All posts by DagL

retired university professor lives at Umeå northern Sweden

Naturvårdsbränning- Klimatutsläpp och annat

Vildbränder, Kontrollerad bränning, framförallt naturvårdsbränning, är en viktig del av naturvården.

Skäl för naturvårdsbränning. Skogsbränder skapar en miljö som är nödvändig för många arters överlevnad och gynnar fler. Tidigare brann skogen mycket oftare. Några av dessa miljöer bör bevaras så gott det går för att bevara arter och ekosystem och för att förstå och visa hur skogen såg ut förut. Det finns nog bred enighet om detta. Jag uttrycker det ibland ”Det största hotet mot den biologiska mångfalden i svensk skog är brandkåren”.

Fler frågor väcks. Naturvårdsbränning har också nackdelen att den tillför atmosfären klimatgaser. Mitt huvudsyfte med denna artikel var ursprungligen att belysa detta. Men statistik, ansvarsfördelning och terminologi var oklara och det förde in mig på många hithörande frågor jag tycker borde bättre utredas och diskuteras, några förtecknas: *) Vad är fackuttrycken för olika typar av kontrollerad bränning? *) Hur mycket klimatgaser orsakar naturvårdsbränning nu? *) Hur mycket naturvårdsbränning är optimalt? *) Vad är naturvårdseffekten av bränder som inte betecknas som naturvårdsbränder? *)Naturvårdsbränningar är vanligen “lätta” medan vildbränder ibland går djupare och är mer “förödande”, bör en del naturvårdsbränder göras hårdare för att i högre grad efterlikna naturtillståndet? *) Vildbrand förväntas öka när klimatet blir varmare. Hur ändras behovet av naturvårdsbränning då? *) Är det praktiskt meningsfullt att utveckla en mer nyanserad kvantitativ analys av naturvårdsbränningens effekter och kostnader i olika miljöer? *) Effekter av att naturvårdsbränning belastas av en klimatkostnad, hur stor är den?

Behov av lättillgänglig sammanfattande tabell på svenska om bränder
I Sveriges utsläppsrapportering finns en tabell som ser ut så här:

Jag tycker det vore mycket bra om denna tabell fanns lätt tillgänglig på svenska på webben med enkla förklaringar.

Källor för mina arealuppskattningar:
Jag använder tre källor för areal kontrollerad bränning med naturvårdssyfte:
 A) Skogsstyrelsen Hygges- och naturvårdsbränning (1 000 ha) efter Åtgärd, År och Variabel. PxWeb (skogsstyrelsen.se)
B) Naturvårdsverket/länsstyrelserna, sammanställning från Naturvårdsverket från Erik Hellberg Meschaks, bygger huvudsakligen på information från Life-Taiga projektet.
C) Sveriges internationella rapportering Sweden. 2021 National Inventory Report (NIR) | UNFCCC 
D) Jag gör en egen skattning för vad jag tror inte rapporteras i sammanställningarna. Det är bara 10% av naturvårdsbränningarna, och osäkerheten i beräkningarna är större än så.

Naturvårdsbränning betecknas ibland ”biodiversitet”.

Jag har sammanställt en tabell över bränder, framförallt naturvårdsbränder, i svensk skog sedan 2012, hektar per år. För att se hela tabellen måste man dra den i sidled!

År Vildbrand
 C)
Föryngring
C)
Biodiversitet
C)
Föryngring
A)
Biodiversitet
A)
Biodiversitet
B)
Föryngring
D)
Biodiversitet
D)
2012 109 758 182 800 200 132 100 100
2013 477 581 539 600 500 134 100 100
2014 10499 992 1804 1000 1800 172 100 100
2015 256 444 326 400 300 303 100 100
2016 715 433 441 400 400 363 100 100
2017 433 340 327 300 300 255 100 100
2018 21578 340 327 * * 518 100 100
2019 775 340 327 100 400 268 100 100
2020 400 200 847 100 100
Summa 34842 4228 4273 4000 4100 2992
Snitt (/8) 4355 529 534 500 513 374 100 100

Jag tar bara upp ”föryngringsbränning” marginellt i det följande. Naturvårdsbränning är i någon typ av bestånd, inte kontrollerad bränning på en färsk föryngringsyta, och betecknas ibland biodiversitet.

Naturvårdsbränning /år skattas till 514+374+100=1008 avrundas till 1000 ha/år.

Information omkring naturvårdsbränning
Den viktigaste myndigheten för information rörande naturvårdsbränning är Naturvårdsverket. Den väsentligaste informationen/vägledningen nu om naturvårdsbränning är från 2005 och 2008 (Naturvårdsbränning- Vägledning för brand och bränning i skyddad skog ISBN 91-620-5438-4 (naturvardsverket.se) och Naturvårdsbränning- Svar på vanliga frågor ISBN 978-91-620-8370-0 (naturvardsverket.se) Skogsstyrelsen har en förteckning av faktablad omkring skogsbrand Skogsstyrelsen – Faktablad om skogsbrand Projektet Lifetaiga har nyligen avslutats och ger mycket praktisk information   http://www.lifetaiga.se/ Det finns länkar till projektets egna broschyrer och till andra svenska Lifeprojekt. Men någon sammanställning av länkar till merparten av relevanta och uppdaterade dokument finns inte hos Lifetaiga, inte heller slutrapport. Förlängning av projektet har avslagits.

Naturvårdsbränning skiljer sig från vildbränder eftersom vildbränder ibland kan vara förödande och döda alla träd. Naturvårdsbränning undviker så våldsamma bränder, bl a av säkerhetsskäl. Därför kommer det att finnas mycket lite skog i reservat som representerar en viktig del av hur det var förut. Detta är en brist som man kanske borde tänka på hur den skulle kunna åtgärdas. Ibland blir naturvårdsbränder mildare än vad brännaren egentligen önskade. Kanske man kan göra någon frekvensfördelning av brändernas omfattning för både vildbränder och naturvårdsbränder?

Jag tycker information som bland annat omfattar sammanfattande vägledande övergripande central kringinformation borde uppdateras minst vart tionde år. Det borde alltså vara dags för uppdatering nu!

Hur mycket naturvårdbränning? Kontrollerad bränning är ett krav för certifiering av storskogsbruket, den brända arealen räknas upp med en faktor som beror på typen av bränning. Även vildbränder räknas ofta in. Jag har varit i kontakt med två av Sveriges största markägare, men bara fått ungefärliga uppgifter. SLU har fått uppgifter om årlig areal från Skogsstyrelsen, se tabell A3:2.15 (Mattias Lundblad pers medd) som sedan vidarebefordrades till Naturvårdsverket för internationell rapportering. Kanske andra markägare bränner lite grand + länsstyrelserelaterat som missats kanske 100 ha/år naturvårdsbränning (inklusive en del ”tomtskötsel”, ”valborgseldar” och annat som ibland liknar naturvårdsbrand). Jag gissar på motsvarande 100 ha/år ”naturvårdsbrand” och 100 ha/år ”hyggesbränning” vilket nog kan vara underskattningar. Hittar inga tankar om detta.

Naturvårdsnyttan av olika naturvårdsbränder, föryngringsbränder och vildbränder är olika. Variation är oftast bra, den biologiska mångfalden gynnas mer om allt och alla inte följer exakt samma mall.

Hur stor är årliga arealen skogsbränder?
Forskarna anser att ungefär en procent av skogsmarken brann årligen före 1800 talet, möjligen mer under perioder när svedjebränning och föryngringsbränning var vanligt. Därefter har brandfrekvensen sjunkit och nådde vid millenniumskiftet ned till drygt en tiondels promille av skogsmarken, som troligen är minimum, troligt det ökar efter 2000…  

Det finns inte exakt statistik på areal skogsbränder vare sig nu eller tidigare, men ungefärlig. Sedan 1990 finns sammanställningar som redovisas på sid 146 i annex Tabell A3:2.15 (se ovan) i Sveriges årliga rapport till relevant FN-organ  https://unfccc.int/documents/271847 . Där finns Skogbrandsareal fördelat på år; vildbrand på resp. skogsmark, mark med få träd och mark utan träd; kontrollerad brand för föryngring och biodiversitet (naturvårdsbränning).

Prognosen för skogsbränder med ett varmare klimat (enligt Anders Granström, SLUs skogsbrandspecialist) ”Med de skisserade förändringarna följer sannolikt dels ett större antal bränder i södra Sverige (fler dagar när antändning är möjlig), och fler stora bränder (på grund av fler dagar med extremt brandväder). Dessutom är det troligt att episoder med multipla bränder ökar, med risk att släckorganisationen mättas. Räknar man nu bör man nog anta att den naturliga skogsbrandsarealen fördubblats som ett inslag i global warming.”
Jag förmodar att vildbranduppgifterna i tabellen är underskattningar. Det ter sig troligt att vildbränder i Sverige de kommande decennierna kommer att vara uppåt 6000 ha/år, vilket jag räknar med istället för genomsnitt av föregående år enligt tabellen  ovan.

Vad kostar naturvårdsbränning?
Projektet Lifetaiga har på fem år förbrukat 100 miljoner och naturvårdsbränt uppåt 2500 hektar. Detta skulle innebära 40000 per hektar. En del av projektet har gått till administration, kompetensuppbyggnad och information. En väsentlig del har gått till inköp av utrustning (typ brandslangar) som delvis kan ses som investeringar och dessutom kan användas vid mer omfattande vildbränder. Kompetensuppbyggnaden omkring naturvårdsbränning har säkert positiva effekter på vildbränder. Den tekniska utvecklingen och den ökade beredskapen för skogsbränder ger säkert förutsättningar för kompetensspridning.
 Det blir nog lite billigare än ”normalt” eftersom objekten valts grundligt och ganska stora. 500 hektar per år är nog en överskattning, det är inte slutrapporterat. Jag skattar kostnaden till 30 000 per hektar, (drygt) 10 000 ser jag som en merkostnad jämfört med ”normal” hyggesbränning. Om framtida objekt blir större och naturvårdsbränningen får större omfattning blir det nog billigare, medan mindre naturvårdsbränningar än LifeTaiga gjort blir dyrare. Men det räknar jag inte med. Det finns också en klimatkostnad, som hittills inte beaktats som jag skall diskutera.

Skogen som bränns upp vid naturvårdsbränning skulle kunna innebära ett bortfalla av intäkter, men den är sällan värdefull, det uttag som görs skulle sällan ge ett ekonomiskt netto och oftast är den skyddad mot avverkning. Om värdet hypotetisk sattes till 100 kr per kubikmeter skulle värdet bli 2300/ha vilket är litet jämfört med andra kostnader.  Så den posten sätts till noll. I enstaka fall kanske skadan blir större om värdet på stora gamla tallar avsevärt försämras. Hyggesbränning minskar gransinslaget, ett växande gransinslag försämrar generellt naturvärdet. ”Granifieringen” skulle kosta mycket att korrigera med röjning och gallring till samma reduktion som naturvårdsbränning ger. Förmodligen räknar man inte så i enstaka objekt, men nationellt är det ett hot mot naturreservatens naturlighet.

För hyggesbränningen räknar jag med 15 000 kr/ha

Hur mycket koldioxid (klimatgaser) generar naturvårdsbränder?

Sveriges åtgärder hittills för klimatet bedöms som otillräckliga. Därför har Regeringen bestämt att alla myndigheter skall beakta klimatutsläppen. Eftersom naturvårdsbränning i hög grad rör Naturvårdsverket så ankommer det i första hand på Naturvårdsverket bevaka att en önskvärd skattning av klimateffekterna utförs. Det kan väl sägas att det hittills fungerat med uppdrag till SLU, men kraven skärps allteftersom klimatläget förvärras. SLUs rapport av naturvårdsbränningen har hittills underskattat Sveriges areal eftersom Skogsstyrelsens uppgifter, som inte omfattar storskogsbruket, har använts. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar ålagda att göra bättre redovisningar av klimateffekterna även utan direkta specificerade uppdrag, men just klimateffekterna av Naturvårdsbränningar verkar bättre att Naturvårdsverket har hela ansvaret för!

SLU beräknar klimatutsläppen per hektar naturvårdsbränning till 21.5 ton CO2 respektive 22.9 ton CO2e (≈ 23 ton/ha).  Mattias Lundblad, SLU, har utfört huvuddelen av de skogliga beräkningarna för LULUCF rapportering och en del uppgifter härrör från honom. Jag vet inte i vilken utsträckning faktorer som tillverkning av utrustning och resor är inkluderade, men förmodligen är de marginella. CO2 rapporteras inte separat i klimatrapporteringen för att undvika dubbelräkning, eftersom den ingår i förändring av levande biomassa på skogsmark. Däremot rapporteras kväve och lustgasemissioner som anses härstamma från naturvårdsbränning.  

1000 ha/år naturvårdsbränning genererar 23000 ton CO2e/år. Detta är inte mycket ur nationell synpunkt eller jämfört med andra komponenter i skogssystemet, men ändå tycker jag det skall redovisas och det är inte försumbart jämfört med andra komponenter i naturvårdsbränning.

Hur man kan värdera klimatskadan av naturvårdsbränning

Ett ton CO2e betalas i handeln med utsläppsrätter idag med ca 500 kronor. Men bilisterna betalar mer i extrakostnad för bränslet. Och utsläppsrätterna betraktas nog fortfarande som för billiga och går säkert upp i pris. Så jag sätter miljökostnaden av ett utsläpp på ett ton CO2e till 1000 kronor till 2030, därefter tycker jag man skall pröva igen.  De 23 ton CO2e per hektar naturvårdsbränningen ”kostar” alltså storleksordningen 23000 per hektar. Det är nästan fossilfritt så det ska nog ges en lägre kostnad än fossilutsläpp, så högre kostnad per hektar verkar inte berättigat, snarare lägre. Kanske man inte skall sätta kostnaden högre än 500 kr/ton, dvs 11500 per hektar. Hela utsläppet sker inte på en gång utan är fördelat i framtiden, men jag tycker inte det finns skäl att beakta det. Det kan också diskuteras om inte naturvårdsbränning på sikt ökar kolupptagningsförmågan. Men å andra sidan är det akut att minska utsläppen.

Jag har gjort troligt att olägenheten med de av naturvårdsbränning orsakade emissionerna är av en storleksordning ungefär hälften av de ekonomiska kostnaderna. Detta skall inte betraktas som försumbart utan en noggrannare avvägning borde göras. Klimatgasemissionerna av en specifik naturvårdsbrand beror på många faktorer och hur man räknar. Eftersom de utgör en ganska stor reell nackdel kan det bra om man inte drar all naturvårdsbränning över en kam som skett hittills. Detta borde nog tänkas på grundligare.

Föryngringsbränning ger liten utsläppsökning, det är ju mest hyggesavfall vars kol ändå skulle gått upp i atmosfären snart. Det kan nog ge högre tillväxt och bättre växande föryngring. Jag sätter klimatkostnaden till noll.

Behovet av naturvårdsbränder?

Naturvårdsverkets redovisning av Underlag till EU:s prioriterade åtgärdsplan för Natura 2000 år 2021-2027 (PAF = Prioritised Action Framework) (Underlag till EU:s prioriterade åtgärdsplan för Natura 2000 år 2021-2027 (PAF = Prioritised Action Framework) – Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) Där anges ett mycket stort behov av naturvårdsbränning (ca 11000 ha/år). (Jag hittade dock inte uppgiften på nätet).

Att epoken med stora skogbränder, svedjejordbruk och hyggesbränning blir alltmer avlägsen är ett motiv för att nu öka kontrollerad naturvårdsbränning.

Den förutsedda (delvis realiserade) ökningen av vildbränder är ett motiv för att minska skattningar av framtida behov av naturvårdsbränning. Detta bör analyseras.

Ett argument för naturvårdsbränning är att det ökar kompetens och kapacitet för hantering av vildbränder. Därför har ”brandkår” och ”naturvårdsbrännare” båda att vinna på kontaktytor. Kanske merparten av investerade slangar bör ligga på gemensamma depåer, naturvården behöver dem ju inte just när faran är störst. Kanske det finns ett behov att analysera detta närmare.

Forskare anser att för att uppfylla naturvårdskraven det behövs 20% av de ursprungliga habitaten. Huvuddelen av ”ursprunglig” svensk skog är 9010 taiga. Av denna återstår nu ca 7% enligt uppsatta kriterier, det skulle behövas flera miljoner hektar till. Natuttypen skapades huvudsakligen av återkommande skogsbränder. Dock har man nu definierat det på annat sätt, snarare inte störd av skogsbruk. Denna definition är grundligt missledande, upprepad brand skapar inte samma sorts skog som lång frånvaro av skogsbruk. Naturvårdsbränning är ett nödvändigt komplement. Men det är orealistiskt att sätta flera miljoner hektar skog som brinner vart hundrade år som målsättning, och med de kriterier som naturvårdsforskarna satts upp behövs det inte heller. Började vi naturvårdsbränna i skog som inte skall sparas från avverkning av andra orsaker blir virkesförlusten stor. Men nog verkar det behövas mer än tusen hektar/år för att en rimlig del av den typiska ”

Vad naturvårdsbränning kan skapa är inte ett landskap som helt liknar det “ursprungliga”, men det är mer likt det ursprungliga än att enbart låta skogen sköta sig själv utan brand. Att det ursprungliga inte kan exakt återskapas minskar behovet att söka restaurera det och istället acceptera att världen ändrats. Men en ökning av naturvårdsbränningen i reservat och nationalparker är väl motiverad, till vilken nivå kan diskuteras.

Jag anser fördelar och nackdelar måste vägas för att få något så när optimala beslut. Idéen att en kvantifierad insats är nödvändig är fel angreppssätt. Kostnaden för naturvårdsbränning stiger linjärt med arealen medan nyttan av ytterligare areal avtar starkt med arealen.

Hur mycket naturvårdsbränning behövs?
Naturvårdsbränning på 500 ha/år i naturreservat upprepat med hundra års mellanrum upprätthåller 50000 hektar i reservat som det var i ”förindustriell tid”. Räknar man med storskogsbrukets olika konstruktioner ökas det till säg 75000 hektar som liknar ”urtillståndet”. Detta ter sig väldigt lite och är i sig ett motiv att öka arealen naturvårdsbränning. Det andra viktigare skälet är vad naturvårdsbränningen gör för arterna. Mycket få skogsarter har försvunnit från Sverige sedan 1970 och ingen av dessa är brandberoende. Jag tycker att vi skall acceptera att en del arter minskar kraftigt i antal och utbredningsområde till följd av människan. Nyttan av att stoppa skogsbränder är uppenbarligen mycket stor, naturvårdsbränder kostar och medför andra olägenheter. Därför får vi acceptera att brandberoende arter blir mycket ovanligare. Det tar lång tid att konstatera att en brandberoende art verkligen dött ut. Vildbränder förutses öka, vilket ökar brandberoende arters frekvens. Certifieringskraven har också gjort sitt till. Generellt överskattar rödlistan utrotningsriskerna med minst en faktor 10, förmodligen gäller detta också brandberoende arter. Men trots detta verkar det rimligt att inom landets naturvårdsbudget satsa på ökad areal naturvårdsbränning.

Lever storskogsbruket upp till certifieringskraven?
Sveaskog har i en annons i DN ANNONS: Därför är det viktigt att sätta eld på skogen – DN.se räknat ut att för att uppfylla certifieringskraven måste Sveaskog naturvårdsbränna cirka 6 000 hektar under en femårsperiod. Enligt Tabellen ovan uppger Skogsstyrelsen att storskogsbruket totalt naturvårdsbränt 4100 ha under de nio åren 2012-2020. Men nu skall detta inte tolkas som att Sveaskog inte lever upp till certifieringskraven utan har med missvisande semantik i annonsen att göra. Sveaskog beskriver de komplicerade räkningarna för certifieringskraven på Dramatiska landskap och naturvårdsbränningar (sveaskog.se) .

Inspirerande litteratur för optimering av skogsbrandproblematik

Skogsekonomen Professor Peter Lohmander har producerat en imponerande kreativ rad av optimeringar om skogsbrandsinsatser alldeles nyligen. Det var egentligen det som inspirerade mig att vilja uttrycka mig med en bloggartikel.

Lohmander, P. (2021) Optimization of forestry, infrastructure and fire management,
Caspian Journal of Environmental Sciences, Vol. 19 No. 2 pp. 287~316. https://cjes.guilan.ac.ir/article_4746_197fe867639c4cc5e317b63f9f9d370b.pdf

Lohmander, P., Adaptive mobile firefighting resources, stochastic dynamic optimization of international cooperation, International Robotics & Automation Journal, Volume 6, Issue 4, 2020, pages 150-155. PL_IRATJ_20_3https://medcraveonline.com/IRATJ/IRATJ-06-00213.pdf

Lohmander, P., Forest fire expansion under global warming conditions: multivariate estimation, function properties and predictions for 29 countries, Central Asian Journal of Environmental Science and Technology Innovation, Volume 1, Issue 5, 2020, 134-142. doi:10.22034/CAJESTI.2020.05.03. http://www.cas-press.com/data/cajesti/news/Peter%20full%20text_2.pdf

The effect of climate factors on the size of forest wildfires (case study: Prague-East district, Czech Republic) | SpringerLink

Optimization of distance between fire stations: effects of fire ignition probabilities, fire engine speed and road limitations, property values and weather conditions (medcraveonline.com)

Inte minst från det kreativa inslaget att ge det som sammanfattningar från Umeå älv kajak i Umeå älv och annat
http://www.lohmander.com/PL_IIASA_Eurasia_2021_Movie_1.mp4
http://www.lohmander.com/PL_IIASA_Eurasia_2021_Movie_2.mp4
https://youtu.be/wBBsl-tWSKQ

Optimering med ekonomiska överväganden

Spekulerar och spånar lite löst

Jag räknar med att den ytterligare klimatskadan av vildbränder och kontrollerad hyggesbränning är noll (opåverkad av oss).

Om naturvårdseffektiviteten är 3 ggr högre per hektar för naturbränning än för hyggesbränning blir det kostnadseffektivare att naturvårdsbränna om man bortser från klimatkostnaden men om klimatkostnaden är 1000 kr/ton CO2e blir det kostnadseffektivare att hyggesbränna. Dvs beaktas klimateffekterna är det motiverat med en större andel hyggesbränning än om man bortser från klimateffekterna.  

Nyttan av skogsvårdsbränning avtar när det blir fler vildbränder. Ökningen av vildbränder framåt kan antas vara 2500 ha/år. Om man antar att Naturvårdsbränder har fem gånger så stor effekt som vildbränder gagnar den ökade frekvensen vildbränder naturen lika mycket som de naturvårdbränningar som utförts under projektet Lifetaiga. Om man sedan adderar klimatkostnaden för Lifetaigas så gör ökningen av vildbränder väsentligt större naturvårdsnytta.

Om Naturvårds och hyggesbränning fördubblas så fördubblas kostnaden (till ca 50 miljoner/år inkl klimatkostnad) men hur mycket ökar naturvårdsnyttan och är det värt det?

Denna blogg är öppen för kommentering en tid och jag kanske ändrar innehållet i den.

Dag Lindgren 211112. URL till det här dokumentet Downto2100 | Kommer civilisationen att överleva? (dagli.se)

Biodiversiteten ökar i Västeuropa!

En artikel publicerad 2021 är 10. Biodiversity trends in a historical perspective | How Was Life? Volume II : New Perspectives on Well-being and Global Inequality since 1820 | OECD iLibrary (oecd-ilibrary.org)  Mycket kan läggas i begreppet biologisk mångfald (Biodiversitet) och kvantitativa skattningar kan göras på många sätt.  Artikel använder ”Living Planet Index” (LPI) som mått på biodiversitet, det används av WWF. LPI skattar utifrån olika källor hur populationer av ryggradsdjur ändras. Data hämtades från en internationell databas från 1970. En del tidigare LPI baserade rapporter har använt olika vägningar och då kommit till större biodiversitetsförlustskattningar. Datamängderna är begränsade, så slumpinflytandet blir för stort om man studerar förändringar över tid i mindre regioner (som Sverige) utgående från databasen.  Artikeln redovisade biodiversitetsändringar i olika regioner enligt tabellen.

Region Förändring av biodiversitet
1970-2010
Östeuropa -4%
Mellersta Östern och Nordafrika -34%
Södra och sydvästra Asien -75%
Nordamerika mm -34%
Latinamerika och Karibien -81%
Östasien -55%
Afrika söder Sahara -62%
Västeuropa +36%

Den enda region där biodiversiteten har ökat är Västeuropa, och därnäst kommer Östeuropa där minskningen är låg. Det finns ingen annan region där biodiversiteten verkar börja öka efter 2000.

Artikeln gör speciella beräkningar för Holland hur biodiversiteten ändrats från 1900 till 2015 med utvidgade datakällor. Den minskade från 1900 till 1970 och steg därefter, men har inte nått 1900 års nivå.

En minskad LPI som en följd av människans ökade ekologiska avtryck är inte förvånande. Numera utgörs den helt dominerande biomassan av landlevande ryggradsdjur av människor och husdjur.

Förmodligen minskade biodiversiteten tidigare i Västeuropa med ett snabbare genomslag av den industriella revolutionen än i andra regioner. Förmodligen är uppodling och avskogning obetydlig i Västeuropa efter 1970.

Artikeln har en utförlig diskussion om biodiversitet över tiden och hur den kan skattas på olika sätt. Det finns många aspekter utöver LPI. LPI mäter inte artrikedom eller artförluster och är beroende av hur ingångsdata skapas på ett sätt som knappast kan betraktas som objektivt. Det är egentligen fel att benämna det biodiversitet men eftersom det nu är vedertaget så accepterar jag det.

Procentuellt stora LPI-förluster måste accepteras när människan breder ut sig i en avvägning med kostnader och fördelar med låga LPI-förluster. Komponenter och variation blir viktigare än genomsnitt. Men genomsnittligt LPI förefaller inte ge indikation på något allvarligt i Västeuropa, men vara en indikation på att biodiversitetsförlust är ett mindre problem i Västeuropa än resten av världen.

Dag Lindgren senast modifierad 21-08-14      

Sapiens evolution gynnar kollaps och försvårar återhämtning!

Vår art Homo sapiens har skapat en civilisation som tycks förbättrat våra liv, de sista seklen i rasande takt. Det viktigaste skälet är vår intelligens, där vi är unika. Trots detta förefaller vi för dumma för att åstadkomma en hållbar utveckling av vår civilisation. Detta kan leda till släktet homos snara undergång. Varför har det blivit så? Jag beskriver möjlig förklaring hur vår evolution lett till detta. Diskussion omkring troliga förklaringar kan kanske hjälpa sapiens att bättre bekämpa effekterna av det ”onda” arvet som inte gynnar en uthållig framtid.

Intelligensen har inte utvecklats mycket på femtio tusen år. För mellan femtio och trehundra tusen år blev sapiens i stort sett lika intelligent som idag. Intelligensen är den viktigaste av de många förmågor som lett till vår snabbt växande dominans. Den låga differentieringen av intelligens mellan ”raser” och våra gemensamma band till våra förfäder gör det osannolikt den grundläggande intelligensen skulle utvecklats nämnvärt sent i sapiens utveckling. Men mindre centrala genetiskt kontrollerade egenskaper ändras när deras bärare för dem vidare i högre grad än genomsnittsmänniskan.  

Korta tidsperspektiv Tills helt nyligen var genomsnittsåldern låg och få blev gamla. Därav följer att det är en evolutionär fördel för genkonstellationer som gagnade individerna och flocken på avsevärt mindre än ett sekels sikt, men knappast längre. Förmodligen var den begränsade faktorn för klanens storlek ganska korta perioder av svält. Det genetiska urvalet av vad som var fördelaktigt hade korta perspektiv i tid om rum, såsom vilka som klarade svältperioder. Egenskaper som var bra för mänskligheten som helhet eller i en avlägsen framtid gynnades inte.

Underordnande, disciplin och aggressivitet Före domesticeringen av andra arter levde människan som samlare och jägare i flockar med typiskt tjugo medlemmar även om det förstås fanns stora variationer i tid och rum. Det gynnade flocken om individerna anpassade sig till de andra medlemmarna. Det var viktigt att flocken håll ihop. I många situationer underordnade man sig ledaren, det var fördelaktigt att agera samordnat (t ex vid jakt) även när det kunde vara till kortsiktig nackdel för individer. Underordning och disciplin även när det strider mot omedelbart självintresse har fördelar för flocken, evolutionen gynnar förmåga till detta.  Ett visst inslag av aggression och egoism är dock en evolutionär fördel, men för mycket är negativt för flocken. Viss förmåga till oberoende tänkande och opposition kan resultera i bättre beslut och i viss utsträckning kan detta i kombination med förmåga till diskussion vara en fördel för flocken. Människan fick specifika förutsättningar för miljoner år sedan att denna egenskap skulle förstärkas med evolutionen. Evolutionen leder i riktning mot ”demokrati” (jämfört med ”aporna”), men utvecklingen mot demokrati och opposition skedde när populationen kontakter skedde med var liten. Kanske den nu lett till minskad chans för artens bestånd, när den ofta leder till inbördeskrigsliknande situationer, diktatoriska tendenser, polariserande förtal, överdriven byråkrati och sekteristiska fraktioner. Även i relationen med andra flockar har ganska fredlig samexistens fördelar. Det minskar förlusterna som aggression orsakar. Det gynnar ”handel” och tekniköverföring, som var viktigt även för hundra tusen år sedan. Utbyte av gener motverkar inavel och främjar genetisk variation som ger evolutionen råvara. Men igen är dessa fördelar nästan lika stora med kontaktpopulationer på några tusen som med millioner.

Befolkningsstorlek är utvecklingsbefrämjande. Att vara få är en nackdel för teknisk utveckling som fordrar specialisering och resurser. Ett exempel på specialisering och utveckling är jaktvapens utveckling från naturligt förekommande tillhyggen som grenar och stenar till spjutspetsar och harpuner med sofistikerad tillverkningsteknik, som säkert fordrar samverkan bland långt fler än en klan men inte jättemånga. Det var först vid teknikutvecklingen efter domesticeringen stora populationer fick påtagliga fördelar för teknikutvecklingen. Jag tror dock inte mer än två miljarder människor understödjer teknikutvecklingen nämnvärt, kanske vi bara hade nått 2015 års nivå nu istället för 2020 års nivå om befolkningen varit konstant sedan jorden fick två miljarder innevånare (1925).

Spridningsförmåga En stor evolutionär fördel är förmåga att grunda nya flockar, dvs tillväxt och expansion och förmåga att möta nya utmaningar. ”Ungarna flyger ur boet”, denna drift har delvis med förmåga till opposition och maktkamp att göra. Grundläggande drift till expansion är gemensam för allt liv.

”Vi” skall bli större och mäktigare! Domesticeringen och fasta bosättningar gynnade hövdingar över större befolkningsantal och därmed följde också mer våld och aggression när man inte längre känner varandra personligen och folket var mottagligt mot mer artificiell uppdelning av ”vi och dom” där principen är att ”vi” skall klå ”dom”. Hövdingar från de första samhällena till dagens strävar vanligen efter territoriell och ideologisk expansion av sina välden. Denna anda genomsyrar fortfarande oss i en grad som ofta närmar sig fanatism (sporter av olika slag tex). Fler människor dog i konflikter och massmord än när stora sammanhållna grupper med permanent bosättning inte fanns. De genetiska förutsättningarna fanns att underordna sig högre syften typ ledare eller bygemenskap möjliggjorde framväxten av riken eller religiösa ideologier och så småningom vad vi kallar för demokratiska stater som motverkade våld minskade våldet successivt till ca 2000 men verkar därefter avstannat på en nivå där människor dödar varandra (i stridigheter och våldsamma konflikter, dödsstraff etc) ungefär lika ofta som schimpanser.

Människans evolution har inte upphört och går allt snabbare med den allt snabbare ändrade ”miljön”. Men psykosociala egenskaper som varit fördelaktigt under hundratusentals år har troligen förändrats lite.  Resultatet av människans genetiska egenskaper har blivit en värld som ter sig bättre än någonsin förut. Våra gener har anpassat sig till jordbrukssamhällets förhållanden. De har anpassat sig till bättre hygien Vetenskapen har gjort att allt fler överlever som inte skulle klarat sig på stenåldern. därför har den sena evolutionen ökat sårbarheten för att klara sig i ett samhälle som kollapsat förutom den drastiska livsmiljöförändringen en kollaps skulle medföra. Miljön före kollapsen har inte varit gynnsam för livet efter kollapsen. T ex att klara sjukdomar och epidemier. Kommer kollapsen nu skulle en större del av människorna klara sig än om kollapsen kommer om hundra år.

Svårt att återupprätta civilisation efter en kollaps! Mänskligheten har tömt ut de lättillgängliga naturresurserna och gjort sig beroende av en komplex teknologi och globala nätverk. Smärre fel och störningar av olika slag inträffar hela tiden och är mycket vanliga. Men hittills begränsade i tid och rum. Men de visar att perfektion inte är en hög prioritet. IT, robotik eller syntetisk biologi kan spår ur. Världskrig 3 kan komma. En solstorm kan utlösa något. Kollapsar civilisationen i större delen av världen blir det förmodligen omöjligt för spillror att återupprätta den. Det finns krafter som eftersträvar begränsade kollapser. Dessa kan utvecklas till större kollapser än avsett, och kan leda till totala kollapser. Ibland kan (nästan) total kollaps eftersträvas. Olyckor och tekniska fel kan eskalera till totalkollapser.  Även yttre händelser som en solstorm kan få den globala civilisationen att kollapsa. Risken för storkrig har knappast minskat sedan millenniumskiftet. Försvagningar av den globala civilisationen typ ekonomisk kollaps eller pandemi kan i praktiken omöjliggöra återhämtning efter en utlösande kollaps av annan natur.  Indelningen i ”vi” och ”dom” försvagas inte. Politiska ledare demoniseras.

Svårt förbereda för överlevnad efter kollaps! Förloras den civiliserade kontrollen tar nog ”våldet” och ”gäng” överhanden och detta kommer i sin tur förstöra vad som faktiskt fungerar efter kollapsen och kunnat utgöra ett embryo till en ny civilisation (typ ekobyar eller preppers) om inte rövare försökte ta över vad som bevarats. Det är kanske enda möjligheten rövarband ser att inte dö av svält inom några månader.

Dumheten inspirerade! Jag fick inspiration i Dumhet 23 juni 2021 – P3 Dystopia | Sveriges Radio Introduktion: ”Trots vår unika intelligens verkar vi människor vara oförmögna att lösa de stora problem vi ställts inför. Vi gör fel trots bättre vetande och vi förstör för oss själva och andra. Varför?”. Det finns massor med böcker om den annalkande kollapsen och hur vi hanterar den, men få som verkar realistiska och skildrar hur civilisationen återuppstår när den väl kollapsat djupt.

Sapiens möjliga undergång initierad före 2121 och möjliga orsaker. Analyser av sannolikheten för förlopp som initierar sapiens undergång inom hundra år analyseras på Global catastrophic risk – Wikipedia , där finns en tabell 2008 från Future of Humanity Institute – Wikipedia  och i en bok 2020 The Precipice: Existential Risk and the Future of Humanity – Wikipedia De sammanvägda ”bästa” uppskattningarna hamnar på knappt 20%. Den globala uppvärmningen har fått successivt ökad uppmärksamhet. Ganska ospecificerade undergångsvisioner finns Climate apocalypse – Wikipedia  Uppvärmningen ingår inte i riskuppskattningstabellen 2008, men i tabellen 2020 sätts den till 0,1%, drygt en tvåhundradel av undergångsrisken. Att klimatförändringarna blir huvudorsak till undergången bedöms alltså som osannolikt både absolut och relativt. Detta innebär ju inte att klimatförändringarna kan få katastrofala konsekvenser. Själv tror jag att – om sapiens går under – uppvärmningen gör att vi inte kan återhämta oss efter att något annat initierat undergången.

Boken 2020 uppskattar att ”unaligned” artificiell intelligens utgör över hälften av undergångsrisken, uppskattningen 2008 ger detta något mindre roll. Genomgång av resonemangen i källorna jag pekat visar att människan kan gå under även av andra orsaker än de ”ofullkomligheter” evolutionen försett oss med, men de verkar spela in i en stor del av riskerna för vår framtid.

sista editering 210825

TAL VID 100 ÅRSFEST 1992-11-07

Början av detta är starkt editerad men betraktelserna inte så.

Min fru och jag är båda skogsforskare . 7 november 1992 blev vi precis ett helsekel gamla sammanlagt och ordnade en fest på skogis Umeå.

Vi firade då halvsekels-jubileum som knutna till svensk skogsforskning. Ett kvartsekels-jubileum som Umeå-bor och som arbetare i det här huset.

Vi flyttade in i ett gult hus på Carlshöjd september 78, som blev klart samma vecka som vår arbetsplats. Vi har en porlande bäck och ett skidspår utanför dörren, det är nära till jobbet och vi hade en sommarstuga med en egen skog, bastu och badstrand vid havet 10 minuter bort. Luften kändes renare och bättre än i Stockholm. Barnen gick sex år i en skola som de kunde komma till på en skogsstig. Det var lite av Skogisgetto, vi upptäckte att vi kände flera av våra grannar bättre än vi någonsin gjort i Stockholm. Grannskapet har hållit ihop även om det ändrats något. Katarina och jag vill tacka våra grannar för all trevlig gemenskap under åren. Jag bor fortfarande mesta tiden i samma hus 2021.

Men det blir ju så att det är mest arbetskamrater här, så jag ger en skogsgenetisk tillbakablick. Att man jobbar med skog har ju den fördelen att de här tidsperioderna låter lite mindre skrämmande än för andra. Som skogsgenetiker, så har jag hittills tyckt det känts skönt att det tar så lång tid innan eventuella misstag visar sig….men nu inser jag att det kanske ändå är för kort tid för att man skall hinna dö innan man ställs till svars.

Den skogsgenetiska gruppen vi har här i Umeå tycker jag hävdar sig mycket bra vetenskapligt. Vi producerar tre doktorsavhandlingar i år, och min åsikt är att alla tre avhandlingarna ligger över medelvärdet för såväl Skogis, som den internationella skogsgenetiken. Vi producerar många uppsatser, utredningar, beslutsunderlag och sådant. Vår grupp har stått som organisatör för internationella konferenser både i år och förra året. Vad vi har gjort påverkar skogen i många länder inklusive Sverige. Sedan vi startade vår skogsgenetiska enhet här i Umeå har den svenska skogens tillväxt ökat med cirka en procent om året. Fast det är ju inte bara vår förtjänst. Vi är något så när erkända av det internationella forskarsamhället.

Framtidsbilden ser dock inte odelat ljus ut. Tyvärr ser det ut som vi som skogsskötare varit för duktiga och eliminerat behovet av oss själva. Svensk skog växer nu mycket snabbare än vad fabrikerna förmår omsätta i vinstgivande produkter för Sverige. Utbildnings-departementet tycker att skogsforskningen får alldeles för mycket resurser i förhållande till näringens betydelse och till vad man satsar i andra länder. Skogen är alldeles för frisk. Att det inte finns så mycket sjuka och döda träd i skogen ses nu plötsligt som ett stort problem. Man ser det som ett diffust hot om träden i skogen inte är avkomma till de träd som stått där tidigare, och kanske rent av kommer från främmande länder. Skogsträds-förädlingens redskap fröplantagerna visar sig inte heller så effektiva som vi trott, vi hade en internationell konferens i Umeå för ett år sedan, där vi definitivt fastslog att vi inte lyckas skärma av vildpollen tillräckligt. Detta kändes lite smärtsamt för mig, eftersom jag trodde att vi bidrog till att minska förtroendet för skogsträdsförädling. Jag inhämtade dock i den senaste skogspolitiska utredningen att det är just den här typen av material med blandningar av förädlat och oförädlat material som svenskt skogsbruk bör använda. Där ser man, när man lyckas, så är det dåligt, när man misslyckas, så blir det bra.

Vi hade en internationell konferens om contorta för några månader sedan och jag håller på att editera en konferensskrift med 38 uppsatser. Men skogspolitikerna avfärdar contortatallen med att den ökade skogsproduktionen inte är av intresse för samhället, och att den tillåtna odlingsarealen skall starkt begränsas.

Så man uppfattar att intresset för skogsgenetik är fallande. Man kan dock hålla näsan över vattenlinjen genom att mumla om bevarande av den genetiska mångfalden, de naturliga ekosystemens genetik, att se naturens krafter som en tillgång och inte en svårighet i föryngringsarbetet och sånt där. Utomordentligt allvarligt för oss här i Umeå är de markeringar som kommer med innebörd att skogsgenetik i Umeå har en lägre prioriterat än skogsgenetik i Södra Sverige. Under de sista åren har vår grupp minskat avsevärt i storlek, och vi har nu fler lediga arbetsplatser i vår korridor än vi någonsin haft.

Rekryteringen har alltid varit problematisk, och vi har i stor utsträckning varit hänvisade till immigration. I vår grupp finns för närvarande lika många forskare med kinesisk bakgrund som forskare med svensk. Jag uppfattar att vårt jobb är centralt skogligt, och det är ägnat att förvåna mig att de som går jägmästarutbildningen uppfattar ämnet så ointressant. Tyvärr har vi inga studenter och ingen chans att bevisa att ämnet är viktigt och intressant.

Jag har ställt mig frågan om det överhuvudtaget fanns en nisch för en professor i skogsgenetik i Umeå och om jag sas var önskvärd och hade en mission. Jag hade för drygt ett år sedan tankar att jag skulle hålla någon form av avskedstal vid det här tillfället. Emellertid har jag beslutat att istället deklarera min tro på att skogsgenetiken i Umeå har en framtid. Det stöd och den uppbackning vi fått under de senaste 18 månaderna från institution, fakultet, skogsbruk, myndigheter, kollegor och anslagsbeviljande organ betraktar jag som tillräckligt och uppmuntrande. Därför hoppas Katarina och jag på ytterligare lång tid av gott samarbete med våra arbetskamrater. Vi ser fram emot att få se er igen vid vårt bicentennial 7 november 2042. Fast kanske istället 160 år 7 november 2022? Nog sista chansen för mig att hålla ett vettigt nytt tal om utvecklingen……

Allmänhet informeras inte väl om Sveriges klimatavtryck!

Rapporteringen om klimatutsläpp och upptag som nationen Sverige gör verkar formellt korrekt, men delvis missledande för allmänheten. Den inriktar sig mot internationell rapportering enligt internationella normer. Att tillräckligt väl pedagogiskt förklara och att göra för allmänheten mer relevanta skattningar görs för lite av myndigheterna.  Detta leder till mindre förståelse och mindre stöd för vår viktigaste miljöfråga. Det är också delar av territoriet Sverige som inte betraktas som aktivt påverkade men det är de nog!

Sveriges rapportering
Sverige rapporterar årligen utsläpp och upptag till bl a FN och EU, väsentligen hur kollagret i Sverige ändras varje år. Rapportering kan ha olika syften, t ex enligt ”Kyotoprotokollet”. Metoder för rapportering har vanligen angivits av IPCC och detta går igen i olika internationella dokument. Rapporteringen till FN och EU avser vanligen sk ”territoriella” utsläpp/balanser, dvs knutna till Sveriges geografiska gränser.  Myndigheter beräknar klimatgasbalanser för internationell rapportering inom fastställda områden. Dessa sammanställs av Naturvårdsverket. Det hänvisas till olika dokument och konventioner som är svåra (eller omöjliga) att läsa och tolka. Definitioner kan skilja sig från vad som är intuitivt för allmänheten. T ex räknas i Sveriges rapportering även impediment och reservat in i ”brukad skog”. Olika delar som används till sammanställning görs av olika myndigheter, vilket inte gör det lättare att finna enkla pedagogiska förklaringar. Principen för beräkningsregelverket är vanligen att poster skall räknas en och endast en gång. Inte inräknas i flera länder. Inte dubbelräknas i Sverige. Inte dubbelräknas i tiden. Men konsekvenserna av detta kan te sig störande, och ibland leder det till direkt missvisande information, som ibland leder till olycklig missvisande användning. Man borde både ha beräkningar för ”konsumtions” utsläpp och beräkningar för Svenskt territoriums totala kolbalans och dess förändringar.

Regelverket för rapportering till EU kan förändras från 2020, vilket förmodligen kommer att leda till ytterligare oklarheter. Man kan räkna på olika sätt och Naturvårdsverket presenterar uträkningar med tre olika modeller http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/ , men för rapportering till FN och EU är det alltså den ”territoriella” som används.

Elektricitetens miljöpåverkan
En elleverantör skall deklarera utsläppen elen genererar enligt direktiv från energimarknadsinspektionen. Utsläpp från förnybar el från vatten, vind, sol, biomassa räknas som exakt 0 g CO2/kWh och kärnkraft nästan noll. ”Nollutsläpp”. Detta är inte för utsläppen är noll. Men utsläppen bokförs under andra poster och delvis i andra länder och tider och de skall inte räknas flera gånger. Statistik från Naturvårdsverket räknar förnyelsebara utsläpp som noll vilket inte är uppenbart och trots att de är stora  http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-el-och-fjarrvarme/ .  

Skälen för att miljödeklarera t ex el anges av t ex Elmarknadsinspektionen , som skriver ”… ger konsumenten möjlighet att påverka och med konsumentmakt bidra till en mer klimat- och miljövänlig elproduktion i Sverige.”  Energiföretagen skriver ”Elleverantörer måste ange sammansättningen av de energikällor som används vid produktion av elen man säljer, samt vilken miljöpåverkan de har. Det gäller för både fakturor och i reklam. Det är för att ge kunderna möjlighet att välja elhandelsföretag på andra grunder än enbart pris.”  Detta låter bra, men hur efterlevs det? Elleverantörer deklarerar på sina websidor att deras el inte ger några utsläpp alls. SJs reklam använder att elen formellt är utsläppsfri! Vad elleverantörerna påstår fungerar i praktiken ibland till att missleda kunderna om produktens miljövänlighet.

Skälen att inte räkna in utsläppen av biogent kol beskrivs på http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Biogena-koldioxidutslapp-och-klimatpaverkan/ Detta resonemang är förenklat. Det berör framförallt bränsle med ursprung från skogen. *) ”Kundupplysning” borde omfatta alla utsläpp inklusive infrastruktur som behövs för att leverera varan utöver ”fossilfria” inslag; *) Biogen koldioxid ger fossila utsläpp vid uttag och bearbetning. Detta tas nog med under andra poster, men det borde ingå i kundupplysning, särskilt eftersom det inte framstår solklart att det är definitionsmässigt biogent kol inte genererar utsläpp; *) Det är viktigt att begränsa användning av biogena källor även om det är viktigare att reducera fossilt. Det är en begränsad resurs vars utnyttjande är negativ för klimatet genom olika mekanismer. Minskar efterfrågan på biogent kommer skogen att bli viktigare som kolsänka genom andra mekanismer; *) Det biogena kräver utbyggnad och underhåll av infrastruktur; *) Delar av det kompenserande upptaget i ny skog istället för avverkad kan ta längre än 15 år; *) Nedbrytning av t ex stubbar efter avverkning pågår under lång tid;  *) Det är ofta omöjligt för slutanvändaren att särskilja produktens inslag av biogent och fossilt kol, och när det görs är det med bokföringsoperationer; *) Uppkomsten av biogent kol är historia medan återskapandet är förutsägelser för framtiden. För skog rör sig skillnaden om sekler; *) Det generar en starkt polariserande debatt med en högröstad fraktion av de ”gröna” och tveksamhet hos andra. Detta minskar uppslutningen omkring klimatmålen och chansen att de nås.

Och själv tyckte jag SJs reklam var greenwashing. Så jag tycker kompletterande uträkningar skall göras som är informativare som konsumentupplysning och det skall stå klarare att el med utsläpp noll är frågan om bokföring och inte realiteter, även om det tål att det diskuteras hur det skall räknas.

Att förnybart skall räknas som nollutsläpp kommer från IPCC. Detta var flera decennier sedan, då det viktigaste var att skära ned användningen av kol och olja. Nu närmar man sig en situation att fossilt är minskande och fossilfritt inom räckhåll på tjugo års sikt. Då kan det vara dags att titta närmare på hur förnyelsebara energikällor påverkar klimatet nationellt och ur användarperspektiv och vilka utsläppskällor från Sverige vi missat. 

Skog, klimat och markanvändning
Här är naturvårdsverkets internationella rapportering av Sveriges territoriella utsläpp, samt med högre upplösning utsläpp och upptag pga  markanvändning.. Markanvändningsberäkningarna (sk LULUCF) bygger på analyser av SLU: https://www.slu.se/institutioner/mark-miljo/miljoanalys/Klimatrapporteringen/   Beräkningsmetoder på lulucf.pdf (slu.se)  På sid 17 och framåt beskrivs träprodukters gång från skogen och beräkningsmetoder. Vad jag förstår bra redovisning som jag ger goda betyg. Visst är det ganska rättvisande i sammanhanget!

”Skogsindustrin” har ganska små utsläpp Utsläpp av växthusgaser från industrin – Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) Tvärtemot vad ett antal NGO påstår. Till stor del är orsaken diskrepans i hur begreppet ”skogsindustri” tolkas av myndigheter respektive NGO och att biogent kol räknas som utsläppsfritt.

Sverige beräknar inte alla komponenter i territoriella klimatgasbalanser, och det är svårt att förstå vilka som utelämnas och vad det har för effekter. De utelämnades ursprungligen för att de i mindre grad kontrolleras av människan och i högre grad är i naturliga balanser. Det var minskningen av fossilt genom direkta mänskliga aktiviteter som var viktiga och vi hade inte kunskapen att räkna på de delar av territoriet där människan utövade lite direkt inflytande. Jag tycker Naturvårdsverket skulle upprätta fullständigast möjliga klimatbalanser och delvis redovisa på ett förståeligare sätt.

Sveriges klimatredovisningar avser bara sk ”brukad mark”, dvs våtmark inklusive sjöar inräknas inte i nämnvärd grad. Ny skog och Ny dikning (eller restaurering) beaktas först från 1990.  Några beslut hur räkningarna görs är nationella (vilket försvårar internationella jämförelser), men jag gissar Sveriges avvikelser härvidlag har liten betydelse.

”Obrukad mark” anses vara i kolbalans, dvs upptag och utsläpp är som de skulle vara utan människor och i stort balanserade. Jag tror ändringar i dessa ur klimatgassynpunkt jämfört med en värld utan människor kan vara väsentliga pga människans aktiviteter. Jag tycker någon borde analysera dessa balanser och förändringar i dem. T ex kvävenedfall, koldioxid, uppvärmning, och åtgärder före 1990 kan förmodas ha betydelse. Säkert gjordes av olika skäl dikning och vattenkontrollerande åtgärder i vad som nu betraktas som ”obrukat”. Man kan också fråga sig om territorialkustvattnens ställning i ”Territoriella utsläpp” från Sverige.  Det är svårt att förstå var alla komponenter hamnar. Var hamnar t ex människans avgivande av koldioxid, huvudsakligen genom andning (1 kg/dag = 3Mton/år för Sverige)?

Jag har varit professor i skogsgenetik i drygt 30 år och som ”expert” uttalar (kvalificerad gissning) jag att den skog som kommer efter föryngringsavverkning nu kommer att suga upp 10% mer kol än det avverkade beståndet av genetiska skäl, dvs skogsträdsförädlingen har gjort skogen växtligare.

Tackord utöver i tidigare bloggar om ämnet (se nedan) tillfogar jag Mattias Lundblad, SLU och Maria Kanth, Naturvårdsverket, som bidragit till denna komplettering.  

Dag Lindgren 210104

Denna bloggartikel finns på http://downto.dagli.se/?p=525     
Den kan ses som en fortsättning på http://downto.dagli.se/?p=503  och   http://downto.dagli.se/?p=469

Inget klimatavtryck för “grön” el?!

Det är omöjligt för en lekman att göra en relevant skattning av klimatavtrycken från el, eftersom olika aktörer skattar på mycket olika sätt. Dessa skillnader är oförståeliga för allmänheten och dokumentation mycket svårfunnen även för väl insatta. Myndigheterna och aktörerna på elmarknaden har satt fossilfri els klimatavtryck till noll! Detta är felaktig konsumentupplysning, även om det finns skäl till det.

Jag utgick från en jämförelse av elen till snabbtågens elanvändning och kom sedan till den slutsatsen. Man kan räkna på olika sätt och få olika resultat.
Två källor (SJ och DN) har räknat ut klimatpåverkan av tågens drift för resan med snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg. Ingen har tagit hänsyn till de stora utsläppskällorna (infrastrukturen), så egentligen är jämförelsen i grund missvisande http://downto.dagli.se/?p=469 . Tågen kör samma sträcka och utnyttjar samma el, så olika skattningar borde ge liknande resultat.

DNs faktakoll ¨¨¨¨ anger elproduktions klimateffekt till 126 g CO2/kWh (Nordisk elmix, IVL, Martinsson m fl 2012) (CO2= koldioxidekvivalenter) och kommer fram till att resan orsakar utsläpp på 4.6 kg CO2. .https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7669/1445517637082/B2118.pdf. SJ anser tågens drift genererar utsläpp på 0.0059 g CO2/kWh. http://downto.dagli.se/?p=469. SJ kommer fram till att samma tågresa orsakar utsläpp på 1.5 g CO2. DN anser alltså att tågens drift genererar ca 3000 ggr mer klimatgaser (4600/1.5= 3067) än vad SJ anser. Detta är en spektakulärt stor skillnad. Vad kan skillnaden bero på? DNs kalkyler bygger på ”nordisk” el. Det är nog mer relevant med ”svensk el”, där inslaget av kärnkraft och vattenkraft är stort och utsläppen därför mindre. För svenskproducerad el ligger klimateffekten på ca 40 g CO2/kWh, situationen kan följas timme för timme på https://www.electricitymap.org/zone/SE. Denna svenska el är ett genomsnitt. Jag tror att stor del av den mer klimatpåverkande elen i praktiken används nära källan och ganska lite kommer ut på ”fjärrnätet” och inte bör belasta SJs tågs driftel. Så jag tror 20 g CO2/kWh är en hygglig skattningen av ”de verkliga” utsläppen av SJs el.

Utsläppen en företeelse orsakar kan beräknas med så kallad livstidsanalys och ett internationellt redskap för detta kallas EPD The International EPD® System – The International EPD® System (environdec.com) . Vattenfall har gjort en livstidsanalys för vattenkraftel  https://www.vattenfall.se/48f2f1/globalassets/foretag/miljo/miljovarudeklaration-epd-vattenkraft.pdf . Där anges elens utsläpp till 10.5 g CO2/kWh. (Livstidsanalys för vindkraftel ger ungefär samma värde). 10.0 inkluderar uppbyggnad av infrastrukturen (dammar, elnät, byggnader, maskiner, reinvestering och sånt). Den lägsta siffran för vad som direkt berör den operativa elproduktionen räknas med i ”kärnprocessen” (inspektionsresor till kraftanläggningar, avfall i driften etc.), blir klimateffekten 0.05 g CO2/kWh och SJs underskattning av driftelens klimateffekter bara ca 10 gånger, om man nu skall räkna in så liten del. Men jag tycker en avsevärt större del av vattenkraftelens klimatavtryck skall tas med! Infrastrukturen måste underhållas, ibland bytas ut, och vid ökat behov måste ny infrastruktur byggas upp. Men vattenkraftel blir ändå en liten del jämfört med ”den kontaminerande orena kraften” som säkert hittar sin väg genom ledningarna.

Men SJ räknar med att tågens strömförbrukning inte generar några klimatavtryck alls! Och det är riktigt ur formell (om ej reell) synpunkt! SJ köper utsläppsfri miljövänlig el. En elleverantör skall deklarera utsläppen elen genererar enligt direktiv från energimarknadsinspektionen och då räknas g CO2/kWh från förnybar el från vatten, vind, sol, biomassa som exakt 0. Producenter av el redovisar sina klimatavtryck så. T ex Umeå Energi deklarerar http://www.umeaenergi.se/om-oss/ursprungsmarkning  att min hushållsel generar 0 g CO2/kWh. Allt enligt Elmarknadsinspektionens bestämmelser. Läser man dessa https://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/for-energiforetag/el/ursprungsmarkning-av-el/  finner man från exemplen att ”förnybart”, ”fossilfritt” genererar 0 g CO2/kWh och kärnkraften 0.0014 g CO2/kWh även om det inte är lätt funnet eller förstått!

Systemet bygger på ursprungsgarantier, ett elektroniskt certifikat som visar hur elen är producerad. Detta kontrolleras av energimarknadsinspektionen så att det inte säljs för mycket miljövänlig el.

Det var ingen av >10 tillfrågade experter som kunde hänvisa till ett dokument på svenska med något så när pedagogisk förklaring där det står i klartext och med en förklaring varför utsläppet SKALL sättas till noll. Inte heller var Elmarknadsinspektionens expert tillgänglig på telefon, ringde inte tillbaks. När jag skrev till registrator på energimarknadsinspektionen hänvisades jag till energimyndigheten där jag dock inte hittade utsläpp det nämndes bara förnyelsebar. Inte heller kunde jag hitta någon bra förklaring på webben hos någon av de aktörer jag tittat på. Det finns utländska internationella dokument där det står ganska kryptiskt och opedagogiskt. Jag har dock förstått skälet. Det är för att alla som rapporterar internationellt skall tillämpa samma principer, som härrör från ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” (IPCC)). Skälet för proceduren är att utsläppen skall bokföras på rätt sätt så det inte dubbelräknas. I princip skall ändå alla utsläpp redovisas, även om jag tror det finns utsläpp av förnyelsebar man missar.

 Men det var svårt att få den upplysningen. Orimligt tycker jag att aktörerna vet så litet om vad de styrs av och vad det resulterar i. Det verkar som universitetsforskarna och myndigheterna levde i olika världar om hur klimatutsläppen och livstidsanalyserna skall hanteras.

Senare hittade jag en förklaring från Naturvårdsverket  http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Biogena-koldioxidutslapp-och-klimatpaverkan/ och när det gäller skog från SLUhttps://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/mom/ma/klimatrapportering/lulucf.pdf

Notera att 17% av elen från Umeå Energi är ”biokraft”, som genererar massor av CO2. Stora delar av miljörörelsen anser biomassagenererade el skall räknas som utsläpp, ”det är ingen skillnad mellan gröna och svarta kolatomer”! Notera också att även de andra kraftslagen är associerade till fossilutsläpp, även om de är små och minskande.

Visserligen är det bra att elen blir fossilfri och kommer från förnyelsebara källor, men det är inte bra att folket missleds om hur mycket klimatskada en konsument gör.

Utgick man bara från hur driftelens klimatutsläpp definieras, så skulle alltså SJ-snabbtåg vara oändligt klimatsmart. Varför anser SJ ändå att driften orsakar några smärre utsläpp. Jo några smärre poster orsakar driftutsläpp, de räknas upp på sid 28 i https://www.sj.se/content/dam/externt/dokument/finansiell-info/SJ-AHR-2019-uppslag.pdf . ” De utsläpp av koldioxid som ändå orsakas av SJs verksamhet kommer främst från ersättningstrafik och läckage av klimatpåverkande köldmedier från luftkonditioneringsanläggningar på tågen”. SJ upplyste mig om att de använder EN 16258, men för mig bör den tolkas som att driftelen har ett utsläpp >0, och dokumentet är svårtillgängligt (har ingen URL och kostar 1500 att köpa).

Att särskilja speciellt grön fossilfri el från annan el, som ger mångfalt större klimatutsläpp, görs med bokföring, men det innebär inte att den blir fossilfri. All producerad el används, så om SJ tillförsäkrar sig ”miljövänlig” el, så används den ”överblivna” elen ändå någon annanstans. El som ”blir över” kallas residualel och åsätts utsläppet 338 g CO2/kWh. Totala klimateffekten av elförbrukningen blir oberoende av om SJ köper klimatvänlig el eller ej, detta är ETT skäl att använda ett högre värde än noll. Om olika snabbtåg trafikerar Stockholm-Göteborg så orsakar den el de förbrukar lika stora klimatutsläpp, men det varierar ändå i intervallet 0 – 338 g CO2/kWh beroende på deklaration från elleverantören om elens ursprung!

Ett utmärkt exempel på hur kvantitativa beräkningar av den med tågen förknippade elförbrukningen och infrastrukturen kan ge drastiskt olika resultat! Och hur radikalt olika resultat man kan få med beräkningar som väljer att ta sina resultat från olika källor, och att ta in eller utelämna olika faktorer.

För att möta klimatkrisen är det bra med elektrifiering och bra om fossilfri el används. Klimatutsläppen för framställning av förnyelsebar el ter sig rimliga för att nå de målen. Aktörerna låter ändamålet helga medlen. Men samtidigt skall klimatåtgärderna bygga på förtroende och information som inte är missledande. Lämnas missledande uppgifter i ett sammanhang finns det skäl att misstänka att det gäller i många andra fall. Detta bidrar till misstro och motstånd mot åtgärder.

Elmarknadsinspektionen skriver ”… ger konsumenten möjlighet att påverka och med konsumentmakt bidra till en mer klimat- och miljövänlig elproduktion i Sverige.”  Energiföretagen skriver ”Elleverantörer måste ange sammansättningen av de energikällor som används vid produktion av elen man säljer, samt vilken miljöpåverkan de har. Det gäller för både fakturor och i reklam. Det är för att ge kunderna möjlighet att välja elhandelsföretag på andra grunder än enbart pris.”  Detta låter bra, men efterlevs det? Jag tycker inte det efterlevs och SJs reklam är ett exempel!

Uppgifterna om SJs el har jag hämtat från Edman, S. 2020 Bråttom men inte kört, s 208. Några uppgifter är inte helt färska.

Tackord: Jag har haft kontakter, som påverkat de två artiklarna om tågens klimateffekter, med Naturvårdsverket, Trafikverket, SJ, Tomas Rydberg, Umeå Energi, Elmarknadsinspektionen, Stefan Edman samt kontakter med anledning av DNs faktakoll.

Liknande bloggartiklar, som fokuserar på klimateffekter från annat än elen för tågen, ligger på web http://downto.dagli.se/?p=469 och Allmänhet informeras inte tillräckligt bra om Sveriges klimatavtryck! | Downto2100 (dagli.se)

Artikeln finns i klickbar form på http://downto.dagli.se/?p=503

Dag Lindgren 210108

SJ överdriver tågens klimatvänlighet

SJ åskådliggör tågets klimatöverlägsenhet genom att beräkna att det är 40000 ggr klimatsmartare att åka tåg än flyg. Men jämförelsen är grovt missvisande.

Jämförelsen framförs i SJs årsredovisning https://www.sj.se/content/dam/externt/dokument/finansiell-info/SJ-AHR-2019-uppslag.pdf. Där upprepas att en resa med flyget genererar 40000 gånger större koldioxidutsläpp än tåget på 3 ställen (sid. 3, 4, 7). SJ har för att markera tågens klimatvänlighet under en tid döpt om snabbtåg X2000 till tåg X40000!!

Men orsakerna till att SJ har så låga utsläpp är bokföring och inte utsläppens storlek. Dels är de i särklass största utsläppskällorna inte beaktade, dels tror läsaren att jämförelsen huvudsakligen gäller drivmedlens (electricitetens) klimateffekter. Men SJs “gröna”, “fossilfria” driftel orsakar definitionsmässigt inte några utsläpp alls, eftersom el som skapats med “förnybara” metoder (vattenkraft,  vindkraft, största delen av biokraften och nästa all kärnkraft) enligt energimarknadsinspektion har utsläppen noll https://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/for-energiforetag/el/ursprungsmarkning-av-el/  Skälet är att utsläppen av förnyelsebar el bokförs under andra rubriker vid Sveriges utsläppsrapportering. Utgick man bara från elen skulle tågen vara oändligt mycket klimatsmartare än flyget. Men några smärre andra poster än el räknas med bland SJs driftutsläpp. Nämns på sid 28 i årsrapporten. ” De utsläpp av koldioxid som ändå orsakas av SJs verksamhet kommer främst från ersättningstrafik och läckage av klimatpåverkande köldmedier från luftkonditioneringsanläggningar på tågen”.

Det är uppenbart klimatsmart att välja tåg istället för flyg eller bil.
Det är därför bra SJ marknadsför tågets klimatsmarthet. Electriciteten som driver tåget ger upphov till låga klimatgasutsläpp (fast kanske inte så låga som man tror om man gör livscykelanalys, tas upp i senare artiklar). SJ nämner inte någonstans att de helt dominerande klimatutsläppen från tågresan har annat ursprung än tågens elektricitetsförbrukning. 

Anläggning, drift, stödjande infrastruktur, underhåll av tåg, järnvägar, stationer, tågstallar etc ger väldigt mycket större klimateffekt än elens “driftkostnader”. Behandlas tex i https://miljo-utveckling.se/jarnvagen-inte-lika-miljovanlig-som-taget/   En god uppfattning om storleksordningen av den totala klimatpåverkan för tåg per passagerkilometer (pkm) ges av Trafikverkets klimatkalkyler. Trafikverket har gjort en klimatkalkyl (livscykelanalys) för Botniabanan, som ger en indikation för snabbtåg. Ett scenario med ett prognosticerat antal pkm används (kallas Basprognos 2020). Utsläppen utöver tågens drift i begränsad betydelse uppskattas till 7.7 g CO2e /pkm.  Räkne-exemplet SJ ger verkar underskatta snabbtågens totala klimateffekter med ungefär en faktor 2000 (7.7/0.0033=2333)!! Förmodligen mer eftersom Botniabanan är modern och förmodligen ger mindre utsläpp per pkm.

Det saknas incitament för SJ att redovisa fullständiga skattningar av verksamhetens klimateffekter. Det efterfrågas inte av ägaren (=Staten), myndigheter, politiker eller media. Det är svårt, osäkert och tekniskt komplicerat. Det saknas erkända normer och det fordrar god insyn i leverantörernas klimateffekter.

För bil och flyg är utsläppen av drivmedel en stor del även om fordonstillverkning, underhåll och utnyttjad infrastruktur inräknas, men för tåg, speciellt snabbtåg utslaget på passagerare, utgör elförbrukningen och andra direkta driftkostnader en liten del av utsläppen. Jämförelser av utsläppen mellan trafikslag blir mycket missvisande.
Det ter sig inte acceptabelt att en statsägd stor och viktig operatör inte försöker skatta de totala klimatkonsekvenserna av sina operationer. SJ förefaller drivit grönmålning av den egna verksamheten så långt att det borde föranleda något typ av reprimand eller åtgärd.
Det är ingen acceptabel ursäkt att SJ begränsar sin analys till vad SJ anser sig har bäst kontroll över och gör det lättast att framstå som klimat-tillvänt, uppköp av el. SJ har fortfarande ett stort inflytande på Sveriges järnvägar och bör ha god kännedom om utsläppen vid utövandet av inflytande. SJs senaste årsrapport (2019) är 108 sidor, varav ca 25 om hållbarhet, så utrymmesbrist är inte orsaken till mörkningen av de väsentligaste utsläppen.
Det hävdas att det bara är vid diskussion om stora politiskt beslutade nyinvesteringar som livstidsanalys behövs. Detta tycker jag känns helt fel. Det pågår hela tiden insatser för att underhålla eller förbättra olika mer eller mindre stora avsnitt av järnvägen. Det finns en klar eftersläpning i underhållet, som måste åtgärdas även om antalet resenärer inte ökar. Antalet resenärer ökar, restiden minskar, turtätheten och flaskhalsar elimineras. Beräknad total klimateffekt borde schablonmässigt slås ut på utnyttjadet av passagerare och gods. Resenärer förväntas belastas med hela kostnaden för en resa (eller staten subventionerar utgående från sådana skattningar) och detsamma borde gälla för klimateffekterna.
Jag kan möjligen acceptera att SJ i reklam/PR syfte visar spektakulärt utvalda jämförelser. Men jag anser en förutsättning då måste vara att SJ – på ett för allmänheten lättfunnet och förståeligt sätt – redovisar att den kalkylerade “driften” är en mycket liten del av järnvägarnas klimatpåverkan. För syftet att få klimatmedvetna kunder skulle det vara tillräckligt om SJ visade sig vara bara tio gånger klimatsmartare än flyg eller bil. Tåg är så klimatsmart, så det finns inte skäl till överdrifter. Det har fördelar att ge ett ärligt och förtroendeingivande intryck genom att inte sanktionera överdrivna påståenden. Allvarligast i missledande uppgifter är att det generellt bidrar till att trovärdigheten för stat och myndigheter minskar.

Av trafikverkets information framgick att drygt hälften av modern järnvägs klimateffekter ligger på utsläpp från materialet som järn och betong. 
Tackord: Jag har haft kontakter, som påverkat artikeln, med Naturvårdsverket, Trafikverket, SJ och Stefan Edman.

Den här artikeln, som fokuserar på klimateffekter från annat än elen. ligger på web http://downto.dagli.se/?p=469
Skrivet en ny artikel som i högre grad fokuserar på elens klimatutsläpp på http://downto.dagli.se/?p=503 
Uppgifterna om SJs el har jag hämtat från Edman, S. 2020 Bråttom men inte kört, s 208.
Dag Lindgren 20201212 (uppdaterad)

Minska Sveriges klimatutsläpp i närtid!

Sverige gör inte tillräckligt för att minska klimatutsläppen i närtid. Jag skall minst en gång i kvartalet twittra att Sverige inte reducerar klimatgasutsläppen tillräckligt. Tills Sverige under de senaste två åren sänker klimatgasutsläppen minst 4%.

Bakgrund.
Jag kommer att utgå från vad Naturvårdsverket presenterar som är jämförbart med:. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/ ”Sveriges klimatpåverkande utsläpp har minskat med 26 procent sedan år 1990, men endast 0,5 procent mellan år 2016 och år 2017”
Senaste preliminära data http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Kvartals–och-preliminara-arsvisa-vaxthusgasutslapp/ visar att utsläppen inte minskat alls mellan 1 kvartalet 2017 och 1 kvartalet 2019. När senaste preliminära statistik visar att klimatutsläppen minskat med minst 4% (dvs 2% per år räknat från senaste tvåårsperiodens början) så tolkar jag det som Sverige börjat ta klimatmålen på det allvar de förtjänar och lägger ned mitt engagemang för Sveriges agerande för klimatet. Detta förutsätter dock även att Sveriges klimatutsläpp sjunkit med minst 30% sedan 1990.

Svenska folket har gjort vissa omställningar i kost och andra levnadsvanor. Statsmakterna betonar att minskningen är något vi gör tillsammans och fodrar insatser från alla sektorer. Den tekniska utvecklingen har bidragit till minskade utsläpp. Men trots detta minskar alltså inte utsläppen, statsmakterna gör alltså inte sin del.

Sänkningen med fyra % på två år kan inträffa utan att någon verklig intensifiering skett. Dels kan man förmoda att redan fattade beslut inklusive privatpersoners och företags ansträngningar samt teknikutveckling leder till kanske 0.5% minskning per år fast slumpen har gjort att det knappast synts. Eftersom jag räknar procent från två år tidigare i mitt löfte, blir en procent en mindre absolut minskning och mindre minskning sedan 1990. Variation av olika orsaker, såsom variation i vädret, regelverket eller konjunkturerna (som nu är på väg ner), kan göra flera procent. Så en faktisk nedgång med 4 % behöver inte innebära en reell nedgång. Men även om något strikt bevis är det en stark indikation att vi är på rätt väg.
Sverige vill ligga i framkant och vara ett exempel och en trovärdig röst i världen, vilket motiverar mer än två procent per år redan de närmaste åren.
Sverige strävar efter att bli fossilfritt till år 2045. Detta är helt nödvändigt för att utsläppen så småningom skall bli acceptabla och ett mål där Sverige förefaller vara på god väg. Men minskad användning av fossilt kol till 2030 är inte identiskt med minskade klimatutsläpp. Det är ett annat nödvändigt mål att snabbt minska klimatutsläppen.
 Naturvårdsverkets bedömning är att utsläppen måste minska 5-8% per år om Sverige skall bli fossilfritt 2045 enligt löfte    http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Nyhetsarkiv/Nyheter-och-pressmeddelanden-2018/nar-sverige-klimatmalen/ Det finns en del forskare som anser att man måste minska utsläppen med 16% per år från 2020.
Jag ledde den enda klimatmanifestationen i Ljungskile 27 september. I samband med hur utannonsering av mitt föredrag/manifestation behandlades (mörkades) blev jag medveten om hur starkt motståndet mot snabba klimatgasminskningar är. Föredraget utannonserades också på min egen facebook https://www.facebook.com/PlusForest/posts/2480472918665756 En upprepad kommentar demonstrerar motståndet, den avslutande kommentaren var ”Klimatklimatet i Ljungskile verkar väl inte helt sunt.”
Jag lade ut ett inlägg på Västerbottenkurirens blogg om att utsläppen inte minskar http://blogg.vk.se/dagl/2019/10/04/klimatutslappen-minskar-inte/ Det blev ingen gilla. Den enda andra blogg som veckorna omkring uppmärksammade aktiviteterna kritiserade fenomenet Greta Thunberg http://blogg.vk.se/asasuh/2019/10/01/klimatalarmism-och-masspsykos/ fick 55 ”gilla”. Det är uppenbart att intresset för klimatgasutsläppen är svalt, folket är mycket mer intresserat av negativa aspekter på Greta Thunberg som klimatikon.

Det väsentliga är inte hur många procent utsläppen minskat sedan 1990. Man kan räkna på olika sätt och den som presenterar en beräkning har nog önskemål om vart den skall peka. Vad som är väsentligt är att utsläppen knappast minskat de sista åren.
Jag har gjort twitterinlägg som länkar till denna artikel om att Sverige måste komma till verkstad och sänka utsläppen i närtid. Även om Sverige gör sånt som kanske ger reduktioner efter något decennium eller på längre sikt. En analys av resultatet av mitt utspel på twitter: Antalet ”impressions” (dvs folk som sett budskapet blixtra förbi) är hyggligt (större än antalet följare jag har). Tre ”gilla”, 7 som förstorade budskapet och fyra som faktiskt läste artikeln. Två-tre argumenterade emot delar av budskapet. Utfallet stödjer att intresset är ganska svagt och det är för många som är tveksamma eller ointresserade för att klimatmålet skall vara inom räckhåll.

Slutsats
Av dessa observationer drar jag slutsatsen att omfattande snabba åtgärder för klimatet har ett betydande och påtagligt motstånd hos folket och därför är ogenomförbara i den grad som behövs, och därför kommer Sverige klimatmål inte att nås. Nås målen inte i Sverige nås de inte i världen. Men reduktioner är ändå nödvändiga och vi måste göra så gott vi kan.
Därför beslöt jag att återkomma och påpeka att Sveriges åtgärder hittills är helt otillräckliga minst fyra gånger om året (t ex när preliminära kvartalsrapporter kommer), tills utsläppen verkar minska de sista åren.

Tillägg 20201120… Utsläppen verkar ha minskat mer än 2 procent 2019 delvis för att vi är på rätt väg. Men 2020 kommer de att minska några procent pga coronan utöver en inledd minskning. Minskningstakten är ändå för låg och sannolikt fördröjer coronan takten i långvarig minskning. Men dessa omständigheter gör att jag tar tillbaks löftet att twittra minst var tredje månad eftersom jag trodde att det skulle vara en trend men nu blir det ett hack.

191020.

Plantering kallas för plantage

Plantering kallas plantage!

Många kommentarer/artiklar i media (t ex från “Skydda Skogen” och “Green Peace”) använder ofta ”plantage” när de syftar på “skogsodling”. Detta väcker irritation. Det finns därför anledning att analysera.

Wikopedia klargör vad ”plantage” förmodas innebära på svenska: ”Plantage är en jordegendom där man odlar, bomull, kaffe, te, tobak eller andra avsalugrödor i stor skala. Tidigare har beteckningen mest använts för odlingar i tropiska länder, men används numera även för vissa trädgårdskulturer även i nordligare länder, till exempel fruktplantager.”; ” Plantager är baserade på monokultur och där odlar man så kallade avsalugrödor (cash crops) för industriländernas marknader.”;  ”Under tiden 1600-tal till 1800-tal odlade de europeiska kolonialmakterna bomull och tobak på amerikanska plantager, arbetarna där var afrikanska slavar. I Afrika odlades kaffe och kakao på plantagerna medan man i de asiatiska kolonierna odlade te och gummiträd.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Plantage

Svenska Akademins ordlista nämner inte trädplantage eller något liknande som stödjer den kontroversiella beskrivningen av plantering som plantage.  Vill någon få “plantage” i betydelsen plantageskog till formellt accepterad svenska bör de skicka in förslaget till Akademin.

Varken på Skogsstyrelsens eller Naturvårdsverkets webbar kunde jag hitta något om “plantage” (annat än sk fröplantager, där utsäde till skogsbruket produceras). Således finns inget stöd hos de mest relevanta myndigheterna för att använda “plantage” för att beteckna skogsodling.

NationalEncyklopedin: Trädplantage, plantageskog (eller skogsplantage) står inte. Skogsodling, skogsplantering och kulturbestånd står. Men  plantageskogsbruk står faktiskt förklarat “Något oegentlig benämning på intensiv skogsodling under tropiska eller subtropiska förhållanden. Vanligen omfattar odlingen en eller högst ett par icke inhemska arter. Principiellt är de planterade bestånden av skogsträd i Skandinavien också exempel på plantageskogsbruk.” Tillämpas NEs förklaring bör, förutom att det inte omfattar sådd, också uppmärksammas att det gäller för all skogsplantering.

”Plantage” ger många negativa associationer till skogsbruk (se Wikopedia), som ”plantering” eller “skogsodling” inte ger. Förmodligen är detta ett skäl till att plantageskog och trädplantage ibland används, när skogsbrukets metoder ifrågasätts. Det ursprungliga syftet när FSCs användning växte fram, man gillade inte intensivodlingar som ersatte tropisk regnskog.

För en liten del av skogen är det motiverat att använda uttrycket “plantageliknande“. Skogstaxeringen  uppskattar vart femte år arealen “plantageliknande” skogar, och skattar det till <5% av våra skogar. Kortfattat https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2887c5dd16488fe880d66af0/1538555885760/Naturskog%20och%20plantageskog.pdf eller utförligare

Kanske de som använt begreppet ”plantage” ”översatt” det engelska ordet ”plantation” till ”plantage” när de menar skogsodling (plantering). Enligt engelsk-svenskt lexikon så kan översättningen till svenska göras på olika sätt beroende på innebörden: 1. plantering; 2. plantage (i tropiska länder); 3 grundande; 4 koloni(sering). När det gäller svensk skogsplantering verkar det uppenbart att plantage enligt lexikonet är en felaktig och missledande  översättning.

FAO (FN organet för skog) bytte för ca 20 år sedan tidigare använt  ”forest plantation” till “planted forests”, för att undvika de negativa associationerna och få bättre verklighetsförankring. FAO är nog relativt känsligt för “negativa associationer”. (Samtidigt byttes “Natural forest” till “Naturally regenerating forest”). Det är viktigt att få terminologi globalt enhetlig och därför tycker jag FSC borde anpassa sig till världsorganet FAO också i svenskt språkbruk. Det kan hända att denna ändring av FAO inte helt slagit igenom i alla delar av Sverige än.

PEFC i Sverige har inte använt något av begreppen plantering eller plantage.  ”Plantering” används för aktiviteten att sätta en planta, men inte som beskrivning av en viss typ av skog.

FSC i Sverige använder begreppen trädplantage och plantageskog.  Begreppen infördes före FAO slutat använda begreppet plantation för skogsodling för två decennier sedan. Det ursprungliga syftet när FSCs användning växte fram, var förmodligen att FSC inte gillade intensivodlingar, som delvis ersatte tropisk regnskog, men den nuvarande användningen omfattar också svensk skog. Det är bra om terminologi är globalt enhetlig och konstant, Därför är det synd att FSC inte anpassar sig till världsorganet FAO också i sin användning av svenska språket istället för att söka mynta facksvenska I förslag till FSC standard för skogsbruk i Sverige 181205 används plantageskog 17 gånger.  Intrycket är att skogsnäringen inte använder “plantage” i sin kommunikation med FSC eller annars.  FSC-associerade https://www.nepcon.org/sourcinghub/timber/timber-sweden använder” planted forest” för Sverige fast andra länder har “plantation”.

Själv reflekterade jag inte över dessa negativa associationer med ”plantation” i samband med skogsodling förrän för några år sedan. Jag skrev då några bloggartiklar http://downto.dagli.se/?p=314 och http://downto.dagli.se/?p=297 

Ett exempel på hur skogsnäringens företrädare reagerar.

Några exempel på att några NGO använder “plantage” när de menar “skogsodling”: När ”skydda skogen” skall beskriva svenskt skogsbruk http://skyddaskogen.se/sv/svensk-skog/svensk-skog-2 så använder de plantage fyra gånger. Skydda skogen argumenterar för att FAO skall ändra på sin definition av skog så att trädplantager definieras.
Birdlife Sweden andvänder i ett kritiskt brev till Skogsstyrelsen “contortaplantage” När Greenpeace beskriver skog karakteriseras skog som trädplantage: https://www.greenpeace.org/sweden/tag/skog/ och https://www.greenpeace.org/sweden/agera/sca/
Naturskyddsföreningen annonserar https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/kalender/den-svenska-skogen-fran-naturskog-till-plantageskog
Men några NGO använder faktiskt “plantageliknande”.

Jag har varit ordinarie professor i skogsgenetik i mer än 30 år och har därför omfattande och kvalificerad erfarenhet av skogliga “plantager”. Mina artiklar här är öppna för kommentering en tid efter publiceringen. Men intresset för kvalificerad diskussion om sakfrågor är genomgående mycket låg.

Sist editerad 190611 på http://downto.dagli.se/

Sjätte massutdöendet inte i sikte!

Det kommer alarmrapporter: ”stoppa massutrotningen”; ”artkris”; ”sjätte massutdöendet”; ”utarmning av biologisk mångfald”; ”drastiska nedgångar”. På många håll i världen är läget dåligt. Sverige borde hjälpa att åtgärda detta med forskning och bistånd. Människans stora och ökande dominans är problematisk.

Men Sveriges innevånare ges en föreställning att många arter kommer att utrotas också i Sverige i den nära framtiden. Detta förefaller osannolikt! ”Rödlistan” granskar ca 20000 arter. Av dessa har ca hundra försvunnit sedan 1900. Ungefär en halv procent på ett sekel (en per år). Takten i utdöendet verkar avtagit, sedan 1970 tycks endast en promille av våra arter ”utrotats”. En del tidigare ”utdöda” arter har återuppstått, antingen fanns de kvar eller så återinvandrade de. Ingen art som försvunnit från Sverige har kategoriserats som utdöd i hela världen, så det är ofta möjligt att de återkommer. Invandrade nya arter är fler än de som försvinner. Det finns fler arter i Sverige nu än någonsin förut! Man kan möjligen formulera det att den biologiska mångfalden är större nu än någonsin förr.

Dag Lindgren, professor emeritus

Publicerat insändare VK 181113

Klimatändringen hindrar målgång levande skogar

”Gynnsam bevarandestatus” avtagande pga klimatförändring
Det gör miljömålet ”Levande Skogar” orealistiskt och obsolet.

Jag tillhör de som anser att ”Levande Skogar” är ett ouppnåeligt mål med nuvarande preciseringar. Jag agerar för att samhället skall förstå detta och modifiera målet. I den här artikeln diskuterar jag effekten av de pågående klimatändringarna. Om Skogsstyrelsen inte vill förstå leder detta nog till ökad polarisering. Men jag kan ha överdrivit och är mottaglig för argument för att tre graders uppvärmning inte kan förväntas ha nämnvärd påverkan på gynnsam bevarandestatus för ett antal arter eller naturtypernas utbredningsområden, om någon vill argumentera för det. Det kan också finnas fel och oklarheter i denna text.
Regeringen sägs ha formulerat preciseringarna för levande skogar. Jag tänker i första hand på:
Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus
Vad gynnsam bevarandestatus egentligen innebär är diffust och oklart beskrivet på ett sätt så att ingen exakt fattar. T ex gäller det för samtliga arter eller räcker det med att det uppfylls för två arter? Man utelämnas till subjektiva tolkningar av engagerade och de subjektiva tolkningarna uttrycks ofta så de är beroende av andra subjektiva tolkningar. Det illustreras av att preciseringarna (tolkningarna) är på svenska av svenska organ (i just detta fall Regeringen). Detta i sig ger underlag till polarisering.

En lösning skulle kunna vara att tydliggöra att preciseringarna utgör önskad färdriktning, men att något slutligt mål inte fastställs, och i utvärderingarna tar man ställning till hur stora ansträngningar som fortsättningsvis bör göras för syftet.

I detta dokument tar jag upp klimatförändringarna, jag skriver nog ett dokument till om biologisk mångfald utan fokus på klimat. Jag skrev och frågade Skogsstyrelsen om hur Skogsstyrelsen beaktade klimatförändringens påverkan på mångfalden och fick svar (Jimmy). Först hur Skogsstyrelsen definierar gynnsam bevarandestatus, som Skogsstyrelsen strävar att uppnå.
En arts bevarandestatus anses gynnsam när:
– artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och
– artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
– det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sik
t”
Anm. En art kan alltså ha ett lågt numerär och liten utbredning, och därför vara hotad enligt rödlistans D-kriterium: Mycket liten population (<2000 individer) eller mycket begränsad förekomstarea (<40) km2  vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer. Inte nödvändigtvis någon pågående minskning, men ändå ha gynnsam bevarandestatus, detta var en upplysning från Skogsstyrelsen som förvånade mig. Se utveckling nedan.

En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när:
– dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, och
– nödvändiga strukturer och funktioner bibehålls på lång sikt, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
– bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam enligt definitionen för en arts bevarandestatus

Det gäller alltså att arternas naturliga utbredningsområden inte skall minska och sannolikt inte skall minska inom den överskådliga framtiden (för alla artens populationer?). Naturtyperna skall vara stabila eller ökande i sina naturliga utbredningsområden och bevarandestatus för typiska arter är gynnsam.

Jag tolkade först skrivningen som att det gäller för alla arter och naturtyper. Om det tolkas så strikt är målet uppenbart ouppnåeligt. Det kan gälla bara för en lång lista av arter, då är det också ouppnåeligt. Det skulle kunna gälla bara för en viss andel av en lista, men avses dessa detaljer beslutas i efterhand blir det väldigt subjektivt och konstigt. Det tycks fordras att Skogsstyrelsen preciserar mer exakt vad som skall uppnås, men det verkar också omöjligt.

För klimatet svararade Skogsstyrelsen (Jimmy)
Vad gäller den utvidgade frågan om hur Skogsstyrelsen hanterar effekterna av klimatförändringarna (global warming) på den biologiska mångfalden inför den fördjupade utvärdering av Levande skogar så pågår den fördjupade utvärderingen av miljömålen redan. Vi hänvisar därför till kommande rapport för Levande skogar som publiceras 31 januari 2019.
Anm Jag konstaterar att jag får vänta till februari för att se hur Skogsstyrelsen hanterar den pågående uppvärmningen versus ”Levande skogar”, men jag tillför här tankegångar och kommer troligen att reagera om vad jag fäster uppmärksamheten på inte diskuteras ordentligt.

Översiktligt kan sägas att klimatförändringarna innebär ökad påverkan på ekosystemen utöver t.ex. olika former av markanvändning och andra luftföroreningar vilket innebär att behovet av ekologisk anpassning av exempelvis skogsbruket i vissa avseenden ökar. Därutöver krävs inom en rad områden åtgärder för (samhällelig) klimatanpassning även om vi lyckas begränsa den globala temperaturökningen i enlighet med Parisavtalet.
I formuleringen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan framgår också att ”Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras”
.”
Anm Sista stycket är riksdagsbeslut. Mycket egendomligt att Sverige nedprioriterar utsläppsminskning, och gjort det till den grad att de svenska utsläppen nu minskar långsamt och sporadiskt.

Nu tar jag upp den globala uppvärmningen.
Jordens medeltemperatur har 2018 stigit (ungefär) en grad (http://report.ipcc.ch/sr15/pdf/sr15_spm_final.pdf ) jämfört med förindustriell tid. Enligt Paris-överenskommelsen skall man sträva efter att uppvärmningen inte blir mer än 1.5 grader. Jag är så orolig över världens och Sveriges ovilja att reducera utsläppen tillräckligt att jag skrivit under uppropet https://www.radikaliseraklimatpolitiken.nu/till-uppropet.php
Men i Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort (mer än dubbelt så fort i nordliga Sverige). Detta beror dels på att uppvärmningen är större över land än över hav och dels på att det arktiska istäcket minskar. I Sverige är det redan två grader varmare, och stora delar av Sverige överskrider redan nu Parisavtalets globala målsättning. Mina meteorologiska överväganden för Sverige bygger på en SMHI 2018 artikel: https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/storre-temperaturokning-i-sverige-an-i-varlden-i-genomsnitt-1.139719  Det står att jämförelse visar att för 1991-2017 har den globala medeltemperaturen ökat med 0,44 grader, jämfört med normalperioden 1961-1990.” och ”årsmedeltemperaturen i Sverige blivit 1,06 grader varmare 1991-2017, jämfört med normalperioden 1961-1990. Därav borde följa att uppvärmningen av Sverige är 1.06/0.44 = 2.4, dvs uppvärmningen i Sverige sker drygt två gånger snabbare än globalt. I SMHI artikeln står också: ”I Sverige som helhet är uppvärmningen ungefär dubbelt så stor som medeluppvärmningen för hela jordytan.” Jag stannar vid vad en sakkunnig uttalar i artikeln, trots att det verkar som Sverige värmts mer än dubbelt så mycket.
Eftersom utsläppen vare sig i världen eller Sverige minskar nämnvärt (i Sverige har klimatutsläppen faktiskt ökat senaste året/åren) är det bortom rimligt tvivel att ytterligare en grads värmeökning i Sverige kommer att ske de närmaste decennierna. Vad som händer därefter är oförutsägbart, men kan bli drastiskt. För att bli meningsfullt gör jag utspelet att målet med ”Levande skogar” sätts under förutsättning att genomsnittstemperaturen i Sverige inte stiger mer än tre grader. Ett slutligt mål utan den förutsättningen känns meningslöst, eftersom det är så osäkert hur det svenska klimatet utvecklas ens om Parisavtalets två graders global uppvärmning nås.
Boreala arter och naturtyper är ofta resilienta och anpassar sig till en begränsad successiv ändring. De arter som invandrade efter istiden karaktäriserades ofta av att de kunde anpassa sig till nya förhållanden och sprida sig. Sverige är ekologiskt ganska robust och t ex torka är sällan begränsande. Hittillsvarande ändringar till ett varmare klimat med längre vegetationsperiod är nog oftast allmänt biologiskt gynnsamt. Två grader är inte större än variationen mellan år eller inom landskap. Även om det leder till ändringar blir de troligen vanligen inte snabba eller dramatiska. Det följande är vad jag tror, om Skogsstyrelsen inte delar denna tro bör det tydligt framgå av rapporten sista januari vad Skogsstyrelsen tror istället. Hittills verkar det gått ganska bra, även om det finns eftersläpning i observerade effekter och arternas anpassning till ny miljö kanske drar ut på tiden, så det kan redan börjat gå sämre. Men nu och de närmaste decennierna blir ändringen (i tillägg till redan skedd förändring) för stor och för snabb för att många arter och naturtyper skall hänga med. Det överträffar med råge den gräns som Parisavtalet satt. Det är inte bara frågan om hur enstaka arter påverkas av klimatändringen eftersom arterna påverkar varandra. Numerär och utbredningsområden ändras. Många utbredningsområden blir mindre när klimatändringarna slår igenom som utbredningsgränser på kartan (andra kan bli större men det räknas sas inte). Ökad immigration av ”nya” arter vid en varmare miljö ger mindre ekologiskt utrymmer för de ”gamla” arterna. Några arter med små och begränsade utbredningsområden eller som har för svårt att finna nya mer lämpade arealer kommer att försvinna. Klimatet ändras i samma storleksordning som en höjdändring storleksordning 300 meter eller att Sundsvall får Stockholms klimat. Detta leder ofta mer eller mindre snabbt till avsevärt ändrade utbredningsområden och oöverskådliga komplikationer. Ändringarna i klimat innebär troligen också ett mer varierat instabilare klimat med vidgade extremer i olika svårförutsebara avseenden (typ torr och het sommar med extremt hög risk för skogsbrand 2018), ofta rikligare nederbörd och ändrad karaktär på årstiderna, vilket ökar stressen på arterna utöver de gradvisa förändringarna. Jag predikar inte att den sannolika uppvärmningen medför något sjätte massutdöende i Sverige, men rödlistade arter förutses öka.

Naturtypernas utbredningsområden kommer att ändras och inte vara stabila! Således kan de inte åsättas gynnsam bevarandestatus.

Takten i försvinnandet av arter som funnits länge i Sverige (de man bryr sig om) kan förutses öka av klimatändringsskäl. Det geografiska Sverige sammanfaller inte längre med det biologiska, som det såg ut för hundra år sedan. Det är orimligt att förvänta sig att nästan alla arter och naturtyper i den förutsebara framtiden skall få gynnsam bevarandestatus. För gynnsam bevarandestatus skall stabilitet förutses, och det är nu omöjligt att förutse tillräcklig stabilitet. Så egentligen borde nästan inget ha gynnsam bevarandestatus redan idag. Den globala uppvärmningen är inget vi kan göra något åt (mer än ett par promille och vi gör medvetet inte vad som fordras för att uppnå vår egen del av den minskning av klimatgaser som behövs). Att lägga omfattande detalj-restriktioner på skogsbruket för vad som kanske huvudsakligen har sin grund i global uppvärmning (såsom att arter minskar i låglägen och sydlägen) förefaller mig nu orimligt, särskilt när skogen på andra sätt kan hjälpa oss att klara klimatförändringarna. Det fordras nog att konstaterade förändringar hos en art inte kan förklaras med klimatändring om Skogsstyrelsen skall överväga att lägga skulden på tex det sätt skogsbruk bedrivs på.

Åter till klimatet, gynnsam bevarandestatus och rödlistan
Skogsstyrelsen (Jimmy) skriver: ”Ibland framförs synpunkten att vissa arter är ”naturligt sällsynta” och att det skulle innebära att gynnsam bevarandestatus inte nås. Men enligt …kriterier för när en arts bevarandestatus anses gynnsam utgör inte ett ”naturligt litet” utbredningsområde något hinder så länge detta varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid.”
Knappt en fjärdedel av de rödlistade skogsarterna har en mycket liten population, som dessutom ofta är isolerad, ibland finns arten endast på enstaka berg. Sällsynta arter har ganska ofta mycket liten utbredning. Att det blir tre grader varmare (jämfört med före vi började ta upp fossilt kol i nämnvärd omfattning) inom några decennier är ett större hot mot sådana arter än för andra rödlistade arter och förändringarna i utbredning och numerär kan förutses bli större än för andra arter. Alltför påtagliga för att karaktärisera dem med gynnsam bevarandestatus, även om numerären inte minskat
Vår jord är i obalans och det kommer att ta sekler innan jorden förhoppningsvis kommer i god balans. Fullständig balans är ett djupt onaturligt tillstånd även om det kan närma sig med artificiella medel. I detta avlägsna paradis kan man föreställa sig att arterna har gynnsam bevarandestatus men i andra utbredningsområden än idag och med andra numerär och ett fåtal kommer att permanent ha förlorats. Vilka arter som förändrat sig hur och vilka nya som tillkommit är oförutsägbart.
Tackord; Jag tackar Skogsstyrelsen (Jimmy) för hjälp att förstå vad Skogsstyrelsen bygger på när det gäller levande skogar. Viss hjälpsam kommunikation med meteorologer har förekommit, bl a Martin Hedberg.
Dag Lindgren, senast editerad 181108, ligger på http://downto.dagli.se/?p=378

More planted forest!

The worlds planted forests should expand faster!

Seven percent of the forests are planted, 93% are natural. The pace of increase of planted forests has slowed down considerable. This is information from FAOs Forest Resource Assessment (FRA 2015). There seems to be good reasons for more planted forests and the slowing down seems unjustified.

FAO issued “Global Forest Resources Assessment 2015“, at http://www.fao.org/forest-resources-assessment/en/ . Currently 93% of forests are natural and 7% planted (or seeded).

Extending planted forest drops drastically
Annual increase of planted forests is shown in the figure.

The establishment of new planted forest has dropped dramatically to less than half in a decade. Only one country among the 20 most important has a positive trend. Why has this happened?

The figure shows the difference (growth) between the assessments as percentage annual increase (from Payn 2015 p58).

Examples of what FRA15 does not discuss

It is noted that little attention is given to this drop in new planted forest. FAOs FRA15 (p 20) lumps 2000-2010 together so the drop is less.

An important component for the increase in planted forest is “afforestation” but FRA15 mentions the word only once (p16) for explaining its importance and does not estimate annual afforestation and no-one else seem to give an estimate or respond on the question why no estimate is given.

Against planted forests and their expansion
For specific circumstances where are a multitude of good reasons against planted forests, but why and how have some of these reasons grown so much stronger in the last decade? No recent in depth analyses considering the drop shown by FRA15 seems to exist. More information about the reasons and structure of the drop is needed. Currently we can only speculate.

Added together the reasons against planted forest can hardly rationally explain the steep global reduction. An important reason for the drastic drop visualised in the figure may be phycological coupled to semantics. The concept “Plantation” raise suspicion, memories of colonialization and slavery, association to an intensive, alien and risky forest, and thus bad feelings http://downto.dagli.se/?p=314  . FAO FRA15 mentions plantation only considering difficulties with LANDSAT classification) and uses planted forest instead. Sometimes planted forest is classified in semi-natural and plantation.

Only a limited share of the planted forest can be regarded as “plantations”, with a reasonable definition (which FAO has not made). A definition is needed as the concept “plantation” is still common, but “plantation” should not be used as a synonym to “planted forest”. It maybe a little less than a quarter of the planted forests. Planted forests can viewed at as consisting of semi-natural forests and plantations.

The reason for few new planted forests can be overexaggerating a multitude of concerns about social, trust in nature, ecological, pest risk, economic, silvicultural, diversity and similar problems connected to inefficient governance and lack of trust. Lack of motivation because the user does not get the reward for improvements. When rotation time is long, the return of investment in planting is low and uncertain. Social and political objections are likely to be raised, unless the political environment is supportive and likely to remain so. Local people sometimes feel that conversion to plantations in their neighbourhood has disadvantages. It seems to be assumed that planted forest means very intensive forestry established by capitalists in foreign countries who mainly think on return of investment rather than local people. Back to nature or trust in nature seems to be what is politically correct to a degree that widening the area of planted forests is abandoned. There seems to be a fascination with natural regeneration in the restoration community. Natural regeneration is attractive to politicians and bureaucrats because it seems “free”. In the summary report of the 3rd International Congress on Planted Forests  http://www.fao.org/forestry/37902-083cc16479b4b28d8d4873338b79bef41.pdf (p2 paragraph c) “The congress emphasised that, as a matter of principle, planted forests should not replace natural forests”!! The world seems to have listened to the advice!

Advantages of planted forests and their expansion
Planted forests evidently can be a key to desirable forests. Half of the worlds roundwood production comes from planted forests. Certainly some “plantations” is a good thing. But they do not cover a large part of the planted forests and will not do in the foreseeable future. The fast- growing tree plantations “industrial plantations” make only 1% of word’s forests but cover 25% of world’s wood fibre demand. Global demand for wood is expected to more than triple by 2050. But new or improved forests are needed for other reasons than production. Erosion and avalanche risk is reduced. Hydrology become more balanced and flooding reduced. Many forest planting (afforestation, reforestation) projects fails due to various reasons. This results in lack of support for the future projects. Deforestation is undesirable and increased area with forests desirable. An important way to convert non-forest land to forest land is to establish new forest by planting or seeding. Forest restoration as well as ecosystem restoration often uses planting of seedlings or direct seeding which result in planted forests. Bigger production in tree plantations compared to the same area of natural forests reduces the pressure and harvest in natural forests. Planted forests offer socio-economic advantages. Societies can combine agriculture and forestry and agroforestry by planting trees. Access to near forests can mean less distance to get fire wood and construction material. Only a quarter of “natural forests” are “primary forest”, could not a larger fraction of the “other naturally regenerated forest” be converted into planted forest. Less than a fifth of the planted forest is with non-native species. For the native species supported by tree breeding the breeding population conserves a large share of the within species genetic variation. Planted forests have the potential to be improved by selecting seed source and intentional forest tree breeding, which also improves resilience and resistance against pests and make it easier to respond to new problems.

Man is dominating world. >90% of the biomass of all land animals is Man or domesticated animals. It when is inconsequent and difficult to understand why it is not tolerated that say 15% of the forest are planted (domesticated).

Half forest area is under a management plan and the area is distributed equally between production and conservation purposes. Thus production is half of half which is 25%, can it not when be tolerated with say 15% planted forest?

Well growing forests are important for reducing global warming, and planted forests have the potential to contribute considerable to that. Almost all nations have recently decided to drastically reduce their emissions of fossil carbon to the atmosphere. To catch and use carbon from photosynthesis in forests is a major part of the solution. Increased use of planted forests can be an important part.

Natural migration of many tree species will not be able to keep the pace with environment changes. Tree populations will be most vulnerable in the regeneration phase. The assisted migration cannot be done without a proper human intervention. The most likely way will be: appropriate selection – production and conditioning of the reproductive material – planting at the site within or outside the natural range, anticipated to be appropriate for next few decades by changed environment conditions. More breeding and more planting to establish “possible future refugia”, for some species. But also to keep the forest productivity.

Status according to FAO FRA15
“Planted forest area has increased by over 105 million ha since 1990 and accounts for 7 percent of the world’s forest area. The average annual rate of increase between 1990 and 2000 was 3.6 million ha. The rate peaked at 5.3 million ha per year for the period 2000–2010 and slowed to 3.2 million ha between 2010 and 2015, as planting decreased in East Asia, Europe, North America, South Asia and Southeast Asia. The largest area of planted forests is found in the temperate domain, accounting for 150 million ha, followed by the tropical and boreal domains with almost 60 million ha each. Over the last 25 years the area of planted forest has increased in all climatic domains, most notably in the boreal domain, where it has almost doubled.” “natural forest area will likely continue to decline, particularly in the tropics, primarily due to conversion of forest to agriculture”

FRA20. The process of obtaining FRA20 has started. It is a hope that the analysis of that – if the declining trend of converting land to planted forest remains – it will better explain why and what land is replaced by planted forest. It would also be desirable with more data on genetic improvement.

Recent or ongoing relevant discussion, organizations and literature

FAO runs a list on “Important meetings on planted forests” http://www.fao.org/forestry/plantedforests/67505/en/   Six activities 2018,,two activities 2017, four activities 2014-2016. The interest for planted forest seems on the raise since FRA2015, perhaps because of the alarming figures from FRA15. FRA15 was analysed in a special issue of Forest Ecology and Management.

An International Conference Working across Sectors to Halt Deforestation and Increase Forest Area – from Aspiration to Action was arranged FAO, Rome – 20-22 February 2018 aim; http://www.cpfweb.org/46830-0649bd42ed9b22973733b39e97e7db083.pdf and summary: http://www.fao.org/forestry/47153-03b237780a68c898669ca30255036e19a.pdf   In http://www.cpfweb.org/47013-0cdceb8e3687f9ec4f5ae61576d77a9d8.pdf In “the conference in a nutshell, annex 1-3 http://www.cpfweb.org/47013-0cdceb8e3687f9ec4f5ae61576d77a9d8.pdf the following two Global Forest Goals are bolded: “By 2020 … substantially increase afforestation and reforestation globally.” and “Forest area is increased by 3% worldwide”  Evidently planted forest is most important for increasing forests area and reaching the goals. But the conference and its results were remarkable free of analyses of planted forest and its slow increase, the concept was hardly mentioned at all. Seems an evident sign that it not “politically correct” to focus on planted forest, which is the best tool to increase in forest area. But the organisation is not easy to get a discussion with.

A rather new organisation “New generation plantations”, seems as an initiative from WWF http://newgenerationplantations.org/ They give many and good arguments for planted forest and methods for increasing the area planted forest even in rather intensive forms http://newgenerationplantations.org/multimedia/file/ff98c77e-77cb-11e3-92fa-005056986314 and http://newgenerationplantations.org/multimedia/file/ff98c77e-77cb-11e3-92fa-005056986314 It is recently updated. It is noteworthy that the organization does not hesitate to sail under the “plantation” flag (“plantation” gives negative associations http://downto.dagli.se/?p=314). The organization is associated with WWF, thus under trustworthy environmental review. But the organisation is not easy to get a discussion with.

IUFRO has a task force https://www.iufro.org/science/task-forces/planted-forests/ “Sustainable Planted Forests for a Greener Future”  and a working party on stand establishment https://www.iufro.org/science/divisions/division-3/30000/30200/  https://www.iufro.org/science/divisions/division-3/30000/30200/activities/

The Global Partnership on Forest and Landscape Restoration (GPFLR) is a proactive global network that unites governments, organizations, academic/research institutes, communities and individuals under a common goal: to restore the world’s lost and degraded forests and their surrounding landscapes. Specifically, the GPFLR responds directly to the Bonn Challenge to restore 150 million hectares of deforested and degraded land by 2020 and 350 million hectares by 2030. The GPFLR was initiated in 2003 by a small consortium of like-minded organizations and spearheaded by IUCN.http://www.forestlandscaperestoration.org/topic/bonn-challenge

Very little attention to reduced planting
Summing up: many organisations and much energy deals with encouraging and supporting restoration of deforested and degraded land, to get more area under forest cover, and to get a better forest, but still no-one seems to analyse in depth why planted forests as a remedy seems steeply declining since the organizations took initiative and it seems mentioned only rarely. The issue get remarkably little attention where it is mentioned compared with its significance for the efforts to get more and better forests.

REFORESTATION CHALLENGES 4th International Conference Belgrade, Serbia 20-22 June, 2018  at which the first version of what this blogg is a preparation for will be presented and it can also be seen as a first draft for an article which is planned to be submitted to Reforesta for publication after the conference.

In the autumn 2018 the conference “Planted Forests: a Solution for Green Development” – 4th International Congress on Planted Forests (ICPF) will take place 23.10.2018 – 27.10.2018 Beijing,China I hope for better discussions about the decline where!!!

Some suggestions if looking for information:

Payn et al  “Changes in Planted Forests and Future Global Implications.” Forest Ecology and Management 352 (September 2015): 57–67. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2015.06.021. (best covering review of FRA2015 concerning the state of planted forests.)

“Planted Forest Constitute a Strategic but Vulnerable Resources for Future Green Economy – Summary Report of the 3rd International Congress on Planted Forests,” May 2013. http://www.efiatlantic.efi.int/files/attachments/icpf_report_summary/14-congress-summary-report-final-2013-07-03.pdf.

Proceedings of the Third International Congress on Planted Forests   https://nzjforestryscience.springeropen.com/articles/supplements/volume-44-supplement-1   among the papers Payn, Tim, Jean Carnus, Peter Freer-Smith, Christophe Orazio, and Gert-Jan Nabuurs. “Third International Congress on Planted Forests: Planted Forests on the Globe – Renewable Resources for the Future.” New Zealand Journal of Forestry Science 44, no. Suppl 1 (2014): S1. https://doi.org/10.1186/1179-5395-44-S1-S1.

There have been significant studies on planted forests previously. These, for example, include data trends and projections (Carle and Holmgren, 2008), plantations, biodiversity and climate change (Pawson et al., 2013); the impact of planted forests on the global forest economy (Buongiorno and Zhu, 2014); timber investment (Cubbage et al., 2014); and multi-purpose plantations (Paquette and Messier, 2009).

Forest Expert Panel report on forests and food security also treats important related issues (Vira et al., 2015).

Presentations at International Conference Working across Sectors to Halt Deforestation and Increase Forest Area – from Aspiration to Action   http://www.cpfweb.org/94188/en/

Dag Lindgren,  first on web http://downto.dagli.se/?p=332  180419, last edit 180525