Risken för artutdöende (utrotning) överdrivs minst tiofalt av rödlistan. Det finns därför nu tunga skäl att nedjustera uppskattningar av nödvändigt artskydd!

Artdatabanken publicerar vart femte år rödlistor. I rödlistan 2010 (Gärdenfors ed. 2010. ”Rödlistade arter i Sverige 2010”) https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/4.-rodlista-2010/274614_inlaga_liten_sid-del1-1-199.pdf  Det står: ”Rödlisteindex…är konstruerat så att det ger ett mått på hur stor andel av artstocken som förväntas finnas kvar på medellång sikt (i storleksordningen 50 år)”; ”andel av arterna som förväntas finnas kvar i området inom den närmaste framtiden (storleksordningen 50 år)”; ” RLI tyder på att uppemot 30 % av arterna för vilka naturskog är viktig kan komma att dö ut från Sverige inom det närmaste halvseklet.”; ”Likväl talar både rödlistan och rödlisteindex sitt tydliga språk: Inom stora områden krävs fortfarande omfattande och kloka insatser för att vi inte ska tappa en betydande del av vår flora och fauna under detta århundrade.” Ett kort och lättläst koncentrat av Gärdenfors finns på Biodiverse 2010 nr 2 sid 22 http://www.biodiverse.se/articles/rli-visar-fortsatt-forlust/ Där står ”Eftersom rödlistans kategorisering bygger på utdöenderisk ger RLI ett mått på hur stor andel av artstocken som förväntas finnas kvar på medellång sikt (i storleksordningen ett halvt århundrade från nu))”

Rödlistindex för alla analyserbara arter har värde nära 0.9. Detta skulle alltså betyda att ungefär 90% av arterna förväntas finnas kvar efter 50 år och en tiondel dö ut (”utrotas”).

Jag gör några approximativa grova överslagsberäkningar för att visa hur överdriven uppskattningen är. Ca 20000 arter i Sverige har bedömts för rödlistning och av dessa har ca 200 dött ut de senaste århundradena. Således är andelen arter som förväntas finnas kvar om femtio år vid konstant utdöendetakt ca 0.9975. Observerad överlevnad är ungefär fyrtio gånger större än artdatabanken kom fram till! Rödlisteindex uppskattar ungefär andelen arter som kan förmodas finnas kvar efter tusen år. Av de arter som föredrar naturskog förutsägs någon procent att försvinna de närmaste femtio åren.

Rödlistan inleds med: ”En rödlista redovisar analyser av risken för att arter dör ut, dvs. den är en prognos om arternas fortlevnad.”. Detta är fel, risken för att arter dör ut överdrivs med minst en faktor tio och prognosen för arternas fortlevnad är minst tio gånger längre.

Naturvårdstänkandet är genomsyrat av dessa alarmistiskt överdrivna riskuppskattningar. De sprids genom ”utbildning”. Det var först i mars 2018 som artdatabanken tog bort definitionen av rödlisteindex som chansen att överleva ett halvsekel. Rödlistan 2015 gör inte risktolkningen, men vidarebefordrar ändå den alarmistiska icke vetenskapligt underbyggda slutklämmen från 2010.  Resonemanget sitter nog i ryggmärgen på många naturvårdare för många decennier framåt. Det är lätt att slå i spikar, men svårare att få bort dem, speciellt om spikarna slås in av universiteten.

Ett exempel på överdrivna utdöenderisker ges i faktarutan på artikeln http://www.landskogsbruk.se/skog/flesta-skogsarterna-pa-rodlistan-inte-hotade/

Länkar som ifrågasätter utarmandet av den biologiska mångfalden i skogen ges här.  Den kraftiga överskattningen av utdöenderisken analyseras utgående från kategoriändringar 2000-2015 på http://daglindgren.upsc.se/Naturv/Rodlistekategori2000.html

På rödlistan baserade utdöenderiskuppskattningar och åtföljande kravspecifikationer är inte vetenskapligt underbyggda, och bör revideras nedåt. De faktiska utdöenderisken som är förknippade med rödlistekategorierna måst beräknas. Grunden för rödlistan är utdöenderisken och eftersom den våldsamt överdrivits måste nya mer realistiska värden i bättre överenstämmelse med verkligheten beräknas.

Givetvis finns det andra överväganden än artutdöende och även en utdöenderisk på några procent i ett sekelperspektiv kan motivera åtgärder.

Tillägg: En förkortad version av denna bloggartikel publicerades som debattartikel 180420 Land Skogsbruk 17 sid 4.  http://www.landskogsbruk.se/debatt/rodlistan-overdriver-hotet-mot-arterna/

Dag Lindgren. Senaste webbversionen av detta dokument 180503 på  http://downto.dagli.se/  (Rödlistan har våldsamt överdrivit utdöenderisk!), första versionen på webben 180224

Om skogodling, tree plantation, rom, semantik mm.

Som svensk trodde jag hittills att ”tree plantation” var en bra engelsk översättning av skogsplantering. Jag förbryllades först när jag upptäckte att FAO (t ex http://www.fao.org/forest-resources-assessment/en/ ) ofta använder ”planted forest” istället (som omfattar även skogssådd, vilket inte är logiskt). Skogsodling är en svensk term som täcker in både sådd och plantering, som inte verkar ha en bra motsvarighet på engelska.

”Plantation” tolkas ungefär som ”plantage”. Begreppet används för grupper av träd och ”plantageliknande” skogsplanteringar, men mest för odlingar (plantager) av t ex bomull, tobak, sockerör, te och kaffe. Det kan också direkt betyda kolonialisering eller koloni. Plantation förknippas med slaveri. De svenska skogsodlingarna har sällan den karaktär som ”tree plantations” utomlands ibland har. Dvs. Plantation har starka negativa associationer, översättningen bör därför inte användas för ”plantering” eller skogsodling.

”Plantation” rommärke. ”Plantation” på Googles ger första tio träffarna romsorter från Barbados, Trinidad etc. Rom är världens vanligaste sprittyp och härrör från sockerörsodlingar, mest i Västindien. Några romsorter saluförs i Sverige under beteckningen Plantation. Den svenska whiskytillverkaren MacMyra (som är associerad med en skogsfastighet) bygger vidare på plantation http://www.romrom.se/mackmyra-plantation genom ”vinterdröm” som är en fruktig och kryddig single malt whisky, tillverkad i begränsad upplaga. Whiskyn är ett samarbete med Plantation Rum och har delvis finishlagrats på fat som tidigare lagrat deras Barbados- och Jamaican Rum. Resultatet är en mjukt ekig whisky med toner av apelsin, vanilj, arrakskryddor och demerasocker – en karibisk kärleksaffär. Jag föreslår att man vid festligare aktiviteter förknippade med skogsplantering kan bjuda på (erbjuda) ett glas Plantation.

”Skydda Skogen” är en ideell naturvårdsorganisation som bildades ”med anledning av det kritiska läget för skogen och hotet mot den biologiska mångfalden”. ”Skydda skogen” (och liknande organisationer) kallar inte resultatet av skogsodling för “skog” utan ”trädplantage” Planterad skog accepteras inte som ”riktig skog”. ”Skydda skogen” försöker få världen att anta detta synsätt. Se t ex: “The Swedish experience: Shrinking forests –  Expanding tree plantations” http://skyddaskogen.se/en/component/simplefilemanager/?view=download&id=49: “there are many important reasons for the FAO to urgently adopt new definitions, using precise terminology and language, in order to clearly separate tree plantations from forests. Our whole future depends on functioning forest ecosystems – not expanding tree plantations“. “Skydda Skogen har inte upptäckt att FAO oftast använder “Planted forest” istället för ”Tree plantation” just pga de associationer det senare begreppet kan ge.

Den dåliga associationen verkar blivit betydelsefull sent. Den dåliga klangen av “plantation” verkar utvecklats efter 2005. World Wildlife Foundation verkar ha gynnat “plantation” 2005. De första stegen till the New Generation Plantations (NGP) platform http://newgenerationplantations.org/multimedia/file/ff98c77e-77cb-11e3-92fa-005056986314 can be traced in a WWF briefing paper dating back to 2005:  “WWF has recently committed to work proactively on plantations,”… “As preparation for this work a group of WWF staff and representatives from four companies involved in plantation forestry undertook a one-week study tour of South Africa in April 2005 to exchange ideas on key issues associated with plantation forestry.” “Plantation” kan alltså användas internt i slutna sällskap och syftar då på en del men inte alla ”planted forests” med associationer att det är ”avancerat” och vanligen i hög grad genetiskt förbättrat.

Världens skogar består av 7% ”planted forests” och 93% ”natural forests”. Det överraskade mig att andelen ”planted forest” (inklusive sådd) är så låg!

Sist editerad 180310 på http://downto.dagli.se/?p=297