Radioaktivitet är farligt och detta påverkar världen 2100 på olika sätt. Det finns en oro att vi lämnar kärnkraftavfall efter oss och att radioaktiva utsläpp från kärnkraft som ackumuleras skall förgifta världen. Därför är det bl a viktigt att bedömma hur farlig den radioaktivitet som kom ut vid olyckan i Tjernobyl är för människor. Här diskuteras omkring detta och en egen bedömning jag gjort. Det visar sig att skattningarna varierar mycket och att FN organet som har huvudansvaret (IAEA) utrycker sig på ett sätt, så att risken förefaller liten och att det inte förs vidare via citeringar av IAEAs skattningar att det kan vara en kraftig underskattning. Olika skattningar av dödstalet varierar mycket, mer än en faktor mer än 10 000, där IAEA bidrar till den lägsta skattningen. Det känns ganska oroande för vår förmåga att göra riskbedömningar, joniserande strålning är lätt att mäta jämfört med nästan alla andra risker. Delvis är det en genuin osäkerhet om verkan av låga doser. De psykologiska följderna av de låga doserna är mycket stora, eftersom de bidragit till en mycket begränsad användning av kärnkraft och troligen omotiverat höga kostnader för att reducera riskerna av joniserande strålning. Det verkar som vi är på väg att lämna atomåldern.
•De första uppsatser jag fick publicerade för 40 år sedan (med min fru Katarina Lindgren och under ledning av vår mentor Gösta Eriksson) behandlade bla huruvida även mycket låga doser radioaktiv strålning orsakar genetiska skador. Genom egen forskning och genom lic i strålningsbiologi har jag haft erfarenhet om faran för människor.
•När jag pensionerades nalkades 25 års minnet av Tjernobyl och samtidigt aktualiserade härdsmältan i Fukushima riskproblematiken. Nya dosuppskattningar frånTjernobyl kom 2011, så jag kunde göra lite ”originalarbete” publicerat på SLUs forskarblog. Därutöver har jag en egen blogg.
Jag har en kärnkraftblogg där jag skrivit mer i detalj om det här: http://daglindgren.blogspot.se/ Man kan också läsa vad som står om Tjernobyl på Wikopedia.
•Det går knappast att direkt observera effekterna av lågadoser i epidemiologiska studier. Man får använda vedertagna relationer mellan dos och döda, som strålskyddsnormerna bygger på.
•IAEA har ansvarat för, den i särklass mest auktoritativa (FN) och mest citerade standardrapporten anger 4000. Vad som inte märks är att det bara inkluderar döda för de mest exponerade områdena (storleksordning 5 millioner människor), inte globalt, och bara inkluderar de första 20 årens exponering. Projektioner därutöver ansågs för osäkra.
•WHO anger 9000 för hela fdSovjetunionen. Strålskyddet kom till 300 för Sverige (ej inkluderat i tidigare nämnda skattningar).
•Jag kom till 22000 globalt och för ”all framtid” (”publicerat” på SLUsforskarblogg ). Det är ”original”, utnyttjande senare dosuppskattningar än andra studier. Mina beräkningar är igod överenstämmelse med huvuddelen av ”mainstream” skattningarna, strider inte heller mot IAEA eller WHO, men kompletterar med vad som inte beaktats för det betraktades som för osäkert. Liknande tidigare försök avfärdades som för spekulativa utan att möjlig storleksordning diskuterats.
•Många, inklusive otvivelaktigt välrenommerade forskare, tvivlar på att låga doser har negativa effekter, de kanske till på köpet är nyttiga! Dessa tvivel fanns också för 40 år sedan, men vuxit sig starkare. Detta leder till förmodanden att dödstalet av Tjernobyl inte ligger mycket över 50. Men eftersom detta har inte påverkat strålskyddsnormerna så bör det inte påverka beräkningarna!
•Det finns en bok med till synes välrenommerade personer bakom och en välrenommeradutgivare, som framför dödstal av storleksordningen en million.
•Det finns en svensk doktorsavhandling, som tycks stödja att dödstalet i Sverige är i storleksordningen tusen, byggd på epidemiologiska observationer. Det svenska vetenskapssamhället skyllde på avhandlingen, men jag tycker inte den var dålig. Försökte ta upp frågan om orsakerna till att en OK avhandling kan ge ganska uppenbart fel resultat på den sk. professorsklubben, men tystades ned. Orsakerna har generellt intresse för kvalitèn av beslutsunderlag.
Det av världen auktoriserade organet, IAEA, ljuger inte direkt och motiverar “finstilt” varför FN organen gör som de gör. Men inte desto mindre förmedlas ett budskap, som underskattar kärnkraftens risker. Det framgår inte av citeringar att det kan vara långt fler än 4000döda, men däremot citeras det att det bara var säkert 50 döda och därutöver mycket osäkert om det är några. De “säkert döda har nu stigit till 67.
Uppskattningar av antal döda framförda på allvar av formellt kvalificerade personer med ”stöd av forskningsresultat” och ofta IAEA skiljer sig våldsamt, mellan 50 och en million, en faktor 20000! Forskningen verkar varit till häpnadsväckande liten hjälp när det gäller att omsätta resultat till samsyn om en praktisk fråga relaterad till kärnkraftens farlighet.
Uppskattningar av antal döda framförda på allvar av formellt kvalificerade personer med ”stöd av forskningsresultat” och ofta IAEA skiljer sig våldsamt, mellan 50 och en million, en faktor 20000! Forskningen verkar varit till häpnadsväckande liten hjälp när det gäller att omsätta resultat till samsyn om en praktisk fråga relaterad till kärnkraftens farlighet.
Det var en Newsmill artikel om skadorna efter Fukushima
där jag presenterade mina Tjernobyl-beräkningar.
Mina http://www.newsmill.se/node/43729#comment-344540 , beräkningarna kommenterades:
“@Dag Lindgren
Idag finns ny forskning som istället visar på liten eller ingen ökad risk vid låga stråldoser. Bland annat så har man i lab kunnat visa på att lagningsmekanismer för en cells DNA fungerar mycket bättre vid enkla skador snarare än vid fler än en skada, det senare som kan tänkas uppkomma vid höga stråldoser.
När det gäller Tjernobyl så tyder forskningen på relativt få dödsfall pga strålningen. Merparten av de över 6000 fall av sköldkörtelcancer som upptäckts sedan olyckan tros bero på Tjernobyl i kombination med jodbrist och dåliga kontroller för att se till att stoppa mat innehållande radioaktivt jod. Prognosen för de drabbade av sköldkörtelcancer är dock i god och enbart enstaka dösfall har inträffat. Det finns också resultat som tyder på någon ökad risk för leukemi bland de arbetare som utsattes för de högsta doserna (med ett snitt över 100 mSv), samt eventuellt någon ökad risk för bröstcancer.
Dessutom är det rimligt att vi idag redan sett den största ökningen av antalet cancerfall pga olyckan. Trots detta så har ökningarna varit knappt eller inte mätbara, med undantag av ökningen i sköldkörtelcancer.”
Idag finns ny forskning som istället visar på liten eller ingen ökad risk vid låga stråldoser. Bland annat så har man i lab kunnat visa på att lagningsmekanismer för en cells DNA fungerar mycket bättre vid enkla skador snarare än vid fler än en skada, det senare som kan tänkas uppkomma vid höga stråldoser.
När det gäller Tjernobyl så tyder forskningen på relativt få dödsfall pga strålningen. Merparten av de över 6000 fall av sköldkörtelcancer som upptäckts sedan olyckan tros bero på Tjernobyl i kombination med jodbrist och dåliga kontroller för att se till att stoppa mat innehållande radioaktivt jod. Prognosen för de drabbade av sköldkörtelcancer är dock i god och enbart enstaka dösfall har inträffat. Det finns också resultat som tyder på någon ökad risk för leukemi bland de arbetare som utsattes för de högsta doserna (med ett snitt över 100 mSv), samt eventuellt någon ökad risk för bröstcancer.
Dessutom är det rimligt att vi idag redan sett den största ökningen av antalet cancerfall pga olyckan. Trots detta så har ökningarna varit knappt eller inte mätbara, med undantag av ökningen i sköldkörtelcancer.”
” Dag Lindgren: Men alla dessa beräkningar av möjliga dödsoffer måste ju sättas i relation till vad det handlar om. De 22’000 dödsoffren du räknat fram är ju inte 22’000 individer utan det handlar om en sannolikhetskalkyl för vissa radioaktivitetsinducerade sjukdomar, cancer t ex. Det här betyder ju dels att de 22’000 döda kommer att drunkna i bruset av normala cancerfall som säkert är flera miljoner under samma tidsintervall, dels att det aldrig kommer att gå att peka på en viss person och säga att han/hon dog p g a Fukushima med möjligen ett par undantag. Risken med att publicera siffror som de 22’000 är att journalister aldrig kommer att förstå hur man kan använda dem. Om de mot förmodan skulle förstå skulle de aldrig tveka att missbruka dem. En trolig löpsedel blir istället “Fukushimakatastrofen kostar 22’000 liv!”. “