Lavskrika_Okt2017

Lavskrika – Domen i oktober 2017

Skogsstyrelsen har fattade ett beslut om avverkningsförbud eftersom det skulle störa lavskrikor i Hälsingland. Tidigare inlägg om lavskrika och artskyddsförordning på http://daglindgren.upsc.se/Naturv/LavskrikaArbra_mmSommar2017.pdf  och – äldre-  http://daglindgren.upsc.se/Naturv/ArtskyddsforordningDagLankar.pdf

Mark- och miljödomstolen (Östersunds tingsrätt) undanröjde Skogsstyrelsens beslut i dom 171006. Ärende nr A 55404-15.

Jag har läst domen. Min uppfattning är att domstolen i domskälen bygger på föråldrade icke aktuella fakta och negligerar markägarens synpunkter.

Under rubriken DOMSKÄL redogör domstolen för sina överväganden

Lavskrikans sårbarhet i området

Verksamhetsutövaren har bevisbördan för samtliga relevanta omständigheter i målet…. Mark- och miljödomstolen konstaterar att annat inte visats än att lavskrika … fortsätter att minska i antal, men nu i en så långsam takt att den blir bedöms som Livskraftig (Nära hotad 2010). …. Antalet reproduktiva individer överstiger dock gränsvärdet för rödlistning. …. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Populationen har minskat med 10 – 40 % de senaste 30 åren, men minskningen bedöms inte ha överstigit 15 % de senaste 15-18 åren. Arten minskar och försvinner successivt framför allt vid dess utbredningsgränser. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från ”Livskraftig” till ”Nära hotad”. Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Livskraftig. Mark- och miljödomstolen bedömer att det aktuella området ligger i utkanten av lavskrikans utbredningsområde och att arten kräver viss hänsyn.

Formuleringarna och inställningen är de Artdatabanken använder i Artfakta för lavskrika  https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103031  . Sedan Artfakta skrevs ned har svensk fågelinventering kommit till andra resultat  http://www.fageltaxering.lu.se/sites/default/files/files/Rapporter/arsrapportfor2016kf.pdf  .  Lavskrika ökar signifikant de sista 18 åren och befinner sig bland den femtedel av fåglarna som har en markant ökningen. Detta är drastiskt annorlunda resultat än Artdatabanken, och detta har förts fram till domstolen av verksamhetsutövarna.

Emellertid har i tidigare årsrapporter inte givit samma intryck av ökning.  Detta är en sammanställning

Svensk fågeltaxering om lavskrika i sina fem senaste årsrapporter

Period Trend %/år a) Signifikans b) % fåglar med signifikant ökning c)
1998-2012 0.3 NS
1998-2013 0.2 NS
1998-2014 0.7 NS
1998-2015 1.8 * 19
1998-2016 1.8 * 18

 

a) genomsnittlig trend i % per år sedan 1998 b) statistisk signifikans ökning sedan 1998   c) procent av fågelarterna som visat en signifikant ökning de sista tio åren.

Artdatabanken skrev artfakta till rödlistan 2015 under 2014 och hade då bara tillgång till fågeltaxerings analys 1998-2013. Artdatabankens formuleringar var därför försvarliga när de skrevs, men inte nu när uppmärksamheten fästs på att det finns bättre data. Det väcker stor tvekan om miljödomstolarnas ambitioner när domstolen utan diskussion tycks avvisa sådana fakta från verksamhetsutövaren. Verksamhetsutövaren förefaller ha ett otillbörligt lågt inflytande på vilka undersökningar och fakta som domstolen tar hänsyn till.

När ärendet kommer upp igen, så hoppas jag att bedömningar av lavskrikans populationsutveckling anknyter närmare till de senaste kvalificerade uppskattningarna.

Tillägg 171104. Både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har överklagat domen till mljööverdomstolen (MMÖ) för tre av de fem markägarna. LRF kommer att fortsätta att företräda en markägare. Det är “blanka” överklaganden, argument avses framföras i början av december.

Pressmeddelanden om överklagandena på http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Naturvardsverket-overklagar-de-sa-kallade-lavskrikedomarna-/   och https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/skogsstyrelsen-overklagar-lavskrikedomar/

Kommentar: Tidigare har Skogsstyrelsen uttryckt att de välkomnar rättsbehandling för att det ger ledning om tolkningen. Men när Skogsstyrelsen inte är nöjd med utfallet av den rättsliga prövningen så överklagar Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen tycker att en tjäderdom går i annan riktning men denna överklagas av markägaren (LRF) så Skogsstyrelsen hade inte behövt överklaga för att få ledning.  Den första praktiska tillämpningen av artskyddsförordningen tar två år av juridiskt tjafs.

Frågan om den av myndigheterna begärda översynen av artskyddsförordningen ligger fortfarande på regeringens bord 1 november enligt besked från miljöministern https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/besked-om-oversyn-av-artskyddsforordningen_H512151

Senaste webbversionen 171104 av detta dokument på  http://downto.dagli.se/    (Lavskrika_Okt2017) , första versionen på webben 171010.