Hur mycket höjer sig havet?
Överdrivna osannolika visioner om framtiden vinner stor tilltro, t ex om effekten av de förestående klimatförändringarna till 2100 https://www.expressen.se/nyheter/qs/klimat/reportage/det-ar-varre-an-du-tror–atta-satt-jorden-kan-ga-under-pa/ . För de flesta media kan det motiveras att sprida ”worst-case scenarios”. De kan framföras så att de lockar köpare. Sådana scenarier får uppmärksamhet genom sociala media via de som borde vara mer ”seriösa”. Också genom media. som förväntas hålla en seriös ton. Då bidrar det till att missleda folket eller ökad misstänksamhet med den information som sprids.
Jag granskade som exempel på en i mitt tycke överdrivet alarmistisk notis (framförallt retade jag mig på rubriken) http://www.extrakt.se/klimatforskning/havshojningen-kan-leda-till-tva-miljarder-flyktingar-ar-2100/ i vetenskapsrådets FORMAS tidskrift EXTRAKT, som tillhör de media som absolut borde undvika att blåsa upp vetenskapligt osannolika överdrifter. Det var mer för att jag var intresserad hur det ”egentligen” var. Eftersom FORMAS redaktör inte höll med om att det var överdrivet publicerar jag det här, även om EXTRAKT är bra och sällan våldsamt överdriven.
Det råder enighet om att den genomsnittliga havsnivån nu höjs, men det är knepigare och mer komplext än jag tidigare trodde hur mycket havsnivån kommer att öka. Fram till 1980 var debatten lika mycket om att en ny istid nalkades som att det blev varmare. Antarktis betraktades som mycket stabilt. Det föreföll mycket osäkert om verkligen en global uppvärmning var på gång och om människan spelade en stor roll. Även om det blev varmare behövde detta inte innebära havsnivåhöjning. Det fanns tidigare inte pålitliga globala mätdata. Det är först de sista decennierna med fjärranalystekniker kan globalt mäta sånt som havets medelyta och jordens medeltemperatur mer exakt och följa förändringar under några år. För några decennier sedan kunde de tillämpade klimatmodellerna knappast ”förutsäga” det förflutna. Osäkerheten är fortfarande stor, och det lär man aldrig komma ifrån. Det är för komplext med många krafter som verkar åt olika håll, tänkbara återkopplingar och inflytande från annat än människan för att vara väl förutsägbart. Men det ter sig nu klart att människan har bidragit avsevärt till en pågående global uppvärmning, att bidraget ökar, att risken att det händer något hemskt ökar, och att omfattande motåtgärder är väl motiverade. Jag stödjer Parisöverenskommelsen, och ser problemet snarare i vad som kommer att hända efter 2100 och om tillräcklig kursändringar sker tillräckligt snabbt, än att andan i Parisöverenskommelsen är otillräcklig i dagens kunskapsläge.
Den globala uppvärmningen medför sannolikt att havsytan höjs till 2100, men hur mycket är osäkert. Vattnet utvidgas och glaciärer minskar när det blir varmare. Sedan 1900 till nu har havsnivån ökat knappt 200 mm (http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.36622!/IPCC_fakta_nr2.pdf ). En fullständig avsmältning och kraftig uppvärmning av oceanerna leder till hundra meter havsnivåhöjning. Detta är en trolig långsiktig konsekvens av en kraftig global uppvärmning. Jorden har varit glaciärfri och varmare tidigare, det är ett normalare tillstånd än den istidsperiod med en tillfällig interglacial vi nu befinner oss. Men det är bara i ett tidsperspektiv bortom 2100 så höga havsnivåhöjningar ter sig rimliga.
NASA nämner att det finns projektioner som förutser mellan 2 dm och 2 m höjning till år 2100. Det saknas inte katastrofvisioner, exempelvis publicerades nyligen den mest lästa debattartikeln i New York Times http://nymag.com/daily/intelligencer/2017/07/climate-change-earth-too-hot-for-humans-annotated.html
Höjningen av genomsnittliga havsnivån rör sig om 3.4 mm om året http://sealevel.colorado.edu/ sedan pålitliga mätmetoder introducerades 1993. Den förväntas accelerera och det finns en tendens till acceleration https://www.atmos-chem-phys.net/16/3761/2016/acp-16-3761-2016.pdf men i strid med förväntningarna är acceleration de sista decennierna inte påvisad http://sealevel.colorado.edu/ . Färska rapporter indikerar dock att en acceleration sker, dock knappast större än förväntat eftersom havsnivåhöjningen 2100 stannar under 1 m https://omni.se/ny-studie-havsnivaerna-stiger-allt-snabbare/a/P34z1e .
Havsnivåhöjningen förefaller något högre i Sverige, om man bortser från landhöjningen.
Världsbanken och NASA sammanställer aktuell statistik för låglänta områden. Drygt en procent av världens landareal ligger under 5 meter från havsytenivån, http://data.worldbank.org/indicator/AG.LND.EL5M.ZS Ungefär fem procent av världens befolkning bor under 5 meter från havsytenivån http://data.worldbank.org/indicator/EN.POP.EL5M.ZS?view=chart . Man talar om Low Elevation Coastal Zone http://www.rrojasdatabank.info/statewc08093.3.pdf som är 10 meter över havet och där nästan tio procent av jordens befolkning bor.
Världen har enats om åtgärder, som skall begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader 2100. Jag tycker (i likhet med de många tunga organ) inte risken för stor havsnivåhöjning före 2100 är tillräckligt skäl för att skärpa den målsättningen. Men det har ju världen ändå gjort genom ett tillägg att om möjligt skall uppvärmningen begränsas till 1.5 grader. Utveckling och påverkansmöjligheter efter 2100 är för svåröverskådliga, osäkra för att nu beakta, och nya överväganden kommer successivt att göras när vi kommer närmare 2100.
EXTRAKT (Det forskningsstödjande organet FORMAS tidning) hade en notis http://www.extrakt.se/klimatforskning/havshojningen-kan-leda-till-tva-miljarder-flyktingar-ar-2100/ som jag reagerade på (något för onyanserat) och fick respons från författaren: ”Hur menar du att det är ogrundat? Artiklarna baseras på forskning eller forskares uttalanden, vilka uppfattas som båda meriterade och relevanta av redaktionen… Om du menar att forskningen är dålig eller att James Hansen inte är trovärdig i den här frågan får du gärna belägga det så ser redaktionen över dina källor och återkommer därefter.” Detta fick mig att grubbla över varför jag tyckte farhågorna om två miljarder flyktingar undan havshöjningen och en del annat var ogrundat och överdrivet alarmistiskt för att passa i EXTRAKT och skriva den här artikeln.
Den genomsnittliga havsnivån har 1993-2016 ökat 78 mm. För att havsytan skall öka en meter därutöver 2017-2100 måste den årliga ökningen öka till 12 mm per år ökas 3.5 och ökningen sedan rimligt pålitliga globala skattningar gjorts har inte ökat signifikant. Ökningen med ca en meter utgår från de scenarier som fått acceptans som mest pessimistiska http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.36622!/IPCC_fakta_nr2.pdf
I oktober i en diskussion där svenskar argumenterade för havsnivåhöjningar avsevärt över två meter till 2100 fick jag över fem kommentarer till mitt påpekande att det inte konstaterats att havsnivåhöjningstakten ökat sedan 1993 och att det fodrades en enorm ökning i takten för att det skall bli mer än en meter ökning till 2100. Kommentarerna argumenterade för en enligt min uppfattning helt orealistisk ökningstakt som det inte anfördes andra argument för än att det kommer att öka vilket jag redan framfört.
Ökning med fem meter drabbar 5% av världens befolkning och en procent av världens areal. Det värsta rimliga klimatscenariot är en meter nivåhöjning, rimligen 1% av befolkningen och 2 promille av arealen som drabbas, mer än dubbelt mot de sannolikare scenarierna. Till på köpet en femmetershöjning till 2100, drygt tio gånger mer vad som betraktas som sannolikast, förefaller inte katastrofal. Att havsnivåhöjningen 2100 skulle tvingat en femtedel av jordens befolkning att flytta förefaller så överdrivet att det bör betecknas som ogrundat. Att en havsnivåhöjning över en livstid skulle tvinga människor att flytta som vid en tillfällig översvämning är också starkt missvisande. Människor, arbetsplatser och infrastruktur flyttar och förändras under en livstid, andra faktorer är viktigare än havsnivåhöjning. Syftet med liknelsen är emotionellt, populistiskt och publikfriande. Men det har baksidor, den manar till klimatångest, den ”belönar” sådana som försöker få uppmärksamhet för extrema svagt underbyggda företeelser, den styrker de sk ”klimatförnekarna” (klimatsans, klimatupplysningen) och gör det därigenom svårare att få gehör för utsläppsminskning. Den artikel som ligger i bakgrunden för EXTRAKTs publiceringar avhandlas här: http://www.klimatupplysningen.se/2015/08/07/james-hansens-nya-klimatsimuleringar-med-cirka-3-meters-havsnivahojning-pa-50-ar/ Normala tidskrifter behöver kanske inte väga in sånt här, men ett viktigt forskningsstödjande organ (FORMAS) bör inte ha en policy att publicera denna typ av artiklar eller stödja vetenskapligt starkt kontroversiella politiserande uttalanden i centrala frågor. Det är bra om vetenskapsmän kan publicera hypoteser så de kan inspirera andra experter att tänka över frågorna, men inte lika bra att ensidigt exponera allmänheten. Det kan vara bra att publicera vetenskapliga tankar om worst case scenario om man har en mer omfattande och kvalificerad diskussion än vad EXTRAKT har.
Havets höjning kommer inte att fördelas jämnt över världen, utan det blir avsevärda skillnader. Detta är ett viktigt skäl till att olika kommuner/län påverkas olika och hänsynen måste ske på detaljnivå. För Sverige har vi en landhöjning som gör att havet nu inte stiger norr om Norrköping, men förväntas stiga en halvmeter i Stockholm till 2100 http://www.extrakt.se/klimatforskning/tusentals-skargardsoar-kan-slukas-av-havet/ . Det är oklart i vilken grad förutsedd havshöjning slagit igen i de svenska kommunernas detaljplaner http://www.bohuslaningen.se/nyheter/tanum/kommunerna-rustar-f%C3%B6r-havsh%C3%B6jning-1.4130417 även om de slagit igenom i den mer övergripande planteringen.
Jag blev intresserad hur havsnivåhöjningen slog igenom i den faktiska detaljplaneringen och skrev därför till Göteborgs kommun och fick reda på var på webben dokument låg. Att pessimistiska uppfattningar om havsnivåhöjning slagit igenom visas genom följande formulering i Göteborgs stadsplanering: ”För år 2100 så beräknas att vattenståndet är 1,0 meter högre och vid extrema väder +2,8 meter över dagens medelvattennivå. ”. För de svenska kommunerna förefaller de närmaste decennierna hotet från onormala väderhändelser tillräckligt motiv till förbättringar som ett led i samhällets ökande säkerhetskrav och kunskapsunderlag, och höjningen av havsnivån till 2100 kommer med mer eller mindre på köpet. Fast eftersom kostnaderna ökar successivt återstår att se om det politiska stödet är tillräckligt starkt om några decennier för nu projicerade kostnader, detta beror väl på hur de ”pessimistiska” scenarierna ser ut när de definitiva besluten fattas. Jag tycker kunskap, satsningar och beredskap idag är tillräcklig även för osannolikt höga havsnivåhöjningar, och dessa kommer inte så snabbt så ambitionen kan ökas i tid om det går värre än nu projicerat och på samma sätt reducerats om ”rimlig worst-case” projektionerna ter sig sämre än nu.
Beträffande havsnivåhöjningen fram till 2100 trodde jag den var mer förutsebar före jag försökte sätta mig in i det i mitten på juli 2017. Att förutsägelser om klimatet 2100 är mycket opålitligare insåg jag förut, men nu inser jag att förutsägelserna om havsnivåerna är opålitligare än jag trodde förut. Detta lämnar fältet friare för vidlyftiga spekulationer, som inte kan klart vederläggas. Men lyckligtvis tror jag ändå konsekvenserna av vattennivåhöjningarna till 2100 inte är ett allvarligt hot mot den mänskliga civilisationen, annat än att folket uppfattar att visionerna är så motstridiga och det finns så mycket tvivel om storleksordningen av de mest genomtänkta uppfattningarna vilket gör att det görs mindre för en säkrare framtid än vad som vore möjligt med rätt politiska beslut.
Dag Lindgren 2018-02-22 webbartikel på http://downto.dagli.se/?p=235