Insektsgruppers utveckling – SLU analys

Sveriges och SLUs miljöuppföljning kan inte bedöma om den förvånansvärt drastiska minskningen av insekter som observerats i Tyskland också skett i Sverige. För att – i framtiden – kunna bedöma om nedgången är stor och fortsätter och hur den fördelar sig inom landet anses behövas avsevärda resurstillskott och uppdragsgivarnas stöd. Jag föreslår att en utförligare analys snarast initieras om Sverige sedan 2000 haft lika stor nedgång som i den tyska studien och hur nedgången fördelar sig.

SLUs miljöanalys bra och nationellt viktig! SLU gör anspråk på en fortlöpande täckande miljö-övervakning. SLU är i hög grad ett miljöuniversitet betonade dess rektor nyligen http://blogg.slu.se/rektor/2017/10/24/hur-ett-lantbruksuniversitet-blir-ett-miljouniversitet/  Det är mycket bra att SLU har en miljö-övervakning som i huvudsak förtjänar högt betyg. En levande debatt och successiva förbättringar hör till en bra verksamhet och jag försöker bidra till detta nu, får se om detta berikar debatten. Problemet att rimligt snabbt skatta hur biomassan av flygande insekter förändrats i Sverige senaste – och för beslutsfattande mest relevanta – tiden borde ses som en utmaning för att visa SLUs och dess miljöanalytikers kompetens inom miljöanalysområdet. Kanske inte var värt att jag lade ned energi på att skriva en blogg eller där min tvekan om SLU är på rätt väg är stor, men nu blev det så att jag skrev en bloggartikel och då tycker jag den kan tjäna som underlag till att några tänker på den. Särskilt mot bakgrund att rektorsbloggen inte blivit det forum för diskussion av fakultetsövergripande problem på vetenskaplig grund som jag trodde var universitetsledningens avsikt, och då kan man ju se det som en universitetsbehaglig gärning att ge anledning för en relevant diskussion.

Problemen är hur väl SLUs miljöanalys och Sveriges miljöuppföljning förmår identifiera kraftiga, stora och troligen betydelsefulla förändringar i artgrupper och hur betydelsefullt det är för Sverige som nation. Enligt några av de viktigaste forskarnas uppfattning är SLU inte särskilt bra på det.

Utlösande händelse I ett antal tyska naturreservat har observerats att biomassan av flygande insekter de sista 27 åren reducerats med 75-82%. Någon vecka efter 18 oktober har det förekommit uppgifter och debatt i media. Detta aktualiserar frågan om hur SLUs miljöanalys fungerar.  Grunden är ett material som vetenskapligt redovisas senast i http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0185809#sec002 uppgifter från projektet har cirkulerat tidigare http://www.sciencemag.org/news/2017/05/where-have-all-insects-gone ,  men veckan efter 19.e oktober spreds budskapet ganska grundligt till gemene man som i ganska vida kretsar accepterat det alarmerande budskapet. Exempel är Dagens Nyheter  https://www.dn.se/nyheter/varlden/dramatisk-minskning-av-insekter-en-ekologisk-katastrof/  , Svt https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/doende-insekter-leder-till-att-hela-ekosystem-kollapsar och http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6804671

Skulle miljö-övervakningen hitta denna nedgång om den skett i Sverige? Jag ställde mig frågan om Sverige har koll och genom miljö-övervakningssystemet upptäcker förändringar så stora som tyska observationer. Men enligt en talesperson från artdatabanken så vet vi inte om något liknande hänt i Sverige https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/doende-insekter-leder-till-att-hela-ekosystem-kollapsar Detta har bekräftats genom några direkt-kontakter med miljöanalysoperatörer, som bekräftat att miljöanalysen troligen inte upptäckt om samma nedgång skett i Sverige. Omvärlden har troligen inte klart för sig hur komplicerat det är, och att tillgången till mer systematiska observationer och långa tidsserier är mycket begränsande. Omfattande observationer med relativt stor säkerhet är ofta orealistiskt dyra, och det kan ta decennier innan de ger resultat. Men Sverige skulle gärna snabbt få säkrare indikationer på situationen i Sverige, och gärna få belyst om det – utgående från dagens samlade kunskap – är troligt eller ens möjligt att lika drastiska förändringar skett som i den tyska studien. Diskussionen bör inte fokuseras nästan enbart på otillräckliga resurser, uppdrag, skattningssvårigheter och de tänkbara konsekvenserna av en stor nedgång. Även om motsvarande nedgång inträffat i några procent av Sverige, så gäller den tyska nedgången en långt större del av del av Tyskland, och var i genomsnitt, dvs större lokalt. Dvs även om nedgångar av samma storleksordning som den tyska inte utesluts för några svenska områden med hög befolkningstäthet, urbanisering och hög intensitet av lokalt jordbruk så är den tyska resultaten ändå för höga för det svenska jordbrukslandskapet och för Sverige som helhet.

Vems ”fel” är det om SLUs miljöanalys saknar förmåga att upptäcka något viktigt? SLUs miljöövervakning sker huvudsakligen på uppdrag av myndigheter. Ambitionen är säkert ständigt att göra så bra som möjligt, men resurser sätter gränsen. Prioriteter sätts i dialog mellan experter och myndigheter. Det är alltså resultatet av ett växelspel där SLU bara är en part.

Kan inte rödlistan/artdatabanken avgöra om nedgången är stor?  Miljöuppföljningen ägnar lite uppmärksamhet åt utvecklingen av obemärkta arter som måhända slentrianmässigt bedöms nationellt livskraftiga, dvs inte rödlistade.  Den tyska undersökningen bygger mycket på biomassan av insamlade insekter, dvs de vanligaste flygande insekterna, som kanske inte fångas upp av rödlistan. Det kanske är en svaghet med Sveriges miljöuppföljning att relativt liten uppmärksamhet ägnas åt många vanliga, men relativt obemärkta arter. Spekulationer om färre insektkollisioner på bilrutor och liknande kanske inte ses som ett problem värdigt professionella entomologer.

Jag skulle gärna se fler och mer sofistikerade skattningar av hur stor andel av relevanta insektsarter som är rödlistade och en skattning utgående från detta hur stor minskningen av insekter troligen är i det svenska jordbrukslandskapet och Sverige.
Rödlistan 2015 ( https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/21.-tillstand-och-trender/rapport_tillstand_och_trender.pdf ) finner bara marginella förändringar över tiden i jämförelse med tidigare rödlistor, och mitt intryck är att ca en femtedel av arterna är rödlistade, men det är nog mer om man ser på en mer relevant del av rödlistan. En femtedel rödlistade svarar kanske ungefär mot inga större förändringar i genomsnittlig numerär, lika många går upp som går ned, en slags ekologiskt balans. Man skulle också kunna titta på arter som fanns på rödlistan 2000 men nu är livskraftiga och hur grupper av insekter är representerade bland dessa.

De insekter som registrerats i den tyska studien kanske inte är särskilt representativa och kanske överskattar reduktionen av insekter eller ”flygande insekter” (flygande insekter flyger ju inte jämt).

Min åsikt är att för att få så stora nedgångar som i Tyskland måste minst 2/3 av relevanta arter vara rödlistade. Rödlistan bygger på internationella kriterier. En art som antas minskat mer än femton procent sista decenniet (eller tre generationer om det är längre) blir rödlistad oberoende av andra omständigheter (t ex att den är vanlig). Mer än hälften av arterna måste minskat betydligt kraftigare än så för att nå tyska nedgångar. Arter rödlistas också enligt andra kriterier utan att minska i antal, dvs rödlistan omfattar en del arter som inte minskar i antal och därför måste andra minska mer för att nå medeltalet i tyska minskningen. Beträffande insekter är det svårare och subjektivare bedömningar än för några andra grupper (därmed inte sagt att det är enkelt och välkänt för andra grupper). En möjlig förklaring om bara hälften av de relevanta arterna anses minska i antal och ändå minskningarna är som i Tyskland är att bedömningarna varit för milda, och man alltså rödlistningen är osäker inte bara i speciella fall utan i allmänhet (för insekter), men detta tror jag knappast på, Nästan 100 arter vilda bin av knappt 300 finns idag med på Artdatabankens lista över rödlistade arter (se https://www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin/news/mer-haallbart-nyttjande-av-landskapet-kan-bromsa-minskningen-av-insekter-272111 ) Jag tror detta skulle kunna vara ganska representativt för berörda insekter.  Detta betyder – enligt min uppfattning – att den svenska nedgången (för berörda insekter) är betydligt mindre än den tyska.

Det är troligt att man tycker att rödlistningsskattningar av insekter (även artgrupper) är opålitliga vilken är en diskussion som nu aktualiserats, och då måste övervägas hur skattningsmetoderna kan förbättras.

Det blev en debatt på ( http://www.natursidan.se/nyheter/insekter-har-minskat-med-over-75-pa-27-ar-en-ekologisk-varldskatastrof/ )  och på twitter.

Enligt min åsikt antyder den nu omvittnade svårigheten att uttala att nedgången i Sverige förmodligen är lägre än i Tyskland på att rödlistan är mindre exakt än vad de flesta tror, annars skulle det klarare uttalas att nedgången inte verkar lika stor i Sverige. Rödlistan är då inte så pålitlig som ett instrument för åtgärder. Men en troligare tolkning är en ovilja att dra slutsatser från mer sofistikerade analyser av rödlistan.

Är nedgången i Tyskland representativ för Tyskland? Min första reaktion var att nedgången i den tyska studien är så stor och snabb, så det är troligt den inte är representativ. Någon typ av statistisk slump kan bidra till en skenbart stor nedgång. Det är inte ett stickprov och inte heller en systematisk provtagning, utan ett urval av tyska naturreservat. Reservaten kan ha speciella egenskaper, de är utvalda just eftersom de inte är representativa och sköts enligt speciella kriterier. Detta gör att resultaten inte kan betraktas som typiska. Samma reservat har inte följts över tiden. Observationer olika år avser olika reservat utan systematik. 57 av 63 undersökta lokaler ligger i samma tyska delstat (”län”) och enligt studien ”representative of Western European low-altitude nature protection areas embedded in a human-dominated landscape” (förmodligen vad vi skulle kalla ”tätortsnära reservat”). Intressant är också vilken information liknande men oberoende studier ger, t ex andra länder som delvis deltar i samma nätverk, och då inte bra de mest jordbruksintensiva. Vilka arter det rör sig om har inte offentliggjorts. Den här skribenten redogör för en del av studiens begränsningar: https://ecologyisnotadirtyword.com/2017/10/20/insects-in-decline-why-we-need-more-studies-like-this/  Information i tysk rödlista och miljöuppföljning kan kanske ge information om hur representativ undersökningen är för utvecklingen över tid i hela Tyskland, men någon sådan analys har jag inte sett.

Är nedgången i insekter i den tyska studien representativa för Sveriges jordbrukslandskap? Pollinatörer och insekter verkar ha minskat på många håll och det är en betydande del av alla flygande insekter. Utvecklingen av predatorer på flygande insekter (fåglar) kan ge ledning. Svensk fågeltaxering och rödlistning visar att jordbrukslandskapet är en kraftigt drabbad miljö, och det gör det svårare att kvantifiera hur hårt den drabbas. En dryg vecka efter SLUs forskare uttalat sig börjar miljöövervakare utanför SLU att reagera och framföra att insekternas läge i Sverige troligen är bättre än i Tyskland och att en del svenska komponenter förefaller skattbara http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6809119 eller kanske mer begränsad.

Minskar insekterna kraftigt i Sverige som nation?  Eftersom tyska nedgången är spektakulärt kraftig, starkt oroande och ger upphov till många spekulationer, som kanske bygger på icke generaliserbara resultat, är det angeläget att diskutera om den kan överdriva nedgången i ett lite vidare perspektiv (bland annat nationen Sverige och inte bara jordbrukslandskapet).

Det har funnits indikationer sedan decennier på att insekter är på nedgång, exempelvis http://www.independent.co.uk/environment/scientists-set-out-to-discover-if-insects-are-disappearing-from-britain-542297.html  och många olika studier har initierats och utförts utöver den nya tyska. Det förefaller ganska lätt att ”fånga” flygande insekter och kvantifiera variationer i tid och rum, även om det är svårt att göra det ”strikt vetenskapligt”.

Fjärilar i ängs- och hagmarker verkar klara sig bra https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/angs–och-hagmarker-fler-fjarilar-trots-minskad-havd/

Den enda långvariga uppföljningen sedan ett halvsekel av utvecklingen av insekter jag hittat var från nordvästra Sverige. Resultaten beskrivs populariserat på http://www.fossilfri.com/2017/11/01/insektsdoden/ och undersökningen visar ingen nedgång av insekter. Men det är en för geografiskt begränsad studie för att generalisera.

En sammanfattning omkring resultaten av den tyska studien och dess möjliga betydelse inklusive ett antal referenser ges på https://www.artdatabanken.se/aktuellt/artdatabankens-nyheter/studie-visar-stor-minskning-av-mangden-insekter-i-tyska-reservat/ Härigenom tycker jag SLUs miljöanalys har informerat omvärlden på ett rimligt sätt efter en vecka. I det korta tidsperspektivet kan man inte förvänta så grundliga genomgångar, men återstår att se vad SLUs miljöanalys kan få fram till slutet av 2017.

Fågeldata visar att nedgången av insekter inte är stor i Sverige.  Svensk fågeltaxering följer fågelantalet i Sverige. Sedan 1998 baseras skattningarna på objektiva systematiska provytor (standardrutter). Den senaste årsrapporten finns på http://www.fageltaxering.lu.se/sites/default/files/files/Rapporter/arsrapportfor2016kf.pdf  . Huvuddelen av alla fåglar är för framgångsrik häckning och ungarnas tidiga utveckling beroende av insekter som en väsentlig del av födan. Om födotillgången är knapp vår-sommar minskar antalet fåglar. Det finns knappast skäl att tro annat än att de insekter som fångas i fällor ger indikation på tillgången för fågelföda.

Grovt enligt fig 7 i årsrapporten har antalet fåglar i Sverige stigit sedan sekelskiftet. I skogen har de stigit med 8 miljoner par, i jordbrukslandskapet sjunkit med 2 miljoner par och i övrigt sjunkit med 1 miljon.

Faglar  

Det skulle gå att göra mer sofistikerade analyser av hur fågelantalet för olika fåglar och marker beror på insektstillgången, och det är troligt att sådana kommer när problemet nu hamnat i fokus. Men det finns inte skäl att tro annat än att huvudslutsatsen blir att fåglarna i Sverige inte minskar på det sätt de förväntas göra om mängden insekter reducerades lika kraftigt i Sverige som i den tyska studien.

Nya övervakningsprogram   SLU skall på uppdrag av jordbruksverket sjösätta ett program för övervakning av jordbruksmarken   https://www.slu.se/ew-nyheter/2017/10/miljoovervakning-av-biologisk-mangfald-vaxtskadegorare-och-invasiva-arter-i-jordbruket-diskuteras/  En fråga är om detta innebär att övervakningen blir bra på flygande insekter. Förmodligen inte, miljöövervakningen behöver ett mer holistiskt grepp, se på nationen istället för att fragmentera Sverige i olika marktyper.

Vad beror en stor nedgång av flygande insekter på? Egentligen borde jag avstå från att spekulera men kan inte låta bli att skriva något. Det finns nog nu för lite information för att dra några slutsatser, förmodligen är det många samverkande orsaker, men vidsträckta sammanhängande monokulturer och giftanvändning bidrar troligen (fast giftspridning borde rimligen långsiktigt blivit mer skonsam över tiden med alltmer restriktiva regler och alltmer omfattande prövningar). Ett förslag till orsak är kollisioner med fordon https://link.springer.com/article/10.1007/s10841-015-9808-z Faktorer som gräsklippning kan spela roll… Det kan bero på elektro-magnetiska fenomen kopplade vår ökade användning av elektronik som föreslås i kommentarerna till http://www.extrakt.se/biologisk-mangfald/var-ar-alla-insekter/

Jordbruket och jordbrukslandskapet förändras sedan länge och en anpassning till detta av fauna och flora har skett, så observerade ändringar är inte ändringar i förhållande till ett hypotetiskt ”naturtillstånd”. En personlig reflektion är att människor kanske drog till sig insekter hundra år sedan, medan den mänskliga närmiljön nu blivit negativ för insekter, detta eftersom ”hygienen förbättrats. Dessutom blir det fler moderna människor, så om nu insekter är negativt korrelerade med många människor i närheten så bör de minska.

Det är ännu svårare att dra slutsatser vilka generella åtgärder som bör sättas in eller förutspå effekten dessa kan ge, och åtgärder blir nödvändigtvis kompromisser till andra beaktanden än att öka antalet individer. Ett semantiskt påpekande: jag använder ibland begreppet flygande insekter för de insekter som ger beaktansvärda bidrag till fällfångster, även när de bara flyger en liten del av livscykeln.

Är förändringar i det svenska jordbrukslandskapet tillräckligt stora för att orsaka lika stor nedgång som i Tyskland? I en ny rapport http://www.fageltaxering.lu.se/sites/default/files/files/Rapporter/lindstrom2017_sjv_rapportfbi.pdf  har bl a förändringar i svenskt jordbruk och jordbrukslandskap 1975-2015 beskrivits. På 27 år (den tyska studien) blir förändringarna nog 2/3 av dessa. Ingen förändring verkar vara 75% eller mer. Detta indicerar mycket klart att det är otroligt att insektsreduktionen är lika stor i det svenska jordbrukslandskapet som i Tyskland. Lugnande besked om att nedgången inte förefaller så stor i Sverige som i Tyskland, att det också finns positiva tecken i världen för insekterna, och att det finns ganska realistiska åtgärder kom 28/10 men från andra universitet än SLU http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6809119  Hade SLU eller artdatabanken framfört något liknande mer balanserat några dagar tidigare hade jag förmodligen inte skrivit denna blogg eller vinklat texten mer positiv.
Om man begränsar sig till det nationella antalet av jordbrukslandskapsinsekter så minskar dessa eftersom jordbruksmark går över i andra markanvändningar. Den komponenten i minskningen är trivial. I Sverige är en ganska lite del av marken jordbruksmark och förändringar i jordbruket har mindre nationell betydelse för insekterna.

Reaktionen på studien. Mitt intryck är att studien blåses upp av forskningsstyrande personer på ett sätt som underblåser allmänhetens oro för insekternas öde på ett – i avsaknad av ytterligare analyser – överdrivet sätt. Exempelvis twittrar chefen för Sveriges Naturvårdsverk citatet: …”Döende insekter leder till att hela ekosystem kollapsar.” Temat förstärks när det når radions kulturavdelning http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6807630 och temat blir ”Insektageddon”, där insekternas utdöende om några decennier framställs som troligt. Insektsdöden påstås vara ett större hot mot civilisationen än den globala uppvärmningen: https://www.etc.se/klimat/insektsdoden-varre-global-uppvarmning .  En del reaktioner föreslår att giftanvändningen borde minska för att komma tillrätta med insektsminskningen https://www.di.se/ledare/pm-nilsson-stoppa-insektsdoden/  . Om ”man” ropar ”vargen kommer” ofta av olika orsaker, blir allmänheten och politiker avtrubbade och tar inte så allvarligt på t ex denna studie, som man kanske borde göra (varningen är i detta fall inte obefogad, men förefaller något uppblåst för Sveriges del). Ingen törs föra vidare den kätterska tanken att civilisationen kanske klarar sig ganska bra utan en stor del av mångfalden. Människans dominans av jorden är så total att enskilda effekter av den måste tolereras och balanseras mot risker. De som tillhör en organisation som gärna vill ha större anslag och inflytande har ju alltid ett trovärdighetsproblem. Mitt intryck är att samtliga reaktioner jag fått pekar på resursbrist för att göra bättre kontrollerade studier och jag kan inte annat än hålla med, men som ett led i detta borde omprioriteringar diskuteras och framförallt skall oroande resultat analyseras utgående från en objektiv analys av hur oroande de är för Sverige.  Jag reagerar på den omedelbara retoriken med viss misstänksamhet, som ledde mig att söka mer relevant information för att kunna bedöma bättre hur oroande läget egentligen är. På vägen råkade jag snubbla över problemet att de som är involverade i SLUs miljöanalys inte tycks anse att Sverige ur befintliga observationer kan avgöra om minskningen i Sverige (eller snarare det svenska jordbrukslandskapet) av flygande insekter de sista 27 åren är mindre än 75%. Detta föreföll mig en så intressant observation att jag beslöt mig att titta närmare på det, och då resulterade det i den här bloggen.

Regeringen är bland de som snabbt reagerat efter den tyska studien vilket visar att den har en alarmistisk effekt http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/naturvardsverket-ska-foresla-insatser-for-okad-pollinering-i-sverige/

Varför fokuserar jag på vad som hänt med insekterna efter 2000?  Rödlistan och fågelinventering påbörjade då nationella objektiva upprepbara uppföljningar. Antalet kvalificerade personer för analyser har successivt ökat. Pågående skeenden är viktigare att fokusera på än historiska. Ingen tvivlar på att jordbruket förändras över tiden, men det är den senaste jordbruket som är mest relevant.

Kanske det inte går att utesluta att insekter minskar så kraftigt som den tyska studien visar i det svenska jordbrukslandskapet med rimliga resurser? Det är ändå inte säkert det är värt att öka säkerheten i registreringarna. Kanske detta är något man får leva med. Men det är något som måste ventileras och diskuteras. Fler långa mätserier är generellt önskvärt, men det tar decennier innan den framtida utvecklingen kan säkerställas och de ger ingen kunskap om dagens status.

Rektorsbloggen Jag skrev en kommentar till miljöanalys på rektorsbloggen 20/10 för att initiera frågan om hur nyheten kunde hanteras, men meddelandet försvann för mig och blev aldrig synligt. Jag skrev därefter denna bloggartikel och hänvisade till den på rektorsbloggen – miljöanalys (daterad 27/10) http://blogg.slu.se/rektor/miljoanalys/ . Någon kommentar har inte kommit med anledning av detta varken på bloggen eller personligen. Det är nästan det enda försöket på rektorsbloggen att söka få till stånd någon slags diskussion men den  misslyckades.

Tillägg 180604 en intervju från SLU https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6969075 om hur ganska lite vi vet, men att oron överdrivs om den generaliseras och ingen kommentar alls om skogen,

Tackord. Några har kommunicerat med mig, många synpunkter har varit värdefulla och givit mig nya insikter. Framförallt vill jag tacka Martin Green för hjälpsamma kommentarer om fåglarna och inspiration från Björn Ferry.

Dag Lindgren, pensionerad skogsgenetik-professor. Första publicering 171025, en modifierad versionen 171215 på  http://downto.dagli.se/