Det kommer alarmrapporter: ”stoppa massutrotningen”; ”artkris”; ”sjätte massutdöendet”; ”utarmning av biologisk mångfald”; ”drastiska nedgångar”. På många håll i världen är läget dåligt. Sverige borde hjälpa att åtgärda detta med forskning och bistånd. Människans stora och ökande dominans är problematisk.

Men Sveriges innevånare ges en föreställning att många arter kommer att utrotas också i Sverige i den nära framtiden. Detta förefaller osannolikt! ”Rödlistan” granskar ca 20000 arter. Av dessa har ca hundra försvunnit sedan 1900. Ungefär en halv procent på ett sekel (en per år). Takten i utdöendet verkar avtagit, sedan 1970 tycks endast en promille av våra arter ”utrotats”. En del tidigare ”utdöda” arter har återuppstått, antingen fanns de kvar eller så återinvandrade de. Ingen art som försvunnit från Sverige har kategoriserats som utdöd i hela världen, så det är ofta möjligt att de återkommer. Invandrade nya arter är fler än de som försvinner. Det finns fler arter i Sverige nu än någonsin förut! Man kan möjligen formulera det att den biologiska mångfalden är större nu än någonsin förr.

Dag Lindgren, professor emeritus

Publicerat insändare VK 181113