En artikel publicerad 2021 är 10. Biodiversity trends in a historical perspective | How Was Life? Volume II : New Perspectives on Well-being and Global Inequality since 1820 | OECD iLibrary (oecd-ilibrary.org)  Mycket kan läggas i begreppet biologisk mångfald (Biodiversitet) och kvantitativa skattningar kan göras på många sätt.  Artikel använder ”Living Planet Index” (LPI) som mått på biodiversitet, det används av WWF. LPI skattar utifrån olika källor hur populationer av ryggradsdjur ändras. Data hämtades från en internationell databas från 1970. En del tidigare LPI baserade rapporter har använt olika vägningar och då kommit till större biodiversitetsförlustskattningar. Datamängderna är begränsade, så slumpinflytandet blir för stort om man studerar förändringar över tid i mindre regioner (som Sverige) utgående från databasen.  Artikeln redovisade biodiversitetsändringar i olika regioner enligt tabellen.

Region	Förändring av biodiversitet 1970-2010
Östeuropa	-4%
Mellersta Östern och Nordafrika	-34%
Södra och sydvästra Asien	-75%
Nordamerika mm	-34%
Latinamerika och Karibien	-81%
Östasien	-55%
Afrika söder Sahara	-62%
Västeuropa	+36%

Den enda region där biodiversiteten har ökat är Västeuropa, och därnäst kommer Östeuropa där minskningen är låg. Det finns ingen annan region där biodiversiteten verkar börja öka efter 2000.

Artikeln gör speciella beräkningar för Holland hur biodiversiteten ändrats från 1900 till 2015 med utvidgade datakällor. Den minskade från 1900 till 1970 och steg därefter, men har inte nått 1900 års nivå.

En minskad LPI som en följd av människans ökade ekologiska avtryck är inte förvånande. Numera utgörs den helt dominerande biomassan av landlevande ryggradsdjur av människor och husdjur.

Förmodligen minskade biodiversiteten tidigare i Västeuropa med ett snabbare genomslag av den industriella revolutionen än i andra regioner. Förmodligen är uppodling och avskogning obetydlig i Västeuropa efter 1970.

Artikeln har en utförlig diskussion om biodiversitet över tiden och hur den kan skattas på olika sätt. Det finns många aspekter utöver LPI. LPI mäter inte artrikedom eller artförluster och är beroende av hur ingångsdata skapas på ett sätt som knappast kan betraktas som objektivt. Det är egentligen fel att benämna det biodiversitet men eftersom det nu är vedertaget så accepterar jag det.

Procentuellt stora LPI-förluster måste accepteras när människan breder ut sig i en avvägning med kostnader och fördelar med låga LPI-förluster. Komponenter och variation blir viktigare än genomsnitt. Men genomsnittligt LPI förefaller inte ge indikation på något allvarligt i Västeuropa, men vara en indikation på att biodiversitetsförlust är ett mindre problem i Västeuropa än resten av världen.

Dag Lindgren senast modifierad 21-08-14