Hans Winsa har skrivit en artikel som inte är alltigenom allvarligt menad, men ändå gör en del tankeställare. Artikeln återges, jag har en del ytterligare kommentarer:
Artikeln börjar här:
Bio-CCS eller regelverken, skogen och framtiden
Som stor markförvaltare och verksam inom ett område med långa leveranstider från beslut till färdig produkt (plantering till slutavverkning) är det viktigt att hålla koll på effekter av beslut i omvärlden. Det pratas ofta om anpassning till förändringar i klimatet genom olika åtgärder men det är ännu viktigare att anpassa sig till politiska beslut och processer som tyvärr är klart oberäkneligare och har större påverkan på verksamheten.
Processer, direktiv och beslut som gäller begreppen bioenergi, biodiversitet, sustainable forest management (använder det engelska uttrycket eftersom en bra svensk översättning saknas) och utsläppshandel är under utredning. Förslag och beslut förväntas från internationellt och nationellt håll, under påverkan av olika lobbyorganisationer.
Exempel på vad som tas upp internationellt är hur skogen ska kopplas till utsläpp av växthusgaser (LULUCF), vilka villkor som ska gälla för att biomassa ska räknas som bioenergi, vad som menas med ”sustainable forest management” och hur systemet för beräkning av utsläpp ska se ut.
Nationella exempel är miljövårdsberedningen, Färdplan 2050 för ett koldioxidneutralt Sverige och de svenska miljömålen. IEA har kommit med ett förslag på 13000 vindkraftverk och en massiv satsning på CCS (Carbon Capture and Storage) för att de nordiska länderna ska bli koldioxidneutrala till 2050.
Nationella exempel är miljövårdsberedningen, Färdplan 2050 för ett koldioxidneutralt Sverige och de svenska miljömålen. IEA har kommit med ett förslag på 13000 vindkraftverk och en massiv satsning på CCS (Carbon Capture and Storage) för att de nordiska länderna ska bli koldioxidneutrala till 2050.
En lösning skulle kunna vara att låta naturvetenskapliga fakta styra men sådana står inte högt i kurs hos organisationer som har en annan världsbild och faktum är att forskningen har svårt att försvara sig mot argument av typen ”jorden är platt”, inte minst genom att det finns forskare på bägge sidor. Ett vetenskapligt tyckande som fått stor betydelse när det gäller skog, bioenergi och koldioxid är EEA:s vetenskapliga råds (European Environment Agency, Scientific Committee) bedömning av vad som är bra och dåligt:
”The following table of different forms of biomass highlights the degree of likely potential error in the existing directives”[1]:
|
Source of biomass
|
Degree of likely accounting error
|
|
Converting forests currently sequestering carbon to bioenergy crops
|
Very high
|
|
Harvesting live trees for bioenergy and allowing forest to regrow
|
High
|
|
Diverting crops or growing bioenergy crops on otherwise high-yielding agricultural land
|
High
|
|
Using crop residues
|
Variable
|
|
Planting high-yielding energy crops on unused invasive grasslands
|
Low
|
|
Using post-harvest timber slash
|
Little or none
|
|
Using organic wastes otherwise deposited in landfill
|
Little or none
|
Ett annat är att många forskare låst sig vid att analysera hur lagret av biomassa förändras över tid istället för att utgå från hur upptag och utsläpp av koldioxid kan påverkas. Därmed riskerar man att stå bakom en lösning som omvandlar levande biologiska fotosyntetiserande system, till exempel skogar, till ”fossila” lager av kol. Sannolikt väl medvetna om att det inte heller fungerar eftersom biomassa som finns i en miljö där trädgnagare och mikroorganismer fungerar inte går att lagra långsiktigt, alltså inga fossila lager.
Mot bakgrund av förväntade politiska beslut, utredningar som handlar om Färdplan 2050, direktiv gällande vilken biomassa som godkänns som bioenergi ur växthusgassynpunkt samt ekonomiska villkor kommer vi att satsa på Bio-CCS.
Bio-CCS innebär att vi först nyttjar fotosyntesen för att ta upp koldioxid (Carbon Capture) ur luften, en väl beprövad och energiskapande teknik som vår verksamhet bygger på. Eftersom tillgången på koldioxid är i det närmaste obegränsad, förväntas att öka och inte kräver några energikrävande och utsläppsskapande transportinsatser passar den utmärkt som råvara i våra avlägset belägna fabriker, skogarna i Norrland. Vi kommer att trimma fabrikerna för att åstadkomma max flux av koldioxidupptag, det samma som högsta möjliga tillväxt.
På samma sätt som i andra fabriker kommer produktionsapparaten att bytas ut mot modernare och effektivare när upptaget av koldioxid minskar. Eftersom produkten, biomassan, inte går att skilja från produktionsapparaten, barr och blad, så innebär moderniseringen att både maskiner och lager byts ut vid samma tidpunkt, för att frigöra yta i fabriken. De nya maskinerna (träden) är typexempel på så kallad ”organisk tillväxt” och med tanke på ekonomin är det därför lönsammast att investera i många små maskiner från början, så kallade plantor.
På samma sätt som i andra fabriker kommer produktionsapparaten att bytas ut mot modernare och effektivare när upptaget av koldioxid minskar. Eftersom produkten, biomassan, inte går att skilja från produktionsapparaten, barr och blad, så innebär moderniseringen att både maskiner och lager byts ut vid samma tidpunkt, för att frigöra yta i fabriken. De nya maskinerna (träden) är typexempel på så kallad ”organisk tillväxt” och med tanke på ekonomin är det därför lönsammast att investera i många små maskiner från början, så kallade plantor.
Nästa steg i Bio-CCS handlar om effektiv hantering av det lager som fanns i fabriken men inte går att ha kvar där eftersom det skulle göra den nya fabriken ineffektiv och eftersom det gäller att lagra långsiktigt utan nedbrytning. Grenar och toppar från de gamla maskinerna, träden, kommer att godkännas som bioenergi (se EEA:s tabell) med stor effekt på utsläppen av koldioxid jämfört med fossila bränslen. De kommer därför att avsättas på den marknad som betalar bäst och bidra till ett uthålligt samhälle byggt på gröna resurser, bioekonomi. Vi kommer att lansera ett varumärke som visar den certifierade koldioxideffekten av biomassan när den används till energi ändamål. ”Bionenergi95%” betyder att utsläppen av koldioxid jämfört med fossila bränslen, inklusive energi som använts för att avverka, transportera och leverera, är minst 95% lägre.
Resterande delar av trädet, stam och stubbe, kommer sannolikt inte att klara de systemgränser som kommer att sättas i EU:s bioenergidirektiv, åtminstone inte om de NGO:s som betraktar sig som miljöorganisationer får gehör för sina krav. Den stora satsning på CCS som Naturvårdsverket och IEA förutskickar i sina förslag för att skapa ett koldioxidneutralt Sverige och Norden i kombination med de kostnader det för med sig kommer att göra det lönsamt med lagring.
Tack vare att lämpliga lagringsmiljöer, myrar, finns nära tillhands räknar vi med att kunna lösa den långsiktiga lagringen (Storage) på ett kostnads- och energieffektivt sätt. Vi räknar med att lägga ut ett lager av virke, stock vid stock och stubbe vid stubbe, på snön på myrar i närheten av avverkningsplatsen och sedan lita på att tyngdkraften samt myrens tillväxt inom några år sett till att virket hamnat i en syrefri miljö. Denna modell för lagring är reversibel, miljövänlig och långsiktig. Att den är reversibel är viktigt ifall samhälle och industri skulle komma på bättre sätt att använda virket.
Tack vare att lämpliga lagringsmiljöer, myrar, finns nära tillhands räknar vi med att kunna lösa den långsiktiga lagringen (Storage) på ett kostnads- och energieffektivt sätt. Vi räknar med att lägga ut ett lager av virke, stock vid stock och stubbe vid stubbe, på snön på myrar i närheten av avverkningsplatsen och sedan lita på att tyngdkraften samt myrens tillväxt inom några år sett till att virket hamnat i en syrefri miljö. Denna modell för lagring är reversibel, miljövänlig och långsiktig. Att den är reversibel är viktigt ifall samhälle och industri skulle komma på bättre sätt att använda virket.
Vi räknar med att Bio-CCS kommer att vara en säkrare, energieffektivare och billigare form för CCS än teknisk CCS kopplad till koldioxid från industrin. Vid en kostnad på 500 kr/ton CO2 för konventionell CCS-teknik så räknar vi med en intäkt på cirka 600 kr/m3virke som lagras med en kostnad för åtgärden på ca 100 kr/m3, vilket skulle ge ett netto på 500 kr/m3. Till det kommer lägre kostnader för transporter, undvikande av ökade vägtrafikskatter och dyrare sjötransporter (svaveldirektivet) samt intäkten för grenar och toppar. I bästa/värsta fall kommer teknisk CCS att kosta minst 350 kr/ton CO2, beroende på industrins betalningsförmåga är det möjligt att den då kan konkurrera med Bio-CCS. Vi bedömer det som osannolikt med tanke på utvecklingen av råvarupriserna och med tanke på att de styrmedel som samhället förväntas/inte förväntas utveckla gör en sådan satsning mycket osäker.
En satsning på Bio-CCS innebär också att Sverige tillgodogör sig hela koldioxideffekten av skogsbruket genom att biomassan används inom landet istället för att exporteras. Därmed har vi också bidragit till att balansera upp de effekter på ILUC (Indirect Land Use Change) som Sveriges import orsakar.
Sammantaget kommer vår anpassning till kommande regler och förutsättningar att ge oss och andra markförvaltare möjligheter att förbättra både det ekonomiska resultatet och skogens miljöprestanda. I boreala delar av världen med dåligt fungerande infrastruktur, till exempel Ryssland och Kanada, är Bio-CCS med stor säkerhet den enda bärkraftiga lösningen för att skogen ska minska mängden koldioxid i atmosfären.
[1] European Environment Agency Scientific Committee 15 September 2011
Opinion of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to Bioenergy
Artikeln slutar här
Vad som följer är skrivet av ägaren till denna blogg. Artikeln återges med Hans Winsas tillstånd och enligt hans önskan upprepar jag att artikeln inte är helt allvarligt menad. Hans Winsa, som arbetar på Sveaskog, säger att artikeln (insändaren) inte är “publicerad” eller spridd. Jag tyckte artikeln inspirerar till en del tankar som har med den stora framtidsfrågan koldioxid att göra (därför passar inlägget in på denna blogg) och “publicerar” den på detta sätt. Hans Winsa föreslog också två länkar om “kommersiella koldioxidinsamlingsprojekt” i anslutning till inlägget:
BECCS (http://www.biorecro.se/?page=what_we_do_beccs) och Bio-Char (http://www.biochar-international.org/biochar).
Men BECCS (i en variant där man bränner träet och inte lagrar det i myrar) får en del kritik http://www.theguardian.com/environment/2014/apr/07/ipcc-report-sucking-carbon-air-climate-report-biomass
Det finns ett företag som inriktar sig mot att bedriva skogsbruk så det fångar upp kol http://www.forestrycarboncredits.se/
En ytterligare vidgning av conceptet: