Artdatabankens uppfattning om tolkningen av rödlisteindex överskattar utdöendet med en faktor av storleksordningen 40!
Dvs Artdatabanken framför kvantifieringar av utdöenderisken som är mycket grova överskattningar!

Visserligen är RLI ett av IUCN rekommenderat mått och det är nog användbart och lämpligt för jämförelser. Men RLI fungerar klandervärt dåligt för kvantitativa utdöendeprognoser. Att utelämna denna information eller värre strunta i den är att missleda! Eftersom artdatabanken tolkar rödlisteinformationen så den grovt överdriver utdöenderiskerna finns anledning för beslutsfattare att kraftigt reducera de utdöendehot som rödlistan förmedlar.

 

Några för artikelns fråga relevanta frågor som ställdes inför KSLA seminariet 151125, jag kommenterar svaren

Frågor om barrskog fordrar mindre naturvårdsinsatser än annan skog

Frågor om barrskog fordrar mindre naturvårdsinsatser än annan skog

* Varför är Artdatabanken så tvärsäker på att kalhyggesskogsbruket är ett av de allra allvarligaste hoten mot arternas överlevnad? Bakgrund: Barrskog dominerar Sverige och barrskogsbruket domineras sedan 1950 av kalhyggesskogsbruk. Men ingen barrskogsart har dött ut sedan 1970. Skogsbruket har vidtagit omfattande åtgärder. Visserligen försvinner många arter just där och när man kalhugger, men Sverige är fullt med barrskog som inte är kalhyggen – inklusive ”hänsynsytor” insprängda i eller direkt intill kalhygget – så arterna borde klara sig utanför själva kalhygget. Typiskt för de utdöda skogsarterna efter år 1970 är att de var beroende av andra biotoper än barrskog, inte sällan med grov ädellövskog och/eller relativt öppna marker skapade av äldre tiders jordbruk. Dessa biotoper är ovanliga och blir allt ovanligare. Barrskogen är däremot mycket vanlig och mycket stora arealer är skyddade. Andelen skog äldre än 100 år ökar. Arealen skyddad skog ökar. Enligt SKA15 är drygt 16% av den produktiva skogsmarken inte utsatt för skogsbruk. Insatserna för att öka andelen död ved i olika stadier ökar. Vad talar för att utdöende av barrskogsarter skulle bli nämnvärt i framtiden? Jag kan inte säga att seminariet 151125 gav något svar.

Vore det inte kostnadseffektivare att i barrskogen rikta insatser mot de allra mest akuta barrskogsarterna, säg exempelvis de 10-20 mest hotade? Bakgrund: Generella åtgärder i barrskogen blir mycket omfattande eftersom huvuddelen av skogen är barrskog. Samtidigt finns få allvarligt hotade arter som är beroende av barrskog. Det kanske därför är kostnadseffektivare att vidta åtgärder mot de faktiska hoten än att lägga pålagor på all barrskog. Jag kan inte säga att seminariet 151125 gav något svar.

Hur många skogslevande arter uppskattar Artdatabanken faktiskt dött ut under perioden 1970-2014? Bakgrund: Enligt Mats Nordbergs utvärdering av artdatabankens uppgifter i Rödlistan 2015 har sex skogslevande arter dött ut 1970-2014. Detta estimat borde dock kunna göras noggrannare genom att ta hänsyn till olika faktorer. Ett exempel: det tar ett antal år utan observationer innan Artdatabanken vågar dödförklara en art. Om Artdatabanken anser utdöendet sedan 1970 underskattat bör Artdatabanken presentera en bättre skattning. Är det korrekt att säga att – med utgångspunkt i det observerade utdöendet sedan 1970 – så är risken för nationellt utdöende låg för de 909 hotade skogsarterna (som nu finns i kategorierna akut hotad/starkt hotad/ sårbar)? Min kommentar: Det finns skäl att tro att risken för nationellt utdöende något underdrivs om man begränsar sig till observerat utdöende sedan 1970, och synpunkter på skälen framkom vid seminariet 151125 och är kända i andra sammanhang. Men hur mycket det underdrivs har det inte gjorts något allvarligt försök att beräkna och jag tror fortfarande det rör sig om en riskminskning från 1970, men säker är jag inte.

 

Referenser

Dahlberg A 2015 föredrag vid seminarium KSLA 151125

Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Nordberg M 2015 i Christiansen CG 2015 Växer blåbär i skogen? ISBN 978-91-982931-4 sid 129 & 145

Palmér C-H 2015 vid diskussionsinledning till seminarium på KSLA 151125 och personligt meddelande

Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17. ArtDatabanken, SLU. Uppsala

Leave a Reply