Tystnadskultur om ”överbefolkning”

Dag Lindgren 251102

Överbefolkning talas tyst om i Sverige   Både uppifrån och nedifrån mörkas jordens överbefolkning! – Tidningen Global .  Hur ofta nämner olika aktörer överbefolkning? – Överbefolkning Att stora grupper av tongivande aktörer överhuvudtaget inte ger några träffar på ”överbefolkning” och att de som ger träffar ger en storleksordning färre träffar än ”invasiva arter” (människan är den i särklass mest invasiva arten) är uppenbara symptom på vad som här betecknas som tystnadskultur rörande ordet och begreppet överbefolkning. Tystnadskulturen är ett internationellt fenomen. Men här fokuseras på Sverige och svenska! Det är svårt nog att utreda den svenska tystnadskulturen! Tystnadskulturen förefaller emotionellt och inte logiskt grundad även om den kan te sig logisk för enstaka aktörers intressen! Ur jordens befolknings långsiktiga perspektiv ter sig tystnadskulturen starkt subjektiv och knappast övervägande objektiv. Det finns starka skäl att analysera vad tystnadskuluren kan tänkas bero på, jag har listat ett antal möjliga bidragande orsaker.

Det är inte så lätt som man kanske tror att räkna träffar, en del aktörer har inte täckande sökfunktioner, och träffar kan av aktören konstrueras på olika sätt. Det kan också finnas filter. Även träffar och deras tolkning kan påverkas av djupgående instinkter dvs tystnadskulturen.

Tystnadskulturen är olika i olika kategorier av aktörer. För myndigheter, kommuner och ideell naturvård förefaller tystnaden nästan total, för tidskrifter och dagstidningar kan man knappast tala om tystnadskultur, men en liten del av uppmärksamheten uttrycker oro för jordens överbefolkning, den snarare förringas. Oron verkar större för konsekvenserna av befolkningsminskning. I den meningen är det en mindre utpräglad tystnadskultur. Universiteten verkar inta en mellanställning. Tystnadskulturen smittar dvs att det råder en tystnadskultur i de politiskt styrda organen torde smitta av sig på andra.

Det blir för långt och grötigt att anföra alla motargument till skälen att begreppet överbefolkning mörkas, men försök att lista möjliga orsaker och ibland nämna motargument är en komponent. Självfallet diskuteras befolkningsfrågan hos en del aktörer ibland utan att det resulterar i träffar på överbefolkning, men det resulterar vanligen i en diskussion utan en entydig slutsats, och visar litet intresse och lågt engagemang för frågan.

Möjliga skäl till att jordens nuvarande nästan säkra tillstånd av överbefolkning inte får den uppmärksamhet den förtjänar:

I en del fall kommenteras det möjliga skälet med ett ”-” före och kursiv

#1 Viktigast! Sedan det av genetisk kod styrda livet uppstod för fyra miljarder år sedan har gener som var bäst på att förmera sig i den miljö de upplevt förts vidare. Samtliga dina anfäder hade gener som gynnade deras spridning! De ger nu upphov till en instinktiv motvilja att begränsa genernas spridning genom att reducera antalet bärare. Den djupast rotade instinkten av alla! Men instinktens förunderliga irrvägar är de nuvarande bärarna knappast medvetna om! – Att generna gynnas kan vara genom att förmodade släktingar gynnas på egen bekostnad eller andra mycket komplicerade och svårförstådda mekanismer. Detta innebär inte att generna har en positiv verkan i dagens  miljö, ”miljön” för våra liv förändras snabbare och radikalare de sista generationerna än i det förflutna!

#2 ”Överbefolkning” andas ett partiskt ställningstagande av dystopiaktivister. Så det är nog inte så allvarligt… –  Överbefolkning är ett subjektivt ställningstagande! Användaren väljer kriterier. Används ofta för ställningstagandet att överbefolkning inte är något stort problem globalt och att förringa de som anser överbefolkning råder. Dvs ställningstagandet lägger oftast gränsen för överbefolkning högt.

#3 Antalet människor kan bara ändras långsamt och därför kan man bortse från det och fokuserar på andra ändringar, som i konsumtion. I decennieperspektiv får andra ändringar än i antal människor relativt större betydelse för människans framtid. Detta är inte ett logiskt skäl att inte sträva efter minskad befolkning! –  Man accepterar inte ”både och” istället för ”antingen eller”. Det är bråttom och därför fokuseras enbart på det som går snabbt och inte det långsiktiga. Men viktigare; Man glömmer att överbefolkningen minskar om belastningen på jorden per människa minskar.

#4 – Man glömmer de historiska rötterna till tystnadskulturen och fokuserar på att finna de möjliga skälen idag, som inte behöver vara rationella.

#5 Överbefolkning beskriver ett tillstånd men kan inte ges en exakt kvantitativ definition, det beror på omständigheterna och delvis subjektiv viktning av olika komponenter. – Så man accepterar inte subjektiviteten i vad som är ”för många”.

#6 Det blir många ”educated guesses”, ”bästa gissningar” om överbefolkningens framtida utveckling. – Men detta gäller alla de viktigaste långsiktiga framtidsbedömningarna beträffande konsekvenser för människosläktet. Misstänksamheten är av instinktiva skäl större just för överbefolkning!

#7 Associationer till nazismens folkförbättringsmetoder som folkmord, abort, tvångssterilisering… – När det gäller Hitler-nazismen så var acceptansen för ordet överbefolkning större 1960 än nu, och tiden är nu så långt borta att den knappast är ett argument

#8 Positiva tankar och framtidstro ger mer positiv feed-back än dystopier.

# 9 Livet har blivit bättre sen jag föddes trots att befolkningen ökade snabbare tidigare och politikerna som vi väljer säger ju att det blir ännu bättre och jag är lojal och sopsorterar…

#10 Överbefolkning riktar sig i första hand mot Afrika och är därför politiskt inkorrekt av samma skäl som ”negerbollar” numera är poliskt inkorrekt.

# 11 Individer skall inte utsättas för påtryckningar utan själva få fatta sina beslut.

# 12 Marknadsekonomi gynnas inte av minskande befolknings krympande marknader.

# 13 Nationen gynnas inte av krympande nationell befolkning. – men världens befolkning gynnas!

# 14 Alla tidigare dystopier om överbefolkning har slagit fel! – Det har blivit mycket fler människor som konsumerar mer och annorlunda sedan de mest uppmärksammade dystopierna presenterades, dagens situation är så annorlunda och så den inte kan avfärdas för att tidigare felbedömningar gjorts! Det har funnits många civilisationer de senaste 5000 åren och alla har gått under, i en del fall har överbefolkning varit ett viktigt skäl, med undantag av vår globala som klarat överlevt de första århundradena men inte stabiliserats. Har inte inslag av mänsklighetens utveckling sista decenniet likheter med färdriktningen som befarats i en del uppmärksammade dystopier.

#15 Minskande befolkning ger mindre resurser till äldre – Minskad total resursåtgång till barn och unga ger mer resurser per människa, såväl barn som äldre.

# 16 Ökad jämlikhet mellan människor och grupper av människor är en viktigare väg till minskat resursutnyttjande…  – Det totala globala resursutnyttjandet/miljöbelastningen beror inte på hur den är fördelad.

# 17 Tillväxt behövs för olika satsningar – Även utan tillväxt kan satsningar göras och förändringar initieras. Resurserna för nysatsningar ökar när inte lika mycket behövs för att underhålla gamla satsningar.

#18 Fattiga länder (som Indien) söker en rimlig ”modern” levnadsstandard och associerar det med tillväxt så det blir motvilja även mot nedväxt i antal. – Strävan efter ett bättre liv, inklusive för de som föds nu, gynnas av färre barn några decennier framåt, eftersom nya människor tär mer än de när under barn och ungdomsåren.

# 19 Ett parti får sannolikt färre röster om det antyder intresse för överbefolkning och därför undviker folkets valda representanter ordet överbefolkning.

# 20 En grundläggande orsak till den internationella tystnadskuluren kan vara den globala effekten av dokument som Bruntlandsrapporten och liknande på internationell nivå.

#21 Oro att väcka anstöt genom beteckning ”överbefolkning” – de psykologiska effekterna bör inte förhindra vad många väl insatta anser vara en rättvisande beskrivning av nutidsläget.

#22 Minskning via åtgärder leder bara till otrevligheter.

#23 Antyder åtgärder mot att det är ett privat beslut att sätta barn till världen. – Det bör vara ett privat beslut, men samhället påverkar ändå det oundvikligen med sina beslut incitamenten för privata beslut.

#24 – Det finns kopplingar som medför en begränsning i alla arters numerär. Genom predatorer, brist på föda, utrymme, skydd, gifter, sjukdomar, översvämningar, vulkanutbrott…- Men i människans population undviks och motverkas detta genom diverse vanligen resurskrävande åtgärder, vilket ofta förstorar senare problemen med tilltagande överbefolkning.

# 25 Rimliga åtgärder att minska befolkningen, som minskat födande, tar lång tid, för att minska trycket från de många människorna bör man minska trycket från bl a konsumtion som ger snabbare effekt – det är många åtgärder som har potential att minska överbefolkningen, men färre människor är ett av dem!

# 26 De rika och inflytelserika blir inte lika rika om tillväxten och befolkningen minskar.

# 27 Underhuggare är beroende av överheten och vill inte stöta sig med den.

# 28 Människor bidrar mycket olika till jordens och sina länders överbefolkning. Människor i Niger bidrar mindre än människor i Sverige.

# 29 Födandet i en del länder minskas med tillgång till preventivmedel och annan familjeplanering – detta förstärker kvinnors ställning och självbestämmande, främjar flickors skolgång, minskar fattigdom etc. 

#30 Befolkningsfrågan berör frågor om global rättvisa, fattigdomsbekämpning och kvinnors rättigheter. – detta kan väl vara argument för lägre befolkning?

#31 Det är ”dom andra” som är för många (de fattiga, de okunniga, de långt borta, de med en annan religion, de med annan hudfärg etc). –

#32 i globala och nationella diskussioner, inte bara kopplat till nazismen utan även i samband med till exempel barnbegränsning i Kina och Indien.

#33 ”Gud” ville att vi skulle uppfylla jorden – Det kan hävdas att uppfyllandet av världen nu verkställts med råge, så att Guds bud har följts även med viss minskning av nuvarande befolkning

#34 Jag lever nu och vill ha ett bra liv och jag struntar i vad som händer efter jag dött.

Överbefolkning innebär i den mening jag vill använda att antalet människor på jorden nuöverskrider jordens kapacitet (resurser) att försörja dem på ett hållbart sätt. Bärförmågan och uthålligheten överskrids. Fotavtrycken är för stora. Jordens överbefolkning  bidrar till lidande, svält, konflikter, försämrade ekosystem, klimatförändringar, besvärligare utnyttjande av kvarstående resurserna, sämre framtid för de barn som faktiskt föds och utrotning av arter. Än värre konsekvenser kan tänkas. Människor och aktörer är olika. De påverkas av de drivkrafter jag listar olika.

En träff på överbefolkning rör vanligen inte jordens nuvarande befolkning och om träffen rör jordens befolkning rör den oftast inte om att jorden anses vara överbefolkad. Men frånvaron av träffar indikerar ”ointresse” för ämnet och därmed förstärkning av överbefolkningen.

De argument som framförs mot att jorden är överbefolkad kommenteras t ex här: Myths about population – The Overpopulation Project

Överbefolkning minskar om resurserna ökar och miljöbelastningen minskar genom ”teknikutveckling” även om befolkningsantalet inte ändras. Förhoppningsvis kommer detta att få större vikt allteftersom befolkningsökningen avtar och framåt sekelskiftet upphör. Men det blir troligen för sent för att det inte skall bli sämre vid sekelskiftet och för de närmaste decennierna verkar inte summan av ”överbefolkningsrelaterade” problem för jorden avta. Hur det går sedan är osäkert, man kan bara göra mer eller mindre välgrundade gissningar, men att det går bättre om jordens befolkning minskar verkar uppenbart.

Efter att grundligare satt mig in i ”skälen” och diskuterat dem ”inofficiellt” har jag kommit till en övertygelse om att tystnadskulturen omkring ”överbefolkning” med hög sannolikhet leder till allvarligare överbefolkning och sämre miljö/resurstillgång till men för de som lever om 40-100 år.

Detta orsakas av de aktörer som ser till de kortsiktiga fördelarna med mindre restriktioner närmaste decenniet. Som försvar av marknadsekonomins huvudsakliga effekter. Det är för mig oetiskt och omoraliskt att leva bättre än de som kommer efter oss sannolikt kommer att tvingas göra. Dvs politiken borde se positivt på bl a att födslar minskar och inte motverka det, som tendensen är idag.

Överbefolkning minskar om resurserna ökar och miljöbelastningen minskar förmodligen genom ”teknikutveckling” även om befolkningsantalet inte ändras. Förhoppningsvis kommer detta att få större vikt allteftersom befolkningsökningen avtar och framåt sekelskiftet upphör. Men det blir troligen för sent för att det inte skall bli sämre vid sekelskiftet och för de närmaste decennierna verkar inte summan av ”överbefolkningsrelaterade” problem för jorden avta. Hur det går sedan är osäkert, man kan bara göra mer eller mindre välgrundade gissningar, men att det går bättre om jordens befolkning minskar verkar uppenbart.

Criticism

See also: Population ethics and Economic consequences of population decline

The concept of human overpopulation, and its attribution as a cause of environmental issues, are controversial.^{[68][36][242][70][130]}

Some critics, including Nicholas Eberstadt, Fred Pearce, Dominic Lawson and Betsy Hartmann, refer to overpopulation as a myth.^{[71][62][243][244][23]} Predicted exponential population growth or any “population explosion” did not materialise; instead, population growth slowed.^[119][37] Critics suggest that enough resources are available to support projected population growth, and that human impacts on the environment are not attributable to overpopulation.^{[178][130][244]}

According to libertarian think tank the Fraser Institute, both the idea of overpopulation and the alleged depletion of resources are myths; most resources are now more abundant than a few decades ago, thanks to technological progress.^[245] The institute also questions the sincerity of advocates of population control in poor countries.^[245][246]

Nicholas Eberstadt, a political economist, has criticised the idea of overpopulation, saying that “overpopulation is not really overpopulation. It is a question of poverty“.^[62]

A 2020 study in The Lancet concluded that “continued trends in female educational attainment and access to contraception will hasten declines in fertility and slow population growth”, with projections suggesting world population would peak at 9.73 billion in 2064 and fall by 2100.^[247] Media commentary interpreted this as suggesting overconsumption represents a greater environmental threat as an overpopulation scenario may never occur.^[68][248]

Some human population planning strategies advocated by proponents of overpopulation are controversial for ethical reasons. Those concerned with overpopulation, including Paul Ehrlich, have been accused of influencing human rights abuses including forced sterilisation policies in India and under China’s one-child policy, as well as mandatory or coercive birth control measures taken in other countries.^{[3][249][37][250]}

Surveys of members of the American Economic Association have found that general agreement among professional economists in the United States with the statement that “The economic benefits of an expanding world population outweigh the economic costs” has grown from 36 percent in 2000,^[251] to 50 percent in 2011,^[252] and to 58 percent in 2021.^[253]

Women’s rights

See also: Feminization of poverty, Sex-selective abortion, and Birth control

Influential advocates such as Betsy Hartmann consider the “myth of overpopulation” to be destructive as it “prevents constructive thinking and action on reproductive rights,” which acutely affects women and communities of women in poverty.^[243] The 1994 International Conference on Population and Development (ICPD) defines reproductive rights as “the basic right of all couples and individuals to decide freely and responsibly the number, spacing, and timing of their children and to have the information to do so.”^[254] This oversimplification of human overpopulation leads individuals to believe there are simple solutions and the creation of population policies that limit reproductive rights.^{[citation needed]}

In response, philosopher Tim Meijers asks the question: “To what extent is it fair to require people to refrain from procreating as part of a strategy to make the world more sustainable?”^[255] Meijers rejects the idea that the right to reproduce can be unlimited, since this would not be universalizable: “in a world in which everybody had many children, extreme scarcity would arise and stable institutions could prove unsustainable. This would lead to violation of (rather uncontroversial) rights such as the right to life and to health and subsistence.”^[255] In the actual world today, excessive procreation could also undermine our descendants’ right to have children, since people are likely to refrain (and perhaps should refrain) from bringing children into an insecure and dangerous world. Meijers, Sarah Conly, Diana Coole, and other ethicists conclude that people have a right to found a family, but not to unlimited numbers of children.^{[255][256][38][257]}

Coercive population control policies

See also: Compulsory sterilization, One-child policy, Two-child policy, and Three-child policy

Ehrlich advocated in The Population Bomb that “various forms of coercion”, such as removing tax benefits for having additional children, be used in cases when voluntary population planning policies fail.^[119] Some nations, like China, have used strict or coercive measures such as the one-child policy to reduce birth rates.^[258] Compulsory or semi-compulsory sterilization, such as for token material compensation or easing of penalties,^[259] has also been implemented in many countries as a form of population control.^[260][3]

Another choice-based approach is financial compensation or other benefits by the state offered to people who voluntarily undergo sterilization. Such policies have been introduced by the government of India.^{[261][249][37]}

The Indian government of Narendra Modi introduced population policies in 2019, including offering incentives for sterilization by citing the risks of a “population explosion” although demographers have criticized that basis, with India thought to be undergoing demographic transition and its fertility rate falling. The policies have also received criticism from human and women’s rights groups.^[37][262]

Racism

See also: Ecofascism

The concept of human overpopulation has been criticized by some scholars and environmentalists as being racist and having roots in colonialism and white supremacy, since control and reduction of human population is often focused on the global south, instead of on overconsumption and the global north, where it occurs.^{[242][263][70][178][264]} Paul Ehrlich‘s Population Bomb begins with him describing first knowing the “feel of overpopulation” from a visit to Delhi, which some critics have accused of having racial undertones.^[265] George Monbiot has said “when affluent white people wrongly transfer the blame for their environmental impacts on to the birthrate of much poorer brown and black people, their finger-pointing reinforces [Great Replacement and white genocide conspiracy] narratives. It is inherently racist.”^[24] Overpopulation is a common component of ecofascist ideology.^{[263][130][266]}

Scholar Heather Alberro rejects the overpopulation argument, stating that the human population growth is rapidly slowing down, the underlying problem is not the number of people, but how resources are distributed and that the idea of overpopulation could fuel a racist backlash against the population of poor countries.^[178]

In response, population activists argue that overpopulation is a problem in both rich and poor countries, and arguably a worse problem in rich countries, where residents’ higher per capita consumption ratchets up the impacts of their excessive numbers.^[213] Feminist scholar Donna Haraway notes that a commitment to enlarging the moral community to include nonhuman beings logically entails people’s willingness to limit their numbers and make room for them.^[267] Ecological economists like Herman Daly and Joshua Farley believe that reducing populations will make it easier to achieve steady-state economies that decrease total consumption and pollution to manageable levels.^[268] Finally, as Karin Kuhlemann observes, “that a population’s size is stable in no way entails sustainability. It may be sustainable, or it may be far too large.”^[269]

According to the writer and journalist Krithika Varagur, myths and misinformation about overpopulation of Rohingya people in Myanmar is thought to have driven their genocide in the 2010s.^[270]

De planetära gränserna överskrids; de humana fotavtrycken är för höga; klimatet skenar, människans närvaro på jorden är inte uthållig! Belastningen på miljön ökar med antalet människor! Jorden är överbefolkad, men denna viktiga bidragande orsak till de stora miljöproblemen nämns inte av de viktigaste miljöaktörerna! Jordens överbefolkning mörkas av aktörer, som man tycker borde ägna problemet stor uppmärksamhet!  Både uppifrån och nedifrån mörkas jordens överbefolkning! Här har jag jämfört intresse för överbefolkning jämfört med ett annat miljöproblem, invasiva arter som det reflekteras av träffar vid sökning.

Jag har räknat antalet träffar för sök på ”överbefolkning” och  ”invasiva arter” hos de viktigaste miljöaktörerna

Sökträffar för:	överbefolkning	invasiva arter
Naturvårdsverket	0	350
Ideell Naturvård
WWF	0	302
Naturskyddsföreningen	0	55
Greenpeace	0	9
Supermiljöbloggen	1	499

Människan är den i särklass mest invasiva arten någonsin och hennes påverkan på jorden har ökat dramatiskt och hon är den viktigaste påverkansfaktorn för de flesta andra invasiva arter. Ändå är miljöaktörerna ointresserade av överbefolkningens betydelse, bara en mångfald långt mindre invasiva arter behandlas!  

Nämnda aktörer har beretts tillfälle att korrigera/kommentera bristen på träffar på överbefolkning, men ingen har gjort det. En bekräftade och en meddelade att tillgängliga resurser inte tillät aktören att söka relevanta bidrag på aktörens web.

Det är troligt att befolkningsfrågan i någon form behandlas av de uppräknade aktörerna utan att sökmotorer hittar det eller att de själva har tid att upplysa om det, men de kan genomgående inte tillmäta överbefolkningsfrågan nämnvärd vikt eller se den som oroande, när den inte generar träffar. Det är viktigt att diskutera invasiva arter, lättare att föra diskussionen och nya fakta kommer ofta. Men det innebär inte att befolkningstryckets storlek skall uteslutas från miljödiskussionen!  

Överbefolkning verkar så kontroversiellt att viktiga aktörer som borde vara aktiva på överbefolkningsfrågan undviker den. Ordet överbefolkning används inte ens om överbefolkningens betydelse förringas eller om historiska eller lokala händelser behandlas. En förklaring torde vara att människan skapats av en evolution där generna hos förfäderna i varje generation sedan 4 miljarder år gynnats om de resulterat i fler kopior. Det är därför är den djupast rotade instinkten att gynna tillväxt och dagens tänkande människor har därför svårt att se fler människor som något negativt även om andras intellekt talar för det.

Skälen till att använda överbefolkning (overpopulation) för att beskriva tillståndet och de historiska skälen att ordet inte används diskuteras i Discussing Population Concepts: Overpopulation is a Necessary Word and an Inconvenient Truth. Frank Götmark, Jane O’Sullivan, and Philip Cafaro. Indian Journal of Population and Development 1 (2021): 51-60. Redan titeln ger författarens inställning till ordet. Nu är det dokumenterat på svenska att “överbefolkning” inte används där det vore befogat 2025 dokumenterats på svenska!

Ordet är inte tabu för ”gröna” tidskrifter, Syre, där jag publicerade studien, fick 13 träffar på ”överbefolkning” vilket gör frånvaron  för ”gröna aktörer” gåtfull. Om aktörerna började diskutera överbefolkningsproblemet på ett sätt så det resulterade i träffar vid sökning är det troligt att det skulle bidra till att överbefolkningen minskar.

Det här är publicerat i Syre Miljöaktörer vill inte tala om överbefolkning – Syre

Dag Lindgren 250929

Sökträffar för:	Antal	överbefolkning mv	invasiva arter mv	överbefolkning median	invasiva arter median	medianer överbefolkning/invasiva arter
Myndigheter	6	0	98	0	22	0
Ideell Naturvård	4	0	216	0	32	0
Kommuner/städer	6	0	53	0	30	0
Universitet	5	5	473	5	173	0,03
Tidskrifter	6	7	148	5	32	0,16

Nystartad svensk blogg om överbefolkning: https://www.stromstadakademi.org/befolkning/

Artiklar om mörkningen av överbefolkning:
Både uppifrån och nedifrån mörkas jordens överbefolkning! – Tidningen Global

och https://tvartankt.se/Tidskrift/klimat/Overbefolkning.pdf

Universiteten ger enstaka träffar på överbefolkning, men ytterst sparsamt jämfört med andra invasiva arter än människan. Universiteten borde vara mer intresserade av överbefolkningens konsekvenser och hur befolkningen kan minskas, relativt särproblemet med invasiva arter.

Universitet	Överbefolkning	Invasiva arter
Göteborg	5	95
Lund	7	224
Stockholm	1	86
Uppsala	3	948
SLU	0	125
Tidskrift

Om fred

INSÄNDARE: En staty av Sveriges värsta krigarkung passar inte som centralpunkt i Uddevalla

INSÄNDARE: En staty av Sveriges värsta krigarkung passar inte som centralpunkt i Uddevalla

Tidningen VästSverige 250814

Om den svenska skogens försämring på grund av sjunkande genetisk anpassning till växtlokalens klimat

”Klimatförändring gör självföryngring sämre” – Skogen Klipp ur tidningen skogen april 2025

_________________________________________________________________

Om takten i den globala uppvärmningen artiklar 2024 -25

globaltemp.pdf

https://stromstadakademi.se/FSS/FSS-46.pdf
Ökad variation i temperatur har betydelse (tidningenglobal.se)
Den globala uppvärmningstakten underskattas (tidningenglobal.se)

Den genetiska (evolutionära) förklaringen till att vi krigar och har blivit fler än jorden kan uthålligt bära:

”Krig och överbefolkning orsakas av människans onda arv” (landetsfria.nu)

Civilförsvar: Insändare: Grannskap och samfälligheter måste vara redo om elnätet attackeras (vk.se)

Började lobba för befolkningsminskning.
Lobba för färre födslar:

Lindgren D 2025 Syre Miljöaktörer vill inte tala om överbefolkning – Syre

Lindgren D 2025 Global Både uppifrån och nedifrån mörkas jordens överbefolkning! 1 augusti 2025 – Tidningen Global

Lindgren D Overbefolkning.pdf https://tvartankt.se/Tidskrift/klimat/Overbefolkning.pdf Mörkningen av största framtidshotet: överbefolkning!

Debattartikel SvD 241108 sid 4. Dag Lindgren en av 12 författare https://www.svd.se/a/EyBbgo/stora-fordelar-om-farre-barn-fods-i-sverige-skriver-debattorer

“Skicka brev till föderskor i Umeå – uppmuntra till att föda färre barn” (folkbladet.nu)

Insändare i VK 230418 Insändare: Låga födelsetal är bra! (vk.se)

Och VK 230817 Insändare: Ge mer svenskt bistånd till familjeplanering! (vk.se)

Och FSS-38.pdf (stromstadakademi.se)

Uttaget ur skogen:

Gjorde en replik till en debattartikel om skogsuttaget i Sverige i lokaltidningen Debatt: Minskad skogsavverkning är inte lösningen (vk.se) . Kanske lite missledande eftersom jag faktiskt pläderar för en liten i tiden begränsad minskning av avverkningen eftersom inlagringen i skog och träprodukter minskat de sista åren och 2017-2021 är lägre än något år tidigare sedan 1990 Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF) (naturvardsverket.se)

Annat än tidningsartiklar:

Bibliografisk analys med Web of Science av fröplantager här Bibliometric analysis on trends and future directions of research and development in seed orchards | Research Square

Klimatet: Nya aspekter på att det globala yttemperaturmönstre ändras allt snabbare publicerades på webben Paris Agreement Temperature Index – Just how hot is it ? Det kom 13 kommentarer varav 9 är mina och 4 författarens som reagear. Jag tyckte jag lyckades skärpa analysen. Jag flyttade min analyse hit Comments on climate | Downto2100 (dagli.se) för att den då är mycket lättare att editera och jag kan ändra och rätta.

Blogg med många reflektioner bl a om Umeå, skog och framtid FramtidUmeåVärld (vk.se) Men VK har nyligen avslutat VK bloggen så tyvärr kan man inte se den längre

Dag Lindgren 250911

Uddevalla kommun har beställt en utredning huruvida Ljungskile kan vara en lämplig plats för en liten kärnreaktor. Eftersom jag bor i Ljungskile, Uddevalla kommun, där intresse för frågan är aktuell, och har forskarutbildning i strålningsbiologi, vilket jag torde vara ensam om i Ljungskile, skriver jag lite här.

Det har hänt ganska mycket relaterat till kärnkraft sedan jag skrev första versionen av den här bloggen som säkert ökar motståndet mot nya kärnkraftverk hos folket och olika rörelser väsentligt. Det är inte bara de civila betraktelserna som är orsaken till uppdateringen, utan kopplingen till atombomber och risker med kärnreaktorer i krig.

Av ett pressmeddelande https://www.dn.se/ekonomi/vattenfall-satsar-pa-sma-reaktorer/ och Ny kärnkraft vid Ringhals – Vattenfall och Vattenfalls nya reaktorer kommer från bolag som aldrig byggt reaktorer – Klimatgranskaren förefaller det som Vattenfall kommer att satsa på några små kärnreaktorer i första hand nära Ringhals. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vara-energislag/karnkraft/ny-karnkraft-vid-ringhals De kanske inte blir så små. Det följer min åsikt sedan länge att det första platsen för ny kärnkraft bör vara Ringhals, inte så långt norrut som Ljungskile, inom den överblickbara framtiden. Bygga upp utvidgad kompetens på Ringhals kan vara ett bra första steg. Men för den första nya reaktorn i Sveriger ter sig byggstart före 2030 liksom driftstart före 2036 mycket osäkert. En ny reaktor i Ljungskile kan man nog vänta med att planera eller bygga upp specifik opinion emot, men förmodligen är detta inte heller syftet med försöken att mobilisera opinion för/mot ny kärnkraft. Det vore dock bra om man snarast började bygga för att ansluta till fjärrvärmenät eftersom det nu förefaller tillräckligt säkert att det kommer att drivas kärnkraftverk nära Ringhals lång tid framåt. Huvuddelen av energiproduktionen i kärnkraftverk är varmvatten, detta bör utnyttjas bättre för ny kärnkraft än i de nuvarande.

Krigiska synpunkter. Den första och enda gång kärnvapen har använts i krig var atombomberna som fälldes över Hiroshima 450806 och Nagasaki 450809, det är nu drygt 80 år sedan, vilket nog aktualiserat frågor/farhågor om kärnkraftverk i krig och kärnvapen. Fokus och den för kärnkraft negativa uppmärksamheten blir långt större genom den nyligen beslutade svenska upprustningen. När vi gick med i NATO för något år sedan var det ökning till 2% av BNP, som folket trodde krävdes, men detta har nu ökat till 5%. Svensk krigsindustri expanderar och integreras i NATOprogrammet och Sverige kan förstås inte vägra sälja vapen till våra vapenbröder i NATO (Turkiet, Ungern och Slovakien t ex). Trump, som nog kan ses som NATOs inofficiella överbefälhavare, hade svenska folket nog inte förväntat sig skulle bli president, inte heller att han skulle hålla så hög, varierande och oförutsägbar profil. Missnöjet med Sveriges följsamhet till USA har säkert ökat. Israel har i samarbetet med USA bombat Iran för att fördröja deras hypotetiska anrikning av uran till vapenkvalitet, men man nämner inte att får Iran kärnkraft med låganrikat Uran så bildas plutonium och det är mycket lättare att rena detta till vapenkvalitet. Hiroshimabomben var uran men Nagasakibomben plutonium! Motivationen för Iran att skaffa kärnvapen har förstärkts. Så skall Iran förhindras att göra atombomber så skall de nog förhindras att överhuvudtaget börja använda kärnkraft. Iran aver att gå ur IAEA och förbindelser till inspektion av till kärnenergi knutna anläggningar och är säkert mer inriktat på att skaffa kärnvapen nu i avskräckningssyfte. Frågan om svenska kärnvapen kanske aktualiseras.

Förloppet av kriget i Ukraina bidrar till ökad oro. Eftersom risken att kylningen av reaktorer inte kommer att fungerar ökar avsevärt under krigsliknande förhållanden, så bör effekten av kärnkraft i konfliktområdet minskas eller helst helt stängas av för att minska konsekvenserna om kylningen upphör att fungera. Ryssland vill reducera energitillgången på ett kaotiskt sätt, medan Ukraina vill hålla den igång och kommer knappast att stänga av någon kärnkraft. Riskökningen illustreras av att “sarkofagen” över den svåra härdsmältan i Tjernobyl skadades, och att parterna knappast kan trovärdigt enas, visar också på ökad risk.

Eftersom jag inte tycker att Uddevalla kommun skall uppfattas som drivande i kärnkraft frågan så tycker jag i nuläget pga av allt som tillkommit sista månaderna att Uddevalla skall lägga utredningen om ett litet kärnkraftverk i Uddevalla på is, tills bygget av annat kärnkraftverk i Sverige fullföljts.

LRF Uddevalla anordnade ett informationsmöte omkring kärnkraft i Ljungskile 250414 som jag deltog i. Syftet enligt utannonseringen var Folkbildning och dialog och en nyanserad faktabaserad diskussion.

Det var något 20-tal lyssnare, jag var förvånad att det inte var dubbelt så många med hänsyn till de negativa reaktioner till kommunens kärnkraftsintresse som märkts. Jag konstaterar att det inte var särskilt många lyssnare och knappast någon högljudd kärnkraftsmotståndare. Det skulle nog varit fler och högljuddare närvarande om det varit en vindkraftpark som planerades i Ljungskile.

Små modulära reaktorer (SMR) är en ny trend inom kärnkraft som syftar till att skapa små billiga, serietillverkade reaktorer. Dessa reaktorer är mindre och mer flexibla än traditionella kärnkraftverk och kan byggas i fabrik och transporteras till sin slutdestination och sedan ganska enkelt monteras. Det är en sådan reaktorplacering som skall utredas om Ljungskile är en lämpligt lokalisering. Men det finns knappast någon färdig sådan reaktor i drift i västvärlden, och fördelarna verkar knappast realiseras i vad som nu planeras av vattenfall även om de kallas SMR!

Det är bra för Sveriges framtid att det för några få kommuner och lokaliseringar genomförs sådana här utredningar även om chansen till byggstart inom den förutsägbara framtiden ter sig försvinnande låg. Det är bra om hindren på vägen i Sverige kartläggs närmare, inte minst de psykologiska. Man skall inte säga kategoriskt nej till något andra tror på, som kärnkraft. Folkomröstningar om kärnkraft har inte fungerat så bra. Svenska folket har för knappt ett halvsekel sedan bestämt att kärnkraften skulle avvecklas, men det har den inte gjort, och de legala hindren som skapade för många decennier sedan har rensats bort.

Elförsörjningen blir säkrare ju fler metoder som används. Det känns inte bra om vi helt lämnar atomåldern! Det behövs mer el när elektrifieringen fortskrider. Dagens kraftvärmeverk släpper ut ganska mycket koldioxid. Ytterligare reaktorer kommer att stängas av för att de blir alltför föråldrade, det kan vara lämpligt att ny kärnkraft startas före fler befintliga kärnkraftverk avvecklats, man kan se det som att kärnkraften bevaras, men om omfattningen skall öka eller minska bestäms inte än. Byggs ett nytt kärnkraftverk kan det ses som en garanti att kärnkraften inte helt försvinner det närmaste halvseklet. Överstora kärnkraftverk ger svårhanterligt stora kraftbortfall när de oförberett slutar fungera, vilket inte är helt ovanligt, så de första nya kärnkraftverken bör knappast vara större än de som finns. Det finns många små reaktorer, t ex i fartyg, och de har inte trasslat i sådan grad att det är ett argument emot små reaktorer. Huvuddelen av energin i ett kärnkraftverk blir varmvatten så de bör kopplas till fjärrvärmenät och det är lättare om de är stadsnära. Men framtiden för kärnkraften har tett sig så osäker att det inte investerats i en sådan koppling förut men byggs det en ny reaktor så borde det ses som tillräckligt säkert att göra investeringen för att koppla till lokala fjärrvärmenät. Det finns också nu mer fjärrvärme än förr och den som kommer från kärnreaktorer blir fossilfriare, vilket är viktigare nu än förr. Men jag tycker inte det behöver diskuteras intensivt nu, eftersom det inte finns någon färdig sådan här reaktor än och tar tid innan det kommer att finnas. Ambitionen för Sverige bör inte vara att ligga först med kärnkrafts innovationer. Sverige har mycket vattenkraft per innevånare och är ganska glesbefolkat, vilket underlättar vindkraft. Sverige producerar väldigt lite el idag med fossila bränslen. Behoven är större söder om Sverige där elproduktionen inkluderar mycket fossilt och import-behovet större, så de första små reaktorerna borde ligga längre söderut än Ljungskile. Skall nya reaktorer byggas är det bäst att starta med att utnyttja de platser där det redan finns kärnkraftverk med mark, kompetens och infrastruktur, samtidigt som gamla kärnkraftverk avvecklas på platsen. Diskussionen om nya lokaliseringar kan vänta tills ny reaktor färdigställts på de befintliga lokaliseringarna.

Jag bor i Ljungskile och har forskarutbildning i strålningsbiologi och publicerat en beräkning av hur många som dör till följd av reaktorkatastrofen i Tjernobyl, (många har inte dött än). Nedfallet från Tjernobyl finns kvar och försvinner något långsammare från biosfären än jag gissade tidigare. Det finns fortfarande svamp och älg i Sverige som har för hög radioaktivitet för att säljas som föda och områden som inte kan användas av rennäringen eftersom de är för kontaminerade. Jag var expert en månad i Belarus i en aktivitet att hjälpa Belarus med en del, bla de biologiska effekterna av den närliggande Tjernobylreaktorn, huvuddelen av nedfallet efter katastrofen hamnade i Belarus, vilket också gav en del erfarenheter.

Jag frågade om risker med slutförvarat plutonium. Jag tror chansen människor får i sig det är liten, och vi borde ju veta ganska mycket eftersom vi (med kärnvapenprov) pudrat världen med plutonium. Svaret var att på tusen års sikt är det många andra isotoper som är värre än plutonium. Jag tolkar det så att hotet från långlivade plutoniumisotoper i slutförvar är överdrivet. Jag tror det är mycket liten risk att framtidens människor kommer att exponeras av slutförvarens plutonium. Även om inte allt skulle stanna kvar i slutförvaren, och chansen att det inte stannar i slutförvaren är låg.

Jag frågade om kärnkraftkontakter med Ryssland och fick till svar att Sverige inte är inblandat i det och sköter sin upparbetning etc själv. Det var mot bakgrund av artiklar som “10 november 2024 10:00 Det finns kärnkraftverk i nästan hälften av EU:s länder. Nästan alla försöker avveckla importen av ryskt kärnbränsle och anrikat uran – men trots alla intentioner och sanktionspaket fördubblades importen från Ryssland till EU förra året.” Även om inte Sverige är berört och även om det gäller mycket annat än kärnkraft, så bidrar kärnkraft till beroende av andra länder. Det går ju inte att lita på andra länder – som USA. Jag förespråkar en “nedglobalisering” och kärnkraft passar inte väl in i det. Men ändå vill jag inte avveckla tankarna om ny svensk kärnkraft.

Sedan ser jag ett problem att samtidigt som Sverige på allvar börjat ta i ny kärnenergi så väcks tanken om att Sveriges trygghet ökar om vi har svenska kärnvapen. Jag tycker tvärtom att det skall vara glasklart att det inte skall finnas svenska kärnvapen och att Sverige skall ratificera ett befintligt avtal om kärnvapenförbud, men ratificeringsprocessen avbröts när vi gick med i NATO, som vill hålla optionen att använda kärnvapen öppen.

Jag frågade hur många som dog pga Tjernobyl och fick inget kvantitativt svar. Även om jag förstår att det är en nästan omöjlig fråga, så bör man ändå kunna ge någon form av bästa skattning. Som jag gjort.

Men nu tittade jag på hur det såg ut på Wikipedia   https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan, och tycker det är en bättre och djupare källa än mitt dåliga minne om vad jag kommit fram till för den som vill tränga in i frågan. Fortfarande ger olika källor väldigt olika skattningar så det är onödigt att dra på sig kritik genom att här nämna min beräkning. Framförallt är det en fråga om den ackumulerade effekterna av mycket låga doser, som ger mycket små dödsrisk ändringar jämfört med dödsrisken av andra orsaker. Kom ihåg att mycket av denna informations-sammanställning inte fanns när jag gjorde min beräkning. Den av en ryss missvisande skattningen på någon miljon döda erhållen med en helt felaktig metod spreds dock. Jag ansåg då det fanns ett behov av bättre beräkningar för hela världen och Sverige, men spred det bara via lokalpressen och bloggartikel (som jag uppmärksammade en del relevanta personer på). En detalj är att jag tog hänsyn till de värnpliktiga som byggde den första sarkofagen över den havererade reaktorn. De var många, men de exponerades inte mer än högsta acceptabla dos. Jag anmärkte att IAEA inte var trovärdigaste utredare. Eftersom IAEA har ansvar för att utveckla kärnkraftens fredliga utveckling finns en motvilja mot osäkra skattningar med höga dödstal. Men Wikipedia nämner inte IAEA, så tydligen har man undvikit den problematiken sedan jag gjorde beräkningen. Jag betonar också att visserligen är antalet döda stort, men en försvinnande liten del av alla som dör el- eller energi relaterat under några decennier eller de miljarder som dött totalt. Vi tenderar att överskatta risken att dö i en stor katastrof. T ex är det mycket säkrare att flyga än att åka bil även om de dödliga flygkatastroferna kan orsaka många fler omkomna vid samma tillfälle.

De flesta Ljungskilebor bryr sig inte och många är inte medvetna om att en mindre utredning förmodligen görs.

För Fukushima har jag grovgissar på några tusen döda så småningom, dvs det var “bara” en mindre del av den skada tsunamin gjorde. Hittills är det knappast någon och om någon dör kommer det inte att kunna fastställas att det var pga Fukushima, men en hel del radioaktivitet har spritts. Det fanns elanslutningar där man hade kunnat koppla in mobil reservkraft för kylning, men även dessa kontakter låg för lågt för att klara tsunamin. Detta är säkert åtgärdat på alla reaktorer nu. Jag frågade Ringhals hur stor vatten-nivåhöjning de skulle klara och fick svaret 3m, vilket jag tycker verkar rimligt idag. Men den pågående allt snabbare höjningen av havsytan motiverar något högre säkerhetsnivå i nya kärnkraftverk.

Till den här artikeln kom ett påpekande om en beräkning av dödstalen som inte stod i Wikipedia och gör mycket låga skattningar av den av joniserande strålningen orsakade dödstalen https://ourworldindata.org/safest-sources-of-energy?

Hade kommunen tagit del av informationen om avsaknaden av färdigställda reaktorer av den här typen skulle de förhoppningsvis insett att det var för tidigt att börja planera i Ljungskile. Jag hört kommunstyrelsens ordförande förklara hur kommunen tänker och tycker inte det är orimligt.

Miljörörelser kommer att bjuda till att överklaga allt som kan överklagas och nödvändiga beslut är inte fattade och det blir inte lätt att få finansiering och vattenfall vill inte att det skall kosta dem pengar. Det är således troligen en lång och svår process innan byggstart https://www.gp.se/debatt/ingenting-ar-beslutat-an-finns-tid-att-stoppa-ny-karnkraft-pa-varohalvon.7c8c3352-9ae8-4128-819e-b729dc56d599 Det lär bli lättare att inte blanda in en liten reaktor i Ljungskile i den överskådliga framtiden.

För att börja från början i min kärnkraft erfarenhet. Tills jag blev 8 hade jag en kompis, men han flyttade så vi förlorade kontakten. Men vi återsågs vid ca 25 vid en kärnreaktor. Jag var där för att som forskarstuderande undersöka biologiska effekter av Sr90 och då behövs ett högrisklaboratorium, som fanns i anslutning till reaktorn. Han var där som en del av hans och andras djupare skolning i kärnfysik. Han guidade mig och vi tittade tillsammans ner i härden genom en vattenbassäng, glömmer aldrig det tjusiga blå skenet omkring. Sedan tog det ett halvsekel innan vi träffades igen och det var över en lunch på Folkhögskolan i Ljungskile, där informationsmötet ägde rum. Vi har träffats igen i Ljungskile i juli 2025 och han är den enda som besökt mig här i Ljungkile några timmar som jag inte är släkt med.

Skälet att vi träffades var gemensamt intresse för jordens överbefolkning. Detta ledde till att han har fixat att vi tillsammans ordnat en session om överbefolkningen vid en vetenskapsfestival i juni 2025. Detta är ett mycket viktigare framtidsproblem än kärnkraftens vara eller icke vara men folket är förvånansvärt ointresserat för den viktigaste framtidsfrågan.

Han utvecklades till en mycket aktiv kärnkraftsmotståndare. Han var en av organisatörerna i en stor demonstration mot kärnkraft i Stockholm dan före informationsmötet. Medan jag inte tycker vi skall backa ur atomåldern. En video från demonstrationen (som var på riksnyheterna) på Manifestationen 13 april 2025, Stockholm, Nej till finansiering av ny karnkraft. där min kompis har ett 10 minuters anförande med start 50 minuter in på videon. Videon antyder att engagemanget mot kärnkraft inte är särskilt stort, under 200 visningar och fyra tummen upp när jag tittade juni 2025.

En lustig grej är att han som kärnfysiker är emot kärnkraft medan jag som biolog är försiktigt för. Brukar vara tvärtom. En mycket positiv grej är att vi båda samarbetar om att jordens befolkning är större än uthålligt, också i Sverige. Ett exempel som manar till efterföljd på fruktbärande samarbete även om man inte alltid kommer till samma slutsatser i en del frågor. Min kärnfysikerkompis sade att han gärna håller föredrag i Ljungskile om kärnkraft.

En annan kompis som är redaktör för en tidning där jag nyligen skrivit om klimatet skriver i samma tidning om kärnkraft. där han skriver att det inte finns en enda prototyp till små serietillverkade reaktorer som skulle vara lämplig i Uddevalla https://www.dropbox.com/scl/fi/gtiu5oo02absabnnql3bf/Karnkraft.pdf?rlkey=ghrua74tlvvqu0y72f3lavibv&dl=0

Huvudskälen jag inte tycker vi skall sluta använda kärnkraft är att vi måste minska fossilt och att kärnkraft-teknologi – som annat – utvecklas. Livet skulle inte funnits utan “kärnkraft”, det mest naturliga energislaget av alla (solen), om än något svårtämjt.

Den biologiska skadan människor utsätts för pga strålningen vid “normal” användning av kärnkraft i världen (som hittills i världen, inklusive “rimliga” skattningar av olyckornas konsekvenser) är långt mindre än variationen i mottagen strålning av olika individer från “naturliga” strålkällor (t ex berggrund) eller varierande beteenden (rökning eller boende i hus med mycket radon eller flygjobb). Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Bakgrundsstr%C3%A5lning

Jag har lågmält och försiktigt sista decennierna framfört för vad som nu blivit huvudspåret, en nybyggd ersättningsreaktor i Ringhals, gärna inkopplad till fjärrvärmenätet i Göteborgsområdet. I Ringhals finns uppbyggd infrastruktur och nedlagda reaktorer, utrymme för nya och lämpligt för fortsatt kärnenergiverksamhet. Ett skäl är att den kompetens vi nu har i Sverige rör stora reaktorer och vi kan ta det lite lugnare att utveckla nationell kompetensen för små reaktorer.

Innan Sverige fortsätter med bindande dyra kontrakt för nästa reaktor tycker jag man skall vänta på byggstart för den första nya svenska reaktorn i detta millenium, då har man klarare för sig trösklar på vägen i Sverige. Min framtidsvision nu är att lika mycket el som nu och mer varmvatten kommer från kärnreaktorer fram till 2100. Eftersom jag hyllar nedväxt och lågt födande tycker jag det räcker, och det nuvarande låga födandet och nu restriktiva immigrationspolitiken gör troligt att Sveriges befolkning faktiskt blir lägre än nu när den första nya reaktorn tas i drift.

Motståndet mot att överhuvudtaget nystarta kärnkraft är stort Ska beslut om ny kärnkraft tas så lättvindigt?

Vem jag är? Huvuddelen av mitt verksamma liv har jag varit professor i skogsgenetik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå 1977-2009. Tycker jag lyckats ganska bra att förbättra människans framtid med den plattformen via skogsträdsförädling. Men jag gick en ovanlig väg in i det jobbet; universitetsutbildning i fysik, började lite lätt med kärnfysik efter grundutbildning men gick över till strålningsbiologi. https://daglindgren.blogspot.com/p/me.html Mina två viktigaste mentorer in i vetenskapen var strålningsbiologer, den första så länge han levde, den andra gick över till skogsgenetik och jag följde honom i spåren. Jag är ett exempel på hur slumpen styr våra liv och vad individer håller på med och hur deras gärning påverkar världens framtid lika mycket som andra krafter. Detta bidrar till att göra framtiden oförutsägbar. Men det är väl uppenbart för många att enstaka händelser och individuella ageranden är superviktiga för framtiden. Nu blev en konsekvens av konflikten för mig som den något enkelriktade diskussionen på informationsmötet skapade att jag tänkte över mitt tidiga liv som strålningsbiolog mer än jag gjort på ett decennium.

Jag höll kontakten med aktiviteter i Umeå till i augusti 2024, då jag flyttade till Ljungskile med avsikt att spänna av att engagera mig i de stora framtidsfrågorna. Men det blev inte så. Provokationer i stil med denna, men långt värre, gjorde mig övertygad att jag skulle fortsätta att förbättra förutsättningarna för de människor som lever vid sekelskiftet och jag inbillar mig jag kan göra det. Men egentligen inte via synpunkter på kärnkraft, det var allt för länge sedan jag tänkte på sånt och har inga personliga kontakter längre. Men eftersom kärnkraften valt att fokusera på mig där jag bor på ett lite tråkigt sätt, så kanske jag borde intressera mig för den igen.

Jag snubblade över mina gamla bloggar om kärnkraftens faror när jag skrev detta, mycket är fortfarande aktuellt. En del av mina länkar funkar inte längre, andra gör det.

The accidents at Chernobyl (Tjernobyl) and Fukushima: Är kärnkraftverk säker? Brrr – hjälp

The accidents at Chernobyl (Tjernobyl) and Fukushima: Döda efter Chernobyl har underskattats av FN

The accidents at Chernobyl (Tjernobyl) and Fukushima: Underestimation of tsunami risk at Fukushima

The accidents at Chernobyl (Tjernobyl) and Fukushima: Cancer i Sverige efter Tjernobyl. Avhandling

För drygt ett sekel sedan i nationalromantisk anda restes statyer av våra krigiska kungar i städers centrum. Uddevallas Kungstorg fick en staty av Karl X Gustav 1915.

På Kungstorget i Uddevalla invigdes 1915 Theodor Lundbergs staty föreställande Karl X Gustav beledsagad av Erik Dahlbergh.

Jag har skrivit en insändare om statyn i centrum av Uddevalla i tidningen VästSverige 250814 INSÄNDARE: En staty av Sveriges värsta krigarkung passar inte som centralpunkt i Uddevalla

Sverige borde inte hylla erövringar genom krig vilket man gör genom att placera statyn i stans centrum. Det känns som att erkänna Putins ambitioner att med våld erövra en del av Ukrainas territorium. Och denna kung kunde inte ens åberopa att Bohuslän tidigare varit under svenskt välde!

Karl X Gustav som människa

Denna kung är en av de mest krigiska vi haft. Huvuddelen av sin regenttid tillbringade han utomlands som krigsledare i många krig på olika ställen med stormaktsambitioner. Krigen var dåliga för folket med skatter, rekrytering av soldater, plundringar. Kungen var hänsynslös och brydde sig lite om folkets lidanden.

Personligen ägnade han sig mycket åt läckerheter i mat och dryck på ett sätt som väcker avsmak och som ledde till hans tidiga död. Andra krigarkungar (Gustav II Adolf och Karl XII) stupade i strid mot fienden i kamp för Sverige vilket bättre motiverar hjältestatus.

Karl X Gustav slog rekord i antalet utomäktenskapliga barn till svenska kungar. Knappast berömvärt. Ojämlikt eftersom andra skulle fått obehag med kyrkan och folket.

Monarki är en föråldrad styrelseform som allt färre stater har. Det står i stark kontrast till demokrati och jämlikhet. Att ha en kung i stadens centrum där demonstrationer ofta sker eller startar motverkar ideal som demokrati och jämlikhet.

Bohusläns närmaste utländska granne är Norge. Uddevalla Kungstorg är en plats många från Norge besöker. Hänsyn till dessa besökare gör det olämpligt att i stadens centrum står en staty av den kung som erövrade Bohuslän från Norge även om Bohuslän nu framgångsrikt försvenskats.

Visserligen gav han Sverige dess största militära seger genom tåget över isen till den danska huvudön med Köpenhamn framtvingade han freden i Roskilde då Götaland fick rationellare gränser inför att landtransporter och flottning blev relativt viktigare än sjöfart. Men det var ett riskfyllt företag som lika gärna kunde gått helt galet om isen inte bar och om danskarna inte av administrativa skäl misslyckats med sitt försvar. Tala om rysk roulett! Ett sånt vågspel skall inte glorifieras även om utgången blev kortsiktigt bra!

Enligt Roskildefreden skulle han dra sig tillbaks men det gjorde han inte utan bröt omedelbart freden med ett nytt krig mot Danmark och Köpenhamn med avsikt att definitivt krossa den danska staten. Opålitlig och oärlig! Men denna gång vann han inte, och vid den fred som slöts snabbt efter hans död fick mycket av erövringarna lämnas tillbaka.

Statyer av forna ledare kan rivas ned när tiden gjort dem mindre passande. Det kan göras med Karl X Gustav också. Men det räcker med att flytta statyn. Visst är han en del av Sveriges historia. Och visserligen dog han i Göteborg och visst bidrog han till att Göteborg blev permanent svenskt, dvs anknytning till regionen. Och visst är han en viktig del av Bohusläns historia. Ett alternativ vore därför att flytta statyn till en oansenlig plats bakom Bohuslänsmuseet.  Ett litet fysiskt steg men stort psykiskt/moraliskt!

Statyn kunde ersättas med en staty av Dag Hammarskjöld eller Olof Palme som kan sägas gav sina liv i kampen för en fredligare framtid för världens folk. För att symbolisera Uddevallas önskan om en fredligare värld med bättre villkor för alla dess innevånare. Så lång tid har förflutit sedan deras död så man kan dra ett streck över de kontroverser de hade när de levde.

Sverige har haft krigarkonungar som står staty i nära stadens centrum. De sista är Gustaf II Adolf (står i Göteborg och Karl X Gustav står i Uddevalla). Det är samma anda av hyllning av fornstora dagar som finns i Sveriges nationalsång https://downto.dagli.se/?p=19 “Du tronar på minnen från fornstora dar, Då ärat ditt namn flög över jorden. ” Detta var en för folket olycklig tid som inte bör hyllas och ännu värre var den för andra folk!

Karl X Gustav var mer tyrann och gav mindre bidrag till administrativa förändringar i Sverige i mer demokratisk riktning än Gustav II Adolf. Till min överraskning bestyrks detta av en uppsats av min morfar som jag råkade stöta på någon timme innan jag skrev detta, den står högst upp i listan av hans artiklar Karl Arvid Edin – Svenskt Biografiskt Lexikon .

Jag läste i Uddevalla stads historia från 1951, skriven på uppdrag av stadsfullmäktige i Uddevalla. Tre tunga band med tillsammans 1500 sidor. Det finns 24 sidor sakregister 15 sidor källhänvisningar och personregister på 5 sidor. Ingenstans bland dessa register kunde jag finna en referens till Karl X Gustav eller hans staty. Han nämns dock ett fåtal gånger i texten utan att det uppmärksammats i något register. Det var strider i själva Uddevalla i början av 1658 strax före tågen över bält och även senare under året. Jag tycker det är rätt så anmärkningsvärt att den kung och de omständigheter som legat till underlag för att resa en staty som dominerar Uddevallas centrum förbigås med sådan tystnad i stadens historieskrivare. Det antyder dock att intresset är lågt hos såväl innevånare som styrande politiker för statyn, de ville pryda stadens centrum men brydde sig lite om med vad.   

Nedan ger jag en del jag lätt redigerat saxat från andra källor.

Karl X Gustav är mest känd för sitt lyckosamma krig mot Danmark (inkl. tåget över Lilla och Stora Bält) och den efterföljande freden i Roskilde 1658 som bland annat gav Sverige de nya landskapen: Skåne, Halland, Bohuslän och Blekinge.

Han hade givits en furstlig uppfostran med utlandsresor och studier vid olika universitet. 

Genom Karl X Gustavs erövringar i de danska och polska krigen nådde det svenska imperiet sin största utsträckning.

Karl X Gustav dog i Göteborg 1660 endast 37 år gammal. Han hade tidigt blivit mycket överviktig och var närmast lik en tunna – 170 cm lång och 123 cm runt midjan (byxornas midjemått). En storman skulle kunna delta i måltider med otaliga rätter och mycket att dricka. Kungens fetma bekymrade hans egna läkare, men detta uppvägdes tydligen av att kroppshyddan visade på rikedom och makt.

Det tredje dansk-svenska kriget utlöstes genom ett danskt försök till revansch när Karl X Gustav verkade ha kört fast i Polen. Från svensk synpunkt var den danska krigsförklaringen i augusti 1657 dock välkommen. Danmark hade före det polska fälttåget varit ett alternativt angreppsmål. På nytt genomförde den svenska armén ett blixtanfall från kontinenten mot Jylland. Fästningen Frederiksodde stormades i oktober och vintern kom med sträng kyla. När isen lade sig över Lilla och Stora Bält blev det i månadsskiftet januari-februari 1658 möjligt att föra armén över till Fyn och Själland (tåget över Bält) och hota Köpenhamn.

I freden i Roskilde den 26 februari 1658 fick Sverige Skåne, Blekinge, Bornholm, Trondheims län, Bohuslän samt Halland för gott. Dessutom skulle Danmark och Sverige gemensamt spärra av Östersjön för främmande örlogsflottor.

Den iskalla vintern kom svenskarna till hjälp och den 30 januari 1658 gick den svenska armén över isen som lagt sig på Lilla Bält. I början av februari månad upprepades detta militära vågspel när svenskarna gick över Stora Bält (se karta). Hade isarna inte hållit hade merparten av den svenska armén gått under och Sverige hade därefter varit i stort sett hjälplöst inför ett större fientligt anfall. Tåget över Bält räknas som ett av krigshistoriens mest djärva militära operationer – och det lyckades!

Då den svenska armén hotade att erövra Köpenhamn tvingades danskarna att sluta fred med Sverige. Den efterföljande “freden i Roskilde” blev en katastrof för dansk del. Danmark tvingades avstå Skånelandskapen (Skåne, Blekinge, Halland) samt Bohuslän, Bornholm och Trondheims län (se karta).

I och med det nya fredsavtalet hade Sverige definitivt klivit fram som Nordens och Östersjöområdets starkaste makt. Det maktpolitiska läget i norra Europa hade förändrats dramatiskt på några årtionden. Danmark hotade inte längre Sverige utan läget hade blivit det motsatta.

I enlighet med freden i Roskilde skulle den svenska armén återvända till Sverige så fort vädret tillät. Den svenske kungen hade emellertid andra planer. Han hade nu beslutat sig för att erövra hela Danmark. Trots att bland annat Nederländerna vid det här läget hade ställt sig på Danmarks sida i konflikten, inledde svenskarna en belägring av den danska huvudstaden. Men företaget misslyckades.

I syfte att slutgiltigt utplåna Danmark som inflytelserik stat inledde Karl X Gustav ett nytt anfall redan i juli samma år. Nu ingrep dock andra makter, som ogärna såg Danmarks dominans i regionen ersättas av Sveriges. En holländsk flotta slog sig igenom Öresund och undsatte det belägrade Köpenhamn, medan kurfursten av Brandenburg befriade Jylland från svenska trupper.

Sedan Köpenhamns borgerskap hjältemodigt motstått ett svenskt stormningsförsök i februari 1659 framtvingade stormakterna medling. Efter Karl X Gustavs död kunde denna också bli framgångsrik. I freden i Köpenhamn i maj 1660 fick Sverige återlämna Bornholm och Trondheims län.

Hans korta tid som svensk kung präglades av krig, och han tillbringade större delen av sin regeringstid som ledare av den svenska armén i Polen, Tyskland och Danmark. Armén var mycket framgångsrik och tåget över Stora Bält som ledde till freden i Roskilde är en av Sveriges största krigsframgångar någonsin.

Han fick fem barn före äktenskapet Ingen svensk kung har fått fler “permanent” utomäktenskapliga barn https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_regenters_utom%C3%A4ktenskapliga_barn

Staty av Karl X Gustav

Sena artiklar om kungastatyn som har skrivits på bloggen av den aktiva, produktiva och kreativa nuvarande ordf i Uddevalla kulturförening: https://www.uddevallabloggen.se/2015/08/manga-ville-klappa-kungastatyn.html https://www.uddevallabloggen.se/2011/01/kungastatyn-halsoundersoks.html https://www.uddevallabloggen.se/2015/08/kungastatyn-overraskar.html https://www.uddevallabloggen.se/2016/10/javisst-var-det-kungastatyn-pa-torget.html

I samband med Nordiska industri- och slöjdutställningen i Malmö 1896 restes en ryttarstaty föreställande Karl X Gustav på Stortorget i Malmö. Statyn skapades av John Börjeson och drivande bakom projektet var politikern Carl Herslow tillsammans med historikern Martin Weibull, som höll högtidstalet den 28 juni 1896. Weibull framförde Karl X Gustavs långsiktiga försök att förena de nordiska folken på 1650-talet. År 1908 firades 250-årsminnet av Roskildefreden i Malmö. På Kungstorget i Uddevalla invigdes 1915 Theodor Lundbergs staty föreställande Karl X Gustav beledsagad av Erik Dahlbergh. Även i Stockholm planerades för en staty av kungen, och efter en långdragen process, främst på grund av den svensk-norska unionens upplösning, invigdes en ryttarstaty framför Nordiska museets byggnad den 6 juni 1917, en staty skapad av Gustaf Malmquist. Malmquists staty fick estetisk kritik från August Brunius i Svenska Dagbladet, och Hjalmar Söderberg föreslog att statyn borde ha smälts ned till nödmynt.^[120] På senare tid har Börjesons staty i Malmö blivit föremål för diskussioner bland stadens invånare och kommunpolitiker.^{[121][122][123][124][125]}

Dag Lindgren 250814

Skogsträden lever länge. De har anpassats till ett klimat som kan förmodas vara drygt två grader kallare än det som råder nu. En grads skillnad ger nog inga påtagliga skillnader i anpassning men två grader förväntas göra det om man skall tro på proveniensforskningens tidigare resultat. Klimatförändringarna har två effekter på skogen. Den ena är direkt, som att det tycks bli värre torrperioder. Den andra är indirekt och beror på att träden under sitt långa liv blir allt sämre genetiskt anpassade till där de växer. Det är nog ofta en kombination av direkta effekter och sämre anpassning. Nu blir uppvärmningen sista hundra åren allt större och takten i uppvärmningen har ökat globaltemp.pdf .

Sveriges uppvärmning

För Sverige tillämpar SMHI inte något som är exakt kompatibelt med det globala och jämför inte med “förindustriellt”: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/temperatur men mätningarna före 1960 är ganska osäkra (gäller förstås globalt också). SMHI: “I Sverige ökar årsmedeltemperaturen ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet“

Jag har därför själv utgående från SMHIs årsvärden för hela Sverige gjort ett diagram som visar skillnad i temperatur jämfört med genomsnittet av de tidigaste registreringarna. Men det verkar inte stämma med vad SMHI själv tror att temperaturen i Sverige skulle öka ungefär dubbelt så snabbt som den globala. I den globala temperaturen väger oceaner och särskilt södra halvklotets stora oceaner tungt och visserligen är oceaner mörka och reflekterar inte bort ljuset men värmen absorberas i ett ytskikt på många meter och förs så småningom nedåt så haven värms inte så snabbt som kontinenterna. Sverige ligger långt norrut och isen försvinner i Arktis där uppvärmningen är stor och det borde sprida sig till Sverige,

Det finns lokala variationer man borde kanske försöka ge statistik för några stationer representativa för skogslandskapet istället. Det gjorde vi tidigare och det är ju skogslandskapets uppvärmning som är relevant. Och den kan skilja sig i olika delar av landet och det är ju regional och lokal uppvärmning som är relevantast inte rikets.

Genetisk anpassning släpar efter

Skogsträdens genetiska anpassning till de nya förhållandena släpar efter och eftersläpningen ökar och påverkar skogen mer allteftersom åren går https://www.skogen.se/nyheter/klimatforandring-gor-sjalvforyngring-samre/ Detta tillkommer utöver den direkta påverkan ändrade förhållanden ger på skogen.

Det bästa botemedlet mot klimatets svårbedömde utveckling är fröplantager Downto2100: Skogliga fröplantager är räddningen mot klimatförsämringen och detta botemedel blir ännu effektivare när självföryngring blir sämre. Men det tillämpas inte på hela arealen och fröplantagerna kan bli bättre, och även i fröplantagefrö och i högre grad skogsodlingar finns avkommor från föräldrar som inte är förädlade. Men vad värre är att om skogens försämrade genetiska anpassning till odlingslokalen verkligen är så stor som den sedan 2011 pågående nedgången i skogens kolupptagningsförmåga antyder så räcker inte Sveriges skogsträdsförädling till att kompensera för den människoskapade uppvärmningen störning av den genetiska anpassningen av skogen.

Om man ser det kvantitativt så domineras Sveriges biomassa av tall och gran. Deras allt sämre tillväxt som nog delvis orsakas av sämre genetiska anpassning kanske kan betraktas som den kvantitativt största biologiska effekten av människans negativa inverkan på Sveriges landyta. Härtill kommer förstås skogen och dess ändringars övriga påverkan av andra arter som kvalitativt kan betraktas som långt viktigare påverkan.

För ett halvsekel sedan var förändringen i genetisk anpassning osäker och liten, men uppvärmningen har nu blivit så stor att dess effekter av teoretiska skäl kan förväntas ha praktisk betydelse. Men storleken är osäker. Eftersläpningen kommer att öka och få större praktisk betydelse det kommande decenniet, så det finns goda skäl att kartlägga, uppskatta den kvantitativa storleken och försöka reducera effekterna nu.

Den datakälla jag observerat, som verkar styrka att den praktiska betydelsen nu är stor är Rapport 2024-12 Utvecklingen av återväxternas kvalitet sedan 1993 som innehåller figuren nedan

Mönstret är exakt det som förväntas om tilltagande missanpassning av naturlig föryngring är förklaringen. Att också skogsodling faller något stämmer med att i genomsnitt en tredjedel av träden i skogsodling är självsådda. Eftersom mönstret stämmer med teoretisk förväntan – om dock större än förväntat om det verkligen är genetisk eftersläpning som är huvudorsak – och det inte finns data som motsäger och det stämmer med att skogens tillväxt avtar (se nedan), så är avtagande genetisk anpassning till temperaturklimatet en trolig huvudorsak.

Visst kan det vara fel och tidsmönstret i godkända föryngringar och skogens tillväxt helt bero på något annat. Eller en kombination av nedgång i genetisk anpassning och effekter som inte ett till ett tidigare klimat anpassat material skulle klara av. Men i avsaknad av andra bra och relevanta data – trots att jag sökt och frågat och försökt få upp det på dagordningen i olika sammanhang – bör man tills vidare utgå från att effekten finns och är så stor att kartläggning och uppskattning av effektens storlek, följt av åtgärder är motiverade. Men jag är inte tvärsäker så det är viktigt att andra kollar.

Att godkända föryngringar visar en ökande trend innan den börja falla beror troligen på att en liten värmestegring är allmänt positivt och en relativt liten “missanpassning” döljs av detta.

Föryngringen före den bedöms och underlaget till arealen av godkänd föryngring hanteras. Detta varierar med olika föryngringsmetoder. Inverkan av detta bör analyseras.

Mycket lite av föryngring i kontinuitetsskogs bruk beaktas i statistiken, de ingår vanligen inte i underlaget till figuren som bara bygger på de analyserade föryngringarna.

“Ingen åtgärd” är mest självföryngring men det är kanske en femtedel av där det avsiktligt skapats förutsättningar för självföryngring så försöksfelet är större. Andra faktorer än genetisk eftersläpning är viktigare i “ingen åtgärd” och de kan ändras på ett annat sätt över tiden.

Statistik som också omfattar 2023 – och snart 2024 – går att konstruera på länken nedan och är något mindre övertygande, men motsäger inte att den växande missanpassningen har praktiskt betydelsefulla konsekvenser. Att strukturera problematiken utnyttjande Skogsstyrelsens databas är en av de åtgärder jag tycker någon skulle göra och lobbar för detta.

https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/sv/Skogsstyrelsens%20statistikdatabas/Skogsstyrelsens%20statistikdatabas__Atervaxternas%20kvalitet/JO0311_03.px/chart/chartViewLine/?rxid=03eb67a3-87d7-486d-acce-92fc8082735d

Självföryngrings tilltagande olämplighet kan variera med mycket analyserbart som gran eller tall, norr eller söder. Uppvärmningen är lite olika på olika ställen. Det är viktigare att undvika självföryngring på en del lokaler än andra.

Tillväxten av den svenska skogen har minskat sedan 2011. arbetsrapport_558.pdf Det ter sig troligt att tilltagande genetisk missanpassning till ståndorten är en bidragande orsak till detta, nedgången följer samma mönster som godkända föryngringar efter självföryngring gör. Att nedgången börjar senare i godkända föryngringar kan förklaras med att föryngringar sker tidigare än de bedöms. Detta styrker hypotesen att eftersläpningen i genetisk anpassning nu blivit kvantitativt viktig.

Även i Finlands skogar har en tillväxtnedgång observerats.

För terminologin anser jag begreppet självföryngring bör användas och inte naturlig föryngring. Det finns bara kultur kvar. Naturen har utkonkurrerats och skogsförnyelse är inte naturlig även när människan inte gör direkta ingrepp. Natur är ett subjektivt och ganska värdeladdat begrepp, så begreppet bör inte användas så det kan uppfattas som strikt vetenskapligt.

Självföryngringen blir kontinuerligt allt sämre anpassad till ståndorten så undersökningar i bestånd av brist på lokal anpassning för självföryngringar underskattar ganska kraftigt den bristande anpassning för kommande självföryngringar.  Educated guesses bör framgent vara ett viktigt inslag i föryngringsarbetet. Hittills har arbetet att få fram underlag till detta inte påbörjats.

En mycket viktig faktor är när beståndet anlades. Ju tidigare, ju sämre genetisk anpassning till ståndorten idag.

Påverkas plantval?

Att självföryngring blir sämre ökar skälen att använda förädlade material och det viktigaste verktyget för detta i Sverige är programmet plantval. Plantval förbättrar skogen och bättre än något annat generellt verktyg och kanske världsledande. Nuvarande plantval beskrivs här för tall “Common Scots pine deployment recommendations for Sweden and Finland” arbetsrapport-1017-2019.pdf Även för val av odlingsmaterial kan eftersläpning sedan underlaget för beslutet fastställdes till verkställd skogsodling ha betydelse. Bör programmet plantval ändras och isåfall hur? Men jag tror det kan göras något bättre genom att anpassas till eftersläpningen i genetisk anpassning till ståndorten. Bör det påverka manualen, i början bara genom ett påpekande? Det är mycket svårt att grubbla och förstå hur den tilltagande eftersläpningen i genetisk anpassning påverkar och jag är inte säker på att jag gör det och jag orkar inte tänka längre nu innan någon annan förhoppningsvis tar över.

Men jag tror inte plantval ger exakt rätt resultat pga den kontinuerliga växande diskrepansen mellan trädens genetiska anpassning och ståndorten. Jag är inte säker på att jag förstår hur plantval fungerar. 2025 är det nog bara Mats Berlin som förstår detaljer och har makt att ändra. Plantval utgår från temperatursummor nu för föryngring och i framtidsprognos för produktion. En fröplantageskörd har ett värde som beror på temperatursumman på odlingslokalen. Men detta värde bygger på fälttester i det förflutna och den tilltagande lokala genetiska eftersläpningen gör att testvärdena inte längre gäller för de temperatursummor de tillämpas. Mäts ett 20 årigt försök och detta blir publicerat efter tre 3 år och används som underlag till beslut 5 år senare så blir effekten av ändrad genetisk anpassning ganska påtagligt. Det tar nog lång tid innan man kan korrigera för detta. Effekten blir större ju senare i tiden en skogsodling görs. Jag tror effekten finns och att skogsodlaren bör upplysas om detta i manualen, men jag är inte säker. Utvecklaren av Plantval bör eftersträva att precisera närmare under vilka förhållanden effekten är större eller mindre.

Vet inte när och hur jag kommer att ändra denna bloggartikel nästa gång, men jag är mottaglig för ändringsförslag eller kommer på något själv. Men min avsikt nu är att försöka lämna problematiken efter att öppnat ögonen för att genetisk eftersläpning skulle kunna ha betydelse.

Tack för kommentarer från alla som hjälpt mig att utveckla detta, särskilt Matti Happanen.

Senast editerad 250424

Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare 1953–1961 och därmed en av de svenskar som påverkat världen mest sedan 1950, och han gjorde det i fredens och mänsklighetens intresse och med viss framgång, men den ambitionen kostade honom livet, möjligen mördades han. Vill Sverige hylla freden och alla människors gemenskap och gemensamma ansvar för världens framtid med en staty av en svensk på en offentlig plats menad att stå i sekler kan jag inte tänka mig något bättre objekt än Dag Hammarskjöld. https://sv.wikipedia.org/wiki/Dag_Hammarskj%C3%B6ld                                                  

Han gick på samma gymnasium som jag, katedralskolan i Uppsala, fast då hette den Högre Allmänna Läroverket i Uppsala. Skolan är sig ganska fysisk lik sedan han gick där, även om nya byggnader tillkommit. Enligt vad jag hört hade han samma klassrum som jag hade. Rummet finns kvar, men hade blivit ämnesrum sist jag såg det (jag har besökt skolan på alumnidagar några gånger). En ytterligare relation till gymnasiet är att min mormor tillbringade ungdomen samt tiden till 1951 mittemot läroverkets huvudingång och jag besökte huset till 1965 eftersom en kompis/släkting hyrde studentrum där. Och jag sov de första 30% av mitt liv inom gångavstånd från Uppsala slott där Dag Hammarsköld växte  upp.

1934 blev han docent och filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms högskola på sin avhandling Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning. Min far Gunnar Lindgren var fil lic i Nationalekonomi med liknande intressen. Dag Hammarskjöld föddes 1905 och min far 1913. Han och min far ”träffades” i diskussioner. Hammarskjöld var redan så meriterad när jag föddes att jag tror det bidrog till att jag heter Dag, men jag minns inte om jag någonsin talat om detta med mina föräldrar. Jag heter Dag Gunnarsson Lindgren, vilket är jobbigt eftersom i officiella papper det ofta inte görs skillnad mellan för och efternamn, men patronymen Gunnarsson är ett förnamn. Kanske det bidrog att det var nära till gamla Uppsala som var Sveaväldets centrum på Vikingatiden och kan inspirerat till ett namn en viking kunde haft Dag Gunnarsson.

Vid Dag Hammarskjölds begravning följdes han i processionen av flera världsledare och jag var då elev i hans gamla skola och skolans elevråds ordförande, som jag vagt kände, gick då med i processionen svingande ”skolans fana”. Jag hade förmånen via min mammas kompisar att få se processionen på nära håll snett uppifrån och skymta jordfästningen från en välbelägen balkong. Jag minns ingen säkerhetskontroll, men idag hade det säkert dessa balkonger varit avspärrade.

Dag Hammarskjöld har hedrats av Uppsala med en byst i Slottsbacken samt en uppe på borggården vid slottet, dvs nära där han tillbringade sin ungdom.

När jag vid sällsynta tillfällen besökt Uppsala ser jag också den ”familjegrav” där bl a min mormor och hennes föräldrar vilar nära Dag Hammarskjölds grav och då lägger jag ibland en blomma på Dag Hammarskjölds grav som en hyllning till fred och gemenskap för mänskligheten.

DL 250509

Jag klarar inte av “overpopulation” och analyserar det alltså inte

Universiteten betraktar inte överbefolkning som en intressant fråga!

Många med mig anser jordens överbefolkning är en viktig bidragande orsak till de hotande (extentiella) miljöproblemen, som den globala uppvärmningen. Detta borde i en ideal värld vara föremål för forskning och intresse från universiteten. Jag söker förklaring till varför intresset för överbefolkning är så lågt hos universiteten. Grundmetoden är att räkna och undersöka träffar på överbefolkning

Som en följd av att jorden är överbefolkad kan också Sverige betraktas som överbefolkat!

Det går inte heller att kopiera en tabell från EXCEL till wppress, ser ut så här:

Universitet       Träffar överbefolkning invasiva arter Göteborg Universitet 5 95 Lunds Universitet 7 224 Stockholms Universitet 1 86 Uppsala Universitet 3 948 Sveriges Lantbruksuniversitet 0 1259 Umeå Universitet 16 15

Andra sökord än överbefolkning ger för få träffar relevanta för jordens/Sveriges överbefolkning. Träff på överbefolkning är vanligen inte heller relevant och om relevant är det ofta att överbefolkning inte betraktas som viktigt.

De flesta träffar på överbefolkning är svåra att förstå varför de är träffar, det gör det svåranalyserbart!

Som hos andra organ finns en ovilja att diskutera om överbefolkning, gjort försök att få en dialog med universiteten men det har inte gått i likhet med miljöbevarande aktörer. Någon bra förklaring har jag inte funnit, vad som framförs verkar snararare undanflykter

Det framförs olika skäl några formuleringar “överbefolkning” anses vara en överdriven förenkling som inte speglar den komplexa naturen hos de utmaningar som är kopplade till mänskliga populationer. I stället för att fokusera på ett enda globalt problem har forskningen flyttats till mer nyanserade områden, såsom ojämlik resursfördelning, effekterna av konsumtionsmönster och de specifika utmaningarna som uppstår vid demografiska övergångar.  … mer aktuella frågor som rör demografiska skiften, resurser, hälsa och miljö, åldrande samhällen, migration och miljörelaterade frågor. Detta återspeglar en global trend inom demografin att fokusera på mer specifika och tvärvetenskapliga aspekter av befolkningsförändringar.

Jag n

Dag Lindgren, sista ändring 250222

Här visas med nya kriterier på svenska att det globala temperaturklimatet ändrats i snabbt ökande takt, långt snabbare än vad den etablerade klimatforskningen ger intryck av Ett komplement till de många utmärkta klimatanalyser som utförts och till IPCCs gedigna arbete, som dock har eftersläpning och kanske är för försiktigt.

Ny publicering på samma tema https://stromstadakademi.se/FSS/FSS-46.pdf

Studien har publicerats i Ökad variation i temperatur har betydelse (tidningenglobal.se)

Utgångspunkten, inspirationen, data och några engelska termer kommer från https://parisagreementtemperatureindex.com/ av Chris Priest, Brighton. Jag rekommenderar webben för djupare information om global uppvärmning. Jag tycker författaren gjort ett utmärkt nyskapande arbete. Utgångspunkten är Global Mean Surface Temperature (GMST). Milstolpar (Milestones) för temperaturökningen sätts till 0.50, 1.00, 1.25, 1.50, 1.75 och 2.00 grader C över förindustriell tid. Den förindustriella tiden sätts till genomsnittet 1850-1900, eftersom det inte finns pålitliga tidigare uppskattningar, men uppvärmningen är nog något större. Varje dags globala temperatur jämfört med förindustriell tid (anomali) registreras och utgör de data som analysen nedan bygger på.

Analysen resulterar i 4 tabeller över temperaturökningar över tiden: Första dagen en temperatur överskrids, första månaden, första året, när 100 dagar överskridit.

Tabell 1. Tidpunkt när en dagstemperatur uppnås första gången och hur länge det var sedan en lägre milstolpe först registrerades. https://parisagreementtemperatureindex.com/1000-day-climate-graphic-design/

GMST Milstolpe	Första dag temp>Milstolpe	År efter att tidigare Milstolpe passerades
0.75 C	Feb 1941
1.00 C	Jan 1958	19
1.25 C	Feb 1995	37
1.50 C	Dec 2015	20
1.75 C	Feb 2016	1
2.00 C	Nov 2023	7

Det tog 8 år att gå från varmaste dag 1.5 grader över förindustriell tid till att varmaste dag 2 grader över, men 57 år från att varmaste dag var 1 grad över tills den var 1.5 grader över. Jättestor skillnad mellan samma temperaturintervall nu och förut!

Tabell 2. Tidpunkt när första månaden över en Milstolpe inträffar och hur länge sedan ett lägre värde passerades  °C Milestones – From First Appearance to Permanence – Paris Agreement Temperature Index

Milstolpe	År första månaden >Milstolpe	År efter att tidigare Milstolpe passerades
0.75	1979
1.00	1997	18
1.25	2014	17
1.50	2015	1
1.75	2023	8
2.00	20?

Det tog 9 år att högsta månadsvärdet höjdes från 1.25 till 1.75 grader. Det tog 35 år för högsta månadsvärdet att öka lika mycket från 0.75 till 1.25 grader över förindustriell. Jättestor skillnad för samma temperaturökning.

Tabell 3. Första året en milstolpe passeras och hur många år det tog sedan föregående milstolpe passerades 1000 Days above 1.5C before Trend passes 1.5C? (parisagreementtemperatureindex.com)

GMST Milstolpe	Första året temp>Milstolpe	År sedan förra milstolpen passerades
0.50 C	1984
0.75 C	2000	16
1.00 C	2012	12
1.25 C	2020	8
1.50	20?

Det tar dubbelt så lång tid för årstemperaturen att stiga från 0.50 grader över förindustriell till 0.75 grader som det tar att stiga från 1.00 grader till 1.25 grader.

Tabell 4. År när 100 dagar legat över Milstolpe. Data från 1000 Days above 1.5C before Trend passes 1.5C? (parisagreementtemperatureindex.com)

Milstolpe	Approximativt år 100 dagar > milstolpe	År sedan tidigare Milstolpe passerades
0.50	1944
0.75	1980	36
1.00	1998	18
1.25	2010	12
1.50	2017	7
1.75	2024	7
2.00	20??

Det tog 30 år för de 100 varmaste dagarna att stiga från 0.75 grader till 1.25 grader. Men bara 14 år från att de låg över 1.25 grader till att de låg över 1.75 grader. Fördubblad ökningstakt!

Det går att omvandla data från Tabell 4 till uppvärmning per år som en funktion av året som gjorts i Tabell 5 nedan.

Tabell 5 beräkning av global temperaturökning per år

2024 för man naturligt eftersom de två föregående värdena är samma. Då får man nedanstående Figur.

Få är medvetna om hur snabbt uppvärmningen nu går och hur kraftigt uppvärmningens takt har ökat, Jag trodde definitivt inte detta innan jag började grubbla och tänka över det i slutet av 2023!

Vad beror effekten på om inte enbart accelerad uppvärmning? Själv tror jag en ökad variation i temperatur har betydelse, men det är inte speglat i en ökande variation i årsmedelvärdena. Det kanske är någon sorts växelspel med geografisk variation, dagligt variationsmönster, häftigare variationer i luftens och havens strömmar och säsongsvariation som döljer en lokalt ökande temperaturvariation. Att det blir varmare innebär att större energier och energiöverföringar är inblandade och det borde också öka variationerna. Det finns mycket att grubbla över här och de professionella klimatologerna verkar inte tänka i tillräckligt vida banor..

Here I place comments on analyses and graphic presentations from https://parisagreementtemperatureindex.com/about/ An excellent contribution to the knowledge of global warming by Chris Priest!

Last edit 241120

The most recent graphic presentation is super https://parisagreementtemperatureindex.com/spiral-of-global-heat/ The global average temperature raise for a months average is shown in a pattern give the time of the year in a succession of years like a spiral where the attention gets to hot years. That Earth gets hotter at an increasing speed seems very convincing. It is updated to the last day and does not use any extrapolation or assumption about future development. By far the most exciting I have seen. It is extremely disappointing that such a fantastic product get so little attention and is not spread more!

A question is what the single green spiral is and why the intensity is varying. Perhaps it would be clearer what the color code temperature of temp was for early years if the circles were not all yellow but color relevant to temp, circles could be thicker to indicate way are something else. The year in the middle at start could be “year zero” instead of empty. When coming to 2024 it is very bleak, can it not be brighter? It is the highlight! Perhaps also a short stop before tilting? It runs to fast like the previous presentation, reduce the speed to half!

Below I make some analyses constructing tables 1-3 based on data, terminology and considerations from https://parisagreementtemperatureindex.com/ Paris Agreement Temperature Index – Just how hot is it ? An excellent contribution to the knowledge of global warming by Chris Priest! I also added a Table 4 based on my own suggestion for a measure of global warming: When a temperature has been passed 100 days!

I have also below commented on presentations but nothing essential.

The global warming may be associated with another dramatically increasing change by time, which I have not seen well quantitavely documented somewhere else. The interval when the first days and periods with an increased temperature becomes much shorter.

See https://parisagreementtemperatureindex.com/1000-day-climate-graphic-design/ for temperature on earths surface data Global Mean Surface Temperature (GMST). The Milestones of temperature raise are 0.50, 1.00, 1.25, 1.50, 1.75 and 2.00 raise above preindustrial era.
The table 1 extracted shows year when First Day anomaly above GMST Milestone occured. There is a “random” variation among Days and Months confusing the picture. Thus even if no warming there is a variation in observed deviations, and a “first day or month” 0.25C warmer than average is expected to occur. When the rate of warming is smaller that has a bigger influence of year of first occurance. Thus the “true” intervals are less reliable earlier years when warming was smaller.

Table 1

GMST “Milestone”	First Day over Milestone	Years from First Day above previous First Day above Milestone	Heating speed, degrees/year
0.75 C	Feb 1941
1.00 C	Jan 1958	19	0.25/19 =
1.25 C	Feb 1995	37	0.25/37=
1.50 C	Dec 2015	20	0.25/20=
1.75 C	Feb 2016	1	0.25/1=0.25
2.00 C	Nov 2023	7	0.25/7=

I formulated it on twitter as : It took only 8 years between the first Day with a temperature anomaly > 1.5 C and a Day with >2 C (end of 2023), while it took 57 years to raise from 1.0 to 1.5. It seems evident from Table 1 that it is a trend since 1958 to 2023 that it takes shorter time to pass from a Milestone to next.

Now consider the first Month above a Milestone from the figure at °C Milestones – From First Appearance to Permanence – Paris Agreement Temperature Index

To understand how well some of this information is known and discussed among professional climatologists I made comments on the blogg of the Swedish Meteorological and Hydrological Institute global uppvärmning pradoxala resultat – SMHI (kundo.se) . My opinion based on the response is that they are not very aware. I sent a reply but it seems neglected, the authority seems avoiding deeper discussions, but sticking to informing.

Table 2

Milestone, anomaly C	Year first month >Milestone	Interval, years to previous Milestone
0.75	1979
1.00	1997	17
1.25	2014	17
1.50	2015	1
1.75	2023	8
2.00	?

Data from, 1000 Days above 1.5C before Trend passes 1.5C? (parisagreementtemperatureindex.com)

Table 3

I do not think it is so important how 1.5 is exactly defined as it is only “if possible” and it is sure it will be passed, the exact date is most for newspapers headlines. But 2 is more important how it is defined as the goal is to keep well below. But on the other hand UN could define some measures of temperature raise which are yearly reported, would cause less confusion but also less development.

I make an article about speed of passing milestones. Very interested if something similar done by someone else! https://tidningenglobal.se/2024/5-augusti-2024/den-globala-uppvarmningstakten-underskattas/

Probably the heating over time accelerates, but the speed of acceleration is easily over-estimated at the end of a hot period there we are now.

Actually, we do not have the answers to the big questions. The majority of the universe is unknown, it consists mainly of dark matter and dark energy known only by their effect on gravity. We do not know how universe looks outside what we can see because the limits set by speed of light. We do not know if others are aware of their existence, we do not know if our spirit will survive death or not, nor do we know if there are higher levels of consciousness than our own. We do not understand how the universe began, and we are uncertain of how it will end. Einstein once said that God does not play dices, but it seems he do. Even mathematics has unprovable theorems. Thus it is a risk to rely too much on a mathematicical-physical models.

”Krig och överbefolkning orsakas av människans onda arv” (landetsfria.nu)

Grunden för utvecklingen av livet, arterna och människan är evolutionen. Sedan minst tre miljarder år drivs den av genetisk kod i cellernas DNA. Det är en enkel grundläggande mekanism som blint ”styr”: ”bli fler!!”; ”tillväx!!”. Ingen medveten vilja vid kontrollerna. Detta tar sig oerhört komplicerade och svårförståeliga uttryck. Det resulterar i underliga komplexa omvägar där meningslös slump är centralt för till synes helt osannolika kombinationer av samverkande ändringar. Arterna hålls i balans genom samspelet med andra arter och miljön. Arternas numerär begränsades också av de destruktiva effekterna evolutionen tagit för att sprida generna. Exempel är revirstrider och konkurrens att para sig med kamp eller teknik att imponera på partners som påfåglarnas långa svans.

Men begränsningarna i antal, ekologiskt utrymme och resursförbrukning gäller inte längre för människan som nu vida överskridit vad som är hållbart. För drygt tiotusen år sedan tillväxte Homo sapiens dominans i accelererande takt och är nu nästan total. Exempel: av den sammanlagda vikten av landlevande däggdjur är 60 % husdjur, 36 % människor och bara 4 % vilda djur.

Begrepp som lojalitet och makt kan gynna geners förekomst i arten och göra att de sprids och ”tar över”. Familj och klan delar gener. Kopior av en individs gener kan spridas med släktingar även om de inte är till fördel för individen. Därför utvecklas många potentiella förmågor i psyket, som att underordna sig gruppens eller familjens intressen. Ha en överordnad ledare är bra för klanens gener. En ganska diktatorisk ledare är bra för olika former av jakt (rovdjur, mammutar), vid våldskonflikter med grupper av artfränder (krig) och något mindre diktatoriska ledare för fördelning av arbeten och resurser. Vi förmås känna lojalitet mot gruppen ”vi”, ”vi tillsammans kan vinna”! Andra grupper blir ”dom” som skall förlora och ofta svartmålas. Men evolutionen skapar inte någon känsla för lojalitet med artfränder för att de tillhör samma art. Detta leder ibland till krig och grovt våld. Den biologiska mekanismen som medverkar till detta beteende är att ”våra” gener då kan ersätta ”deras”.

Detta är roten till människosläktets stora problem: överbefolkning och dödliga gruppkonflikter (”krig”). Visst hopp finns, människor dödar andra människor i mindre uträckning nu än tidigare och det verkar som världsbefolkningen kommer att sluta att växa före 2100. Men det är för sent och inte tillräckligt! Det viktiga “vi”-et borde vara alla människor på jorden, vår hjärna borde kunna ta befäl över våra drifter och sluta propagera mot “dom” (i andra partier t ex, som nu är aktuellt vid EU-valet).

Överbefolkning diskuteras och har diskuterats i den allmänna debatten. Ändå är begreppet överbefolkning (”overpopulation”) tabu i de viktigaste organen. Detta gäller för FN och dess internationella förgreningar liksom för Sveriges regering och myndigheter som inte nämner ordet. Våra grundläggande instinkter är säkert en faktor som spelar roll i att det blivit så.

Förmågan att tillräckligt prioritera vår arts uthålliga framtid verkar för okontrollerad under trycket från våra mest basala instinkter. Vi har inte i tillräcklig grad lyckats bemästra våra gener. Detta tar sig nu uttryck i stöd för upprustning och NATO-medlemskap som sägs skydda oss. Samtidigt som samhällets ekonomiska stöd till fredsorganisationer minskar. I en situation där “vi” borde inse att den viktigaste ingrediensen i försvaret är fred och fredsorganisation därför borde få minst en promille av försvarsbudgeten,

Det blåmarkerade nedan skrev jag i samband med att svenska flaggans dag upphöjdes till en nationaldag. Nu tror jag denna nationalistiska drive var negativt för världens utveckling. Storbrittanien har lämnat EU pga nationalistiska motsättningar. Enighet bland EUs stater är svår att nå pga nationalism. FN skulle fungera bättre med mindre nationalism. Sverige har bidragit till detta genom att relativt sent införa en nationaldag och därigenom förstärka nationalism utan att tillföra något annat än en fix ledig dag som trasslar till det med klämdagar. Jag ogillade inte svenska flaggans dag som något historiskt och jag känner mig som svensk och skäms inte för det, men nationaldagsfirandet i samband med NATO-retoriken får mig negativt inställd till nationaldagen och jag tycker svenskheten kommer mer i konflikt med att vara världsmedborgare som jag känner mig som i första hand!

Det är synd att svenska flaggans dag uppgraderats till nationaldagshelg. Betoning av nationalism minskar chansen att släktet överlever. Nationalism ökar chansen för förödande krig och minskar lätt toleransen för andra. Nationalism kan medföra en otillräckligt kritisk nivå mot nationalstatens beslut och värdenormer. Indelningen i nationer minskar tolerans och förståelse för de som hör till andra nationer. Nationaldag och nationalsång glorifierar ofta diskutabla världen.

Det är respektabelt att slå vakt om gamla traditioner, därför tycker jag inte vi skulle avskaffat svenska flaggans dag. Att bevara traditioner tror jag bidrar till långsiktig överlevnad, om det görs med en glimt i ögat och utan överdrivet engagemang från staten. Det är tveksamt om staten försöker ingripa mot för Sverige nya traditioner som “Halloween” och “Alla hjärtans dag” (dessa är kommersiellt styrda, inte uppfunna av staten).

Men nationella beslut som leder till förstärkningar av nationellt glorifierande institutioner bör användas med mycket större restriktivitet än vad som skett med nationaldagen, och framförallt dess upphöjande till helg. Möjligen skulle den kunna vara ursäktligt t ex i svåra orostider eller för att läka sår, eller till på köpet för att legitimera kontroll, men en sådan situation förelåg inte i Sverige.

6 juni fattades ett formellt beslut att utse Gustav Vasa till kung. Detta var ett led i Gustav Vasas kampanj för erkännande. Erkännandet hade ett mycket tveksamt parlamentariskt underlag. Gustav Vasa splittrade definitivt Kalmarunionen, ett tidig försök till internationellt närmande. Det gav intrycket att Sverige befriades från danskarnas ok genom den svenska “patriotiska självständighetsrörelsen” om man ser det ur Vasas historieskrivning. Men terrorstyrd upprorsrörelse om man ser det från Danmark. Den grymme Kristian Tyrann i den svenska historien, men den anti-aristokratiska Kristian bondekjaer i den danska. Analogt med att norrmännen firar befrielsen från svenskarna den syttonde maj! Gustav Vasa har en viktig plats i den svenska historien, men han hade många osympatiska drag som statsbyggare, det känns inte bra att ytterligare idealisera och glorifiera honom. Att fira svenska flaggans dag efter honom är en ganska ny tradition som inte vidmaktshölls på sexton- och sjuttonhundratalet. Det antogs en grundlag 6 juni 1809, men i folkmedvetandet är det nog att Gustav Vasa blev kung som är händelsen. Att det blev nationaldag är nog inte så viktigt för uppmärksamheten, som att den gjordes till nationell helg. Därmed höjdes nivån på “minnesdagen” och vad den står för. Nationaldagen kallar mycket fler svenskar under fanorna ute i kommunerna än svenska flaggans dag, som huvudsakligen utspelades på Skansen utan att vara helg. Själv deltog jag i år för första gången och det var trevligt, vilket kanske motsäger vad jag framför, fast vi förlorade ju en pingsthelgdag som kanske var trevligare.

På nationaldagen skall vi sjunga nationalsången att vi tronar på minnen från fornstora dagar när ärat namnet flög över jorden. Särskilt goda associationer har nog inte minnet efter svenskarnas besök i Köpenhamn, Prag, Krakow, Brest etc hos de lokala.

Nationalism är generellt sett en icke önskvärd och potentiell farlig fraktionsbildning, även om den generellt bör tolereras och man bör inte vara fundamentalisk anti-nationalist. Det är ändå den svenska nationalstaten som kontrollera oss vilket vi måste tolerera och är långt bättre än anarki. Vi har faktiskt anledning att uppskatta den svenska staten. Just Sveriges nationaldag är ganska godartad. Men att underblåsa nationalism genom att upphöja en dag med nationell anknytning till nationaldag och helgdag är ett av de skäl som gör det svårt att tro att det inte kommer att bli sämre 2100, vi prioriterar fenomen som kan leda till elände.

DL 231212

    Global temperatur varje dag på året sedan 1940 har jämförts med förindustriell tid. Sista halvåret 2023 har varje dag varit varmare än ”någonsin” för alla dagar utom tre. De nya rekordnivåerna slår de gamla med mycket bred marginal. I november överträffade några dagar temperaturökningen >2 grader, som världen skulle hålla sig väl under! 

Jag har alltid oroat mig för människans framtid, men oron har förstärkts sista månaderna och jag misströstar om sapiens kommer att finnas kvar, om hon inte ändrar sig radikalt. Vad kan jag göra åt det? En sak jag kan göra är att skriva brev till mina 71 grannar i Grönstenens samfällighet, kanske påverka dem? Kanske få dem att påverka andra/annat? Detta grepp har aldrig någon annan i Grönstenens samfällighet kommit på, eftersom jag inte minns mig fått något liknande brev! Så jag prövar ett nytt grepp! Jag befarar förstås att många känner att de har något angelägnare att göra än läsa det här men jag gör ändå ett försök.

Jag tänkte brevet skulle inviga användningen av de nya postfacken, men det verkar dra ut på tiden. Ett ytterligare tecken på vår civilisations oförmåga att den inte verkar klara av att sätta upp funktionella postfack.

Jag heter Dag Lindgren, är 81 år och email dag.lindgren@gronstenen.se . Gillar att diskutera/prata om sånt här, så hör gärna av dig.

Jorden blir varmare. Att 2023 kommer att slå nytt värmerekord har väl inte undgått många. Men jag tror inte många förstår hur överraskande drastiskt rekordåret är. Jordens länder har kommit överens om att jordens tempökning 2100 skall ligga väl under två grader och om möjligt 1.5 jämfört med förindustriell tid. September 2023 låg 1,8 grader högre. För första gången går den globala temperaturen över 2 grader för flera enskilda dagar i november. Över hundra dagar med temperaturer minst 1,5 grader över. Paris-målet för uppvärmningen 2100 överskrids temporärt 77 år tidigare än planerat.  Takten i jordens uppvärmning (mätt som strålningsbalans, inte yttemperatur) är nu väsentligt större än för fyra år sedan och ökande. Kanske någon ”tipping point” passerats? Möjligen är 2023 en tillfällig episod, och skeendet sista halvåret är knappast representativt. Men den ger ett mycket starkt motiv för att göra mycket mer än hittills för att begränsa klimatförändringarna. Jag tror jag förstår bättre än de flesta hur osäkra prognoserna för framtida klimat är och att överraskningar är troliga, men det extrema 2023 sedan sommaren verkade mycket osannolikt för mig och de flesta experterna för ett år sedan. Vad lär vi? Framtiden ter sig ännu osäkrare och hotande! Förändringar kan bli snabbare och mer drastiska än vad experterna ansett sannolikt. Jordens ledare klarar inte av de ändringar de och ”experterna” ansett nödvändiga, andra närliggande problem betraktas som viktigare.

Världens koldioxidutsläpp blir högre än någonsin förr 2023, tidigare hoppades man att toppnoteringen 2019 skulle stå sig efter nedgången i början av pandemin. Ökningstakten i atmosfärens klimatgaskoncentrationer verkar inte gå ned.

Uppvärmningen blir högre nära Arktis, som norra Sverige påverkas av. Finns nog större anledning till oro i norra Sverige.

Samtidigt som Umeå upplever en jättetidig rekordkall början på vintern med rekordmycket snö. Vädret varierar även när klimatet ändras. Lokalt/regionalt avviker ofta från globalt. Inte ny kunskap, men en indikation på att dessa avvikelser kan bli större när det globala ändras snabbare. Dvs framtiden blir ännu osäkrare.

Det finns fler allvarliga problem än klimatet, och de multipla hoten är större än klimat-hotet ensamt, men det tar jag inte upp här.

Vad tycker jag ”vi” kan göra? Några punkter, men utan alltför nyanserad diskussion, så övertolka inte vad jag framför!! Dessutom är jag inte säker på vad jag tycker och förstår om en månad. Men det är mycket viktigt vad vi kan och bör göra och diskussionen om det.

”Nedväxt” istället för tillväxt är ett bra sätt att uttrycka vad som verkligen behövs. Begreppet nedväxt är intuitivt motbjudande och provocerar ett starkt motstånd från våra basala instinkter. Jag tror det är riktigt att en del åtgärder som borde göras kommer att uppfattas som besk medicin. Men vi måste rätta munnen efter matsäcken! ”Nedväxten” behöver inte nödvändigtvis innebära mindre av väsentligheterna, men en omvärdering av vad väsentligheterna är!

Ett huvudproblem är att det finns för många människor. Se inte befolkningstillväxt som positivt, sträva inte efter det! Begreppet överbefolkning är tabu för myndigheter och FN-organ, det är för känsligt och värdeladdat! Skrivit om detta på http://stromstadakademi.se/FSS/FSS-38.pdf. ”Att bli fler” är den drivande kraft evolutionen arbetar med sedan miljarder år. Den djupast rotade instinkten, som nu försatt människan i en situation hon inte klarar av.

Vi som bor i Umeå kan faktiskt påverka lokalt genom att tala emot åtgärder för att öka Umeås innevånarantal. Umeå kommun har en ambition att växa till 200000 till år 2050. Det är bättre för Umeåborna om kommunen inte växer. Mindre kommunala investeringar behövs i infrastruktur för att ta hand om de nya innevånarnas behov. Satsningar görs på att åtgärda de flaskhalsar som finns nu, men om det blir fler Umeåbor blir det också nya flaskhalsar.

Umeå har just strandsatt förlängningen av ett stort projekt som startade 2018 ”Umeå växer tryggt och säkert”. Projektet borde döpas om till ”Ett tryggt och säkert Umeå”. Det bidrar till otrygghet och osäkerhet att Umeå växer och att inflyttningen är ganska stor. Tillväxtdrivet ligger i ryggmärgen hos kommunalpolitiker, beslutet att Umeå måste växa var enhälligt i kommunstyrelsen. Under projektets första fem år minskade tryggheten och säkerheten i Umeå, samtidigt som kommunen växte.

Barn som föds i Umeå begränsar den sysselsatta arbetskraften i Umeå, delvis i bristyrken, och försvårarar/fördyrar personalplanering. Potentiell arbetskraft för andra önskemål tar hand om egna och andras barn. Barn fodrar investeringar i dagis, skolor, ungdomsaktiviteter. Under de tjugo första levnadsåren ger barn som tillförts kommunen minskat utrymmer för konsumtion för kommunens innevånare.

Umeå verkar ha svårigheter att nå sitt befolkningsmål vilket bör hälsas med glädje. Fast kanske inte lokalt, för Umeås expansion höjer värdet på Grönstenens fastigheter, men så egocentrerade får väl inte vi grönstenar vara? Se till fördelarna med lägre kommunalskatt och mer arbetskraft till äldreomsorg (och annat). Det skrivs om ofyllda dagisplatser i Umeå, det är naturligt att när barnen börjar skolan på hösten så töms barntillsynsenheterna. Fram till nästa sommar kommer kontinuerligt nya barn så det blir brist på platser före sommarsemestrarna. Men visst bidrar en av kommunen oönskad minskning av födelsetalen.

Växer Umeå genom att barn föds eller att folk flyttar till Umeå? Båda mekanismerna samverkar till tillväxt, utan nettoinflyttning eller utan barnafödande skulle Umeå krympt. Medellivslängden i Sverige var samma 2022 som 2019, så den påverkar knappast Umeås tillväxt sista åren. Umeås befolkningsstatistik finns på  Befolkningsförändringar – Umeå kommun (umea.se)

Tillväxt är alltså inte bra i allmänhet. Generellt tror jag att den ”optimala” tätorten har 30-60 tusen innevånare. Blir huvudorter större blir det ”storstadsproblem”. I mindre orter får befolkningen inte tillräcklig service i närheten.

Skall man försöka avskräcka från att sätta barn till världen? Jag vill – som förhoppningsvis alla andra – sapiens skall finnas kvar för evigt och det sker inte utan nya barn. Ålderspyramiden kan bli för skev, och vi bör inte vänjas av vid att ha barn i omgivningen eller kompetens att föda och ta hand om barn. Tycker att jag ser ganska många barn ganska ofta, de kunde vara färre. Jag är av den bestämda uppfattningen att det föds för många barn i världen och i Sverige. Chansen för att det finns några sapiens kvar om tvåhundra år ökar om födslarna minskar nu. Och de sapiens som finns får mer resurser från nu och framåt om det föds färre barn. Vad svenska samhället kan göra är att ta bort flerbarnstillägget och deklarera att ett skäl att det tas bort är att samhället tycker det föds onödigt många barn. Men det motivet lär samhället inte våga åberopa. Vilket ökar kraven på oss att nu minska vår påverkan såsom klimatändring med andra metoder.

• Lönearbeta gärna mindre! Undvik heltid. Ta lång obetald semester. Då konsumerar du själv mindre och produkterna av ditt arbete blir inte konsumtion. Eftersträva inte löneförhöjning!
• En del arbeten producerar inte grejor och drar ganska lite resurser. T ex kanske fler skall ta hand om barn 6-15 för att göra dem bättre anpassade till samhället? Och om dessutom lönen är låg? Skrivbordsforskning? Skriva böcker? Etc.
• Flytta inte långt! Om någon i en familj flyttar ger det ofta upphov till ett stort antal släktresor. Av samma skäl medför inflyttning till Umeå ökat resande vilket inte är önskvärt.
• Undvik att flytta långt från hemorten för studier.
• Undvik att äga och bo i flera hus (sommarstuga, fjällstuga mm). Det värms upp 70 m2 byggnadsyta per svensk.
• Undvik förflyttning annat än till fots eller när förhållande är lämpliga cykel. Även kollektivtrafik drar resurser.
• Det är bättre att köpa kläder second-hand än färska så förbrukas mindre resurser.
• Undvik att köpa de mest klimatovänliga produkterna.
• Det är ofta bra för klimatet att plantera träd.
• Lev bilfritt. Det gör jag. Närheten till 9:ans ändhållplats är bra. Cykel/gångväg till Universitetet/Ålidhem/NUS//Umeå Ö/Flygplatsen underlättar.
• Nyinköpta bilar i Grönstenen bör fortsättningsvis vara eldrivna nu när Grönstenen investerat i ladd stolpar för alla fastigheter och t ex jag subventionerat att grannarna skaffar elbil.
• Elektrifiering är positivt, men klimatnyttan övervärderas. Sveriges elkonsumtion har inte ökat sedan 1980 och minskat något per capita, vilket nog givit klimatnytta. Utbyggnaden av svensk elproduktion är långsam och går delvis på export söderut, vilket är positivt för den ersätter fossilt söderut. Elbilar drar resurser att tillverka och köra förutom drivmedel, ofta mer än motsvarande bensinbil, så miljövinsterna blir måttliga. Kör mindre även om du har elbil!
• I den resursknappare framtida värld jag ser framför mig 2040 kommer bara hälften av hushållen på Marmorvägen att ha egen bil.
• Undvik boende som medför bilberoende!
• Inomhustemperaturen kan sänkas till 18 grader (i mitt hus är det inte möjligt att få tempen högre än 19, och knappt det, så samfälligheten tvingar mig att göra det, men även de som inte tvingas kan göra det frivilligt!).
• En mindre bil drar mindre drivmedel och resurser både för bil och infrastruktur omkring bilen (vägar, parkeringsplatser…).

Problem med sparsamhetens effekter Ett problem med ”sparsamhet” är var man skall göra av pengarna som sparas. Ger man dem till någon/något så blir det ju konsumtion av någon annan istället för en själv. Jag har inte löst detta problem och inte hittat någon bra skrift som trovärdigt förklarar. En del går till barn och barnbarn men det blir ju ”överflöds”konsumtion av det. Men en del av mina medel går till olika typer av aktiviteter för en bättre framtida värld, en del av min tid (som att skriva detta brev) används också till ändamålet. Ger man pengar till välgörenhet eller organisation skapar man konsumtion dels av mottagarna och dels av administratörerna (typ huvuddelen av den post jag får). Lever man sparsamt och lämnar arv efter sig blir det konsumtion. Det är därför osäkert att det förbättrar klimatet om man själv lever resurssnålt och sparsamt.

Den senaste versionen av den här skrivelsen ligger på  http://downto.dagli.se/ Där kan länkarna ovan följas. Tyvärr fanns en del fel i tidigare versioner som jag nu sökt korrigera. Tyvärr har ingen påpekat fel och oklarheter i tidigare versioner.