Hur mycket höjer sig havet?

Överdrivna osannolika visioner om framtiden vinner stor tilltro, t ex om effekten av de förestående klimatförändringarna till 2100 https://www.expressen.se/nyheter/qs/klimat/reportage/det-ar-varre-an-du-tror–atta-satt-jorden-kan-ga-under-pa/  . För de flesta media kan det motiveras att sprida ”worst-case scenarios”. De kan framföras så att de lockar köpare. Sådana scenarier får uppmärksamhet genom sociala media via de som borde vara mer ”seriösa”. Också genom media. som förväntas hålla en seriös ton. Då bidrar det till att missleda folket eller ökad misstänksamhet med den information som sprids.

Jag granskade som exempel på en i mitt tycke överdrivet alarmistisk notis (framförallt retade jag mig på rubriken) http://www.extrakt.se/klimatforskning/havshojningen-kan-leda-till-tva-miljarder-flyktingar-ar-2100/ i vetenskapsrådets FORMAS tidskrift EXTRAKT, som tillhör de media som absolut borde undvika att blåsa upp vetenskapligt osannolika överdrifter. Det var mer för att jag var intresserad hur det ”egentligen” var. Eftersom FORMAS redaktör inte höll med om att det var överdrivet publicerar jag det här, även om EXTRAKT är bra och sällan våldsamt överdriven.

Det råder enighet om att den genomsnittliga havsnivån nu höjs, men det är knepigare och mer komplext än jag tidigare trodde hur mycket havsnivån kommer att öka. Fram till 1980 var debatten lika mycket om att en ny istid nalkades som att det blev varmare. Antarktis betraktades som mycket stabilt. Det föreföll mycket osäkert om verkligen en global uppvärmning var på gång och om människan spelade en stor roll. Även om det blev varmare behövde detta inte innebära havsnivåhöjning. Det fanns tidigare inte pålitliga globala mätdata. Det är först de sista decennierna med fjärranalystekniker kan globalt mäta sånt som havets medelyta och jordens medeltemperatur mer exakt och följa förändringar under några år. För några decennier sedan kunde de tillämpade klimatmodellerna knappast ”förutsäga” det förflutna. Osäkerheten är fortfarande stor, och det lär man aldrig komma ifrån. Det är för komplext med många krafter som verkar åt olika håll, tänkbara återkopplingar och inflytande från annat än människan för att vara väl förutsägbart. Men det ter sig nu klart att människan har bidragit avsevärt till en pågående global uppvärmning, att bidraget ökar, att risken att det händer något hemskt ökar, och att omfattande motåtgärder är väl motiverade. Jag stödjer Parisöverenskommelsen, och ser problemet snarare i vad som kommer att hända efter 2100 och om tillräcklig kursändringar sker tillräckligt snabbt, än att andan i Parisöverenskommelsen är otillräcklig i dagens kunskapsläge.

Den globala uppvärmningen medför sannolikt att havsytan höjs till 2100, men hur mycket är osäkert. Vattnet utvidgas och glaciärer minskar när det blir varmare. Sedan 1900 till nu har havsnivån ökat knappt 200 mm (http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.36622!/IPCC_fakta_nr2.pdf ). En fullständig avsmältning och kraftig uppvärmning av oceanerna leder till hundra meter havsnivåhöjning. Detta är en trolig långsiktig konsekvens av en kraftig global uppvärmning. Jorden har varit glaciärfri och varmare tidigare, det är ett normalare tillstånd än den istidsperiod med en tillfällig interglacial vi nu befinner oss. Men det är bara i ett tidsperspektiv bortom 2100 så höga havsnivåhöjningar ter sig rimliga.

NASA nämner att det finns projektioner som förutser mellan 2 dm och 2 m höjning till år 2100. Det saknas inte katastrofvisioner, exempelvis publicerades nyligen den mest lästa debattartikeln i New York Times http://nymag.com/daily/intelligencer/2017/07/climate-change-earth-too-hot-for-humans-annotated.html

Höjningen av genomsnittliga havsnivån rör sig om 3.4 mm om året http://sealevel.colorado.edu/ sedan pålitliga mätmetoder introducerades 1993. Den förväntas accelerera och det finns en tendens till acceleration  https://www.atmos-chem-phys.net/16/3761/2016/acp-16-3761-2016.pdf men i strid med förväntningarna är acceleration de sista decennierna inte påvisad http://sealevel.colorado.edu/ . Färska rapporter indikerar dock att en acceleration sker, dock knappast större än förväntat eftersom havsnivåhöjningen 2100 stannar under 1 m https://omni.se/ny-studie-havsnivaerna-stiger-allt-snabbare/a/P34z1e .

Havsnivåhöjningen förefaller något högre i Sverige, om man bortser från landhöjningen.

Världsbanken och NASA sammanställer aktuell statistik för låglänta områden. Drygt en procent av världens landareal ligger under 5 meter från havsytenivån, http://data.worldbank.org/indicator/AG.LND.EL5M.ZS  Ungefär fem procent av världens befolkning bor under 5 meter från havsytenivån http://data.worldbank.org/indicator/EN.POP.EL5M.ZS?view=chart . Man talar om Low Elevation Coastal Zone  http://www.rrojasdatabank.info/statewc08093.3.pdf som är 10 meter över havet och där nästan tio procent av jordens befolkning bor.

Världen har enats om åtgärder, som skall begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader 2100. Jag tycker (i likhet med de många tunga organ) inte risken för stor havsnivåhöjning före 2100 är tillräckligt skäl för att skärpa den målsättningen. Men det har ju världen ändå gjort genom ett tillägg att om möjligt skall uppvärmningen begränsas till 1.5 grader. Utveckling och påverkansmöjligheter efter 2100 är för svåröverskådliga, osäkra för att nu beakta, och nya överväganden kommer successivt att göras när vi kommer närmare 2100.

EXTRAKT (Det forskningsstödjande organet FORMAS tidning) hade en notis http://www.extrakt.se/klimatforskning/havshojningen-kan-leda-till-tva-miljarder-flyktingar-ar-2100/  som jag reagerade på (något för onyanserat) och fick respons från författaren: ”Hur menar du att det är ogrundat? Artiklarna baseras på forskning eller forskares uttalanden, vilka uppfattas som båda meriterade och relevanta av redaktionen… Om du menar att forskningen är dålig eller att James Hansen inte är trovärdig i den här frågan får du gärna belägga det så ser redaktionen över dina källor och återkommer därefter.”  Detta fick mig att grubbla över varför jag tyckte farhågorna om två miljarder flyktingar undan havshöjningen och en del annat var ogrundat och överdrivet alarmistiskt för att passa i EXTRAKT och skriva den här artikeln.

Den genomsnittliga havsnivån har 1993-2016 ökat 78 mm. För att havsytan skall öka en meter därutöver 2017-2100 måste den årliga ökningen öka till 12 mm per år ökas 3.5 och ökningen sedan rimligt pålitliga globala skattningar gjorts har inte ökat signifikant. Ökningen med ca en meter utgår från de scenarier som fått acceptans som mest pessimistiska  http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.36622!/IPCC_fakta_nr2.pdf
I oktober i en diskussion där svenskar argumenterade för havsnivåhöjningar avsevärt över två meter till 2100 fick jag över fem kommentarer till mitt påpekande att det inte konstaterats att havsnivåhöjningstakten ökat sedan 1993 och att det fodrades en enorm ökning i takten för att det skall bli mer än en meter ökning till 2100. Kommentarerna argumenterade för en enligt min uppfattning helt orealistisk ökningstakt som det inte anfördes andra argument för än att det kommer att öka vilket jag redan framfört.

Ökning med fem meter drabbar 5% av världens befolkning och en procent av världens areal. Det värsta rimliga klimatscenariot är en meter nivåhöjning, rimligen 1% av befolkningen och 2 promille av arealen som drabbas, mer än dubbelt mot de sannolikare scenarierna. Till på köpet en femmetershöjning till 2100, drygt tio gånger mer vad som betraktas som sannolikast, förefaller inte katastrofal. Att havsnivåhöjningen 2100 skulle tvingat en femtedel av jordens befolkning att flytta förefaller så överdrivet att det bör betecknas som ogrundat. Att en havsnivåhöjning över en livstid skulle tvinga människor att flytta som vid en tillfällig översvämning är också starkt missvisande. Människor, arbetsplatser och infrastruktur flyttar och förändras under en livstid, andra faktorer är viktigare än havsnivåhöjning. Syftet med liknelsen är emotionellt, populistiskt och publikfriande. Men det har baksidor, den manar till klimatångest, den ”belönar” sådana som försöker få uppmärksamhet för extrema svagt underbyggda företeelser, den styrker de sk ”klimatförnekarna” (klimatsans, klimatupplysningen) och gör det därigenom svårare att få gehör för utsläppsminskning. Den artikel som ligger i bakgrunden för EXTRAKTs publiceringar avhandlas här: http://www.klimatupplysningen.se/2015/08/07/james-hansens-nya-klimatsimuleringar-med-cirka-3-meters-havsnivahojning-pa-50-ar/  Normala tidskrifter behöver kanske inte väga in sånt här, men ett viktigt forskningsstödjande organ (FORMAS) bör inte ha en policy att publicera denna typ av artiklar eller stödja vetenskapligt starkt kontroversiella politiserande uttalanden i centrala frågor. Det är bra om vetenskapsmän kan publicera hypoteser så de kan inspirera andra experter att tänka över frågorna, men inte lika bra att ensidigt exponera allmänheten. Det kan vara bra att publicera vetenskapliga tankar om worst case scenario om man har en mer omfattande och kvalificerad diskussion än vad EXTRAKT har.

Havets höjning kommer inte att fördelas jämnt över världen, utan det blir avsevärda skillnader. Detta är ett viktigt skäl till att olika kommuner/län påverkas olika och hänsynen måste ske på detaljnivå. För Sverige har vi en landhöjning som gör att havet nu inte stiger norr om Norrköping, men förväntas stiga en halvmeter i Stockholm till 2100 http://www.extrakt.se/klimatforskning/tusentals-skargardsoar-kan-slukas-av-havet/ . Det är oklart i vilken grad förutsedd havshöjning slagit igen i de svenska kommunernas detaljplaner http://www.bohuslaningen.se/nyheter/tanum/kommunerna-rustar-f%C3%B6r-havsh%C3%B6jning-1.4130417  även om de slagit igenom i den mer övergripande planteringen.

Jag blev intresserad hur havsnivåhöjningen slog igenom i den faktiska detaljplaneringen och skrev därför till Göteborgs kommun och fick reda på var på webben dokument låg. Att pessimistiska uppfattningar om havsnivåhöjning slagit igenom visas genom följande formulering i Göteborgs stadsplanering: ”För år 2100 så beräknas att vattenståndet är 1,0 meter högre och vid extrema väder +2,8 meter över dagens medelvattennivå. ”. För de svenska kommunerna förefaller de närmaste decennierna hotet från onormala väderhändelser tillräckligt motiv till förbättringar som ett led i samhällets ökande säkerhetskrav och kunskapsunderlag, och höjningen av havsnivån till 2100 kommer med mer eller mindre på köpet. Fast eftersom kostnaderna ökar successivt återstår att se om det politiska stödet är tillräckligt starkt om några decennier för nu projicerade kostnader, detta beror väl på hur de ”pessimistiska” scenarierna ser ut när de definitiva besluten fattas. Jag tycker kunskap, satsningar och beredskap idag är tillräcklig även för osannolikt höga havsnivåhöjningar, och dessa kommer inte så snabbt så ambitionen kan ökas i tid om det går värre än nu projicerat och på samma sätt reducerats om ”rimlig worst-case” projektionerna ter sig sämre än nu.

Beträffande havsnivåhöjningen fram till 2100 trodde jag den var mer förutsebar före jag försökte sätta mig in i det i mitten på juli 2017. Att förutsägelser om klimatet 2100 är mycket opålitligare insåg jag förut, men nu inser jag att förutsägelserna om havsnivåerna är opålitligare än jag trodde förut. Detta lämnar fältet friare för vidlyftiga spekulationer, som inte kan klart vederläggas. Men lyckligtvis tror jag ändå konsekvenserna av vattennivåhöjningarna till 2100 inte är ett allvarligt hot mot den mänskliga civilisationen, annat än att folket uppfattar att visionerna är så motstridiga och det finns så mycket tvivel om storleksordningen av de mest genomtänkta uppfattningarna vilket gör att det görs mindre för en säkrare framtid än vad som vore möjligt med rätt politiska beslut.

Dag Lindgren 2018-02-22 webbartikel på http://downto.dagli.se/?p=235

The global impact of forest tree breeding is low, but unknown

Dag Lindgren, last edit 170724

Introduction Forest tree breeding has the potential to improve forests and facilitate reforestation and create forests where it is desirable. There are many forest tree breeding programs around the world. Many of them can be described as rather successful. The impact of these efforts on reforestation is growing. On agricultural crops breeding has been an important part of the “Green revolution”, which drastically increased production, and was an incitement widening breeding application to forest trees. The current impact of forest tree breeding globally is not infinitesimal and expected to raise. The effort looks surprisingly low compared to the potential the “experts” (like me) claim, but apart from that the realised benefits seem unknown.  Greenies often express worries about aspects of the management of forests, e.g. exhausting the genetics. The quantitative use of forest tree breeding is of interest when describing the forests of the world, and it becomes more relevant with time as more forest becomes improved.

Current global descriptions of the impact of forest plantation  FAO has issued a report “Global Forest Resources Assessment 2015“, also analysing changes in the past 25 years, presented at http://www.fao.org/forest-resources-assessment/en/    Scientists and experts have described the results from different aspects https://doi.org/10.1016/j.foreco.2015.06.018
Currently 93% of the forests are described as natural and 7% as planted. 1990 96% of the forest was natural and 4% planted. The plantation effort seems to have declined the last decade.

Global impact of forest tree breeding In the assessment no hit was found for “seed orchard”. “Genetic”, in meaning genetic improvement, occurred only once in the text, and just as an example, far from a global estimate. But the percentage affected by forest tree breeding cannot be higher than the non-natural forest and is expected to be considerable lower than the percentage “planted” forest, as much planting is done by non-improved seeds and all trees in a planted forest are not planted. The increase in planted forests the last 25 years from 4% to 7% is almost certainly accompanied by an increase of the impact of forest tree breeding. Not only the area but also the percentage of planted forest affected by forest tree breeding is most likely raising. It seems not possible for FAO to evaluate the impact of forest tree breeding from the national reports collected. FAO does not seem to plan for questions to countries making such evaluation possible in the next Forest Resource Assessment 2020.

Is seven percent “planted” forest little? It ought to be considered that large areas ought to be regarded as not available for planting for economic or other reasons. The forest may be too far away in undeveloped territory, the potential production may be low, the cost of extracting timber high, the risk of injuries high. There may be environmental considerations.  Certainly, a large part of the world forest area is not available for planting. I have little information about what is reasonable available, just intuitively see 7 % as low. Considering that forest is a sustainable resource which will be more needed when fossil resources get more limiting and that deforestation has been a problem and plantation may remedy part of that. Part of the “planted” forest is reforestation of other land than forest, so the percentage of natural forest replaced by planted forest is less than percentages given.

Impact of forest tree breeding in some countries and organisations
OECD has data of the material produced (http://www.oecd.org/tad/code/forestreproductivematerial.htm). Only 25 countries participate in the OECD Scheme on forest reproductive material, thus a small share of the world. The OECD Scheme for the Certification of Forest Reproductive Material aims to encourage the production and use of forest tree seeds or plants that have been collected, processed, raised, labelled and distributed in a manner that ensures their trueness to name. Thus, the attention on the market, the customer should know what is marketed. It is much less attention on the quantities sold and almost no interest on the areas covered by the dissimilar materials. The do not offer statistics suitable for concluding the percentage of participating countries forests actual share of different reproductive materials.
European Union has the FOREMATIS database (http://ec.europa.eu/forematis/) That is only a small share of the worlds countries and many of them overlap with OECD. It is possible to see reproductive material, which has been approved, but not the area of forests they have been used for.
China is by far the country in the world with most planted forest, around a quarter (79/291 http://www.fao.org/3/a-i4895e/i4895e06.pdf fig 6) and there are indications that many plantations utilizes genetically improved reproductive material. China is certainly the country in the world, which uses most genetically improved reproductive material.

Seed orchard use? As far as I know, there are no acceptable good national estimates of cumulative seed orchard use or even estimates of annual increase of area with genetically improved reproductive materials. Estimates of national areas of forest cumulatively planted e. g. by seed orchard sources are not easy. It is still more difficult with the “genetic quality” of these areas. E.g. it depends on definitions. There are problems e.g. how trees for agroforestry and different “land-races” will be considered. I am arguing that the reproductive material the world should use is something, which is less advanced than tested clonal seed orchards, but more advanced than approved seed collection areas, see http://daglindgren.upsc.se/Meetings/Antalya06/Turkey06LindWeiLowInput.pdf.

Asking the experts? I wrote to around fifteen, who I believe are as close to expertise of global use of genetically improved material as you can come. The seven responses I got indicate that no expert nor organization know of a meaningful estimate covering more than a small share of the world. No summarizing estimate of the area in a country originating from e.g. seed orchards was given in the expert replies (although NZ and Sweden were close).
I could probably without assistance have presented a national estimate for Sweden for the current cumulative area as well as that 1990 for Swedish forest planted/seeded by seed orchard material. Thus, to me it does not seem an impossible task to make global rough estimates, given the will and interest.

If the Forest Resource Assessment had been more interested in genetics? No comparative world-wide statistics can be obtained unless FAO makes the inquiries. The definitions must be uniform over the estimates and only FAO has the power to formulate that. There are no national estimations, as those able to do them are insufficiently motivated. If FAO inquired, national efforts to get the figures would be stimulated and probably also strengthen the interest for getting genetically better forests. Evaluation of the results could preferable be done by experts in special reports, as done with this FRA, but these experts need uniform base data for their estimations.

Genetic improvement and seed orchards will be counted as carbon release by EU!- EU requires that the increased harvests Swedens long term use of seed orchards is counted as a pollution!   http://daglindgren.upsc.se/Froplantager/GlobalLowImpactBreedingWeb.pdf  !

More about FAO and genetic improvement.
Once upon a time FAO (1993) was interested in seed orchards. A good description about seed orchards at the FAO web: Guidelines on Establishment and Management Practices www.fao.org/docrep/006/ad223e/AD223E05.htm In some parts of the world countries are eager to plant to save nature and push reforestation http://www.digitaljournal.com/news/environment/india-has-planted-nearly-66-million-trees-in-12-hours/article/496657  FAO issues other reports, e.g. Forestry for a low-carbon future (2016)  http://www.fao.org/3/a-i5857e.pdf?utm_source=twitter&utm_medium=social+media&utm_campaign=faoforestry , where genetic improvement is hardly mentioned, it would have been worth some discussion in this long FAO book! Contrasting biodiversity seems to get 50 times more focus.

There is a FAO related body,which seems to intend an international question form also including some tree breeding related statistics http://www.fao.org/3/a-mr075e.pdf In a 16 p  abstract of first report http://www.fao.org/3/a-i3827e.pdf two rows relating to genetics “Develop and reinforce national seed programmes to ensure the availability of genetically appropriate tree seeds in the quantities and of the quality needed for national plantation programmes.” So some sort of need is recognized, although with yet very low impact on FAO documents.

First at the web 170608, link  http://daglindgren.upsc.se/Froplantager/GlobalLowImpactBreedingWeb.pdf  170724 also at http://downto.dagli.se/