Till några samfällighetsgrannar som uppmuntras ge mig synpunkter/feedback om de tycker frågan och metoden är riktig innan och om jag distribuerar till väsentligt fler,
Blev så oroad av klimatutvecklingen, kände behov att göra något. Brev till grannar i samfälligheten Grönstenen under utveckling. Skall jag ändra texten på nått sätt?… Kanske tillägga något gott råd till grannarna Något att diskutera? Tänkte det skulle bli första brevet via de nya postfacken men det kanske inte kommer igång. Fast någon vecka till väntar jag med vidare distribution.
Jag har alltid oroat mig för människans framtid, men oron har förstärkts och jag misströstar om sapiens kommer att finnas kvar, om hon inte ändrar sig radikalt. Vad kan jag göra åt det? En sak jag kan göra är att skriva till mina grannar i samfälligheten, kanske påverka dem? Det har aldrig någon annan i Grönstenens samfällighet kommit på, eftersom jag inte minns mig fått något liknande brev! Så jag prövar ett nytt grepp! Men få bryr sig, det kommer så många alarm.
Samtidigt tänkte jag det skulle bli att inviga användningen av de nya postfacken, men det verkar dra ut på tiden (låsen är frusna).
Jag heter Dag Lindgren, är 81 år och tillbringar 65% av nattvilan vanligen ensam på Marmorvägen 133 email dag.lindgren@gronstenen.se . Gillar att diskutera/prata om sånt här, så skriv gärna eller dyk upp hemma obokat för diskussion i köket (om hemma) över en kopp pulverkaffe och en kaka om detta är något ni känner för att prata om. Jag kan inte påminna mig någon längre konversion med någon i samfälligheten sista tiden. De har något angelägnare att göra
Jorden blir varmare. Att 2023 kommer att slå nytt värmerekord har väl inte undgått många. Men jag tror inte många förstår hur överraskande drastiskt rekordåret är. Jordens länder har kommit överens om att jordens temp 2100 skall ligga väl under två grader och om möjligt 1.5 över förindustriell tid. September låg 1,8 grader högre. För första gången går den globala temperaturen över 2 grader för flera enskilda dagar i november. Över hundra dagar med temperaturer minst 1,5 grader över. Paris-målet för uppvärmningen 2100 överskrids temporärt 77 år tidigare än planerat. Takten i jordens uppvärmning (mätt som strålningsbalans, inte yttemperatur) är nu väsentligt större än för fyra år sedan och ökande. Kanske någon ”tipping point” passerats? Möjligen är 2023 en tillfällig episod, men den ger ett mycket starkt motiv för att göra mycket mer än hittills för att begränsa klimatförändringarna. Jag tror jag förstår bättre än de flesta hur osäkra prognoserna för framtida klimat är och att överraskningar är troliga, men det extrema 2023 tedde sig mycket osannolikt för mig och de flesta experterna för ett år sedan. Vad lär vi? Framtiden ter sig ännu osäkrare och hotande! Förändringar kan bli snabbare och mer drastiska än vad experterna ansett sannolikt. Jordens ledare klarar inte av de ändringar de och ”experterna” ansett nödvändiga, andra närliggande problem känns viktigare.
Värmerekorden på jorden slås och uppvärmningen blir högre nära Arktis, som norra Sverige påverkas av. Samtidigt som Umeå upplever en jättetidig rekordkall början på vintern med rekordmycket snö. Vädret varierar även när klimatet ändras, och det lokalt/regionala avviker ofta från det globala. Inte nytt, men en indikation på att dessa variationer kan bli större när det global ändras snabbare. Dvs framtiden blir ännu osäkrare.
Det finns fler allvarliga problem än klimatet, och de multipla hoten är större än klimat-hotet ensamt, men det tar jag inte upp här. Delvis för klimatet kommer upp ofta närmaste månaden i samband med FNs stora klimatmöte i Dubai, COP 28.
Vad tycker jag ”vi” kan göra? Några punkter, men utan alltför nyanserad diskussion, så övertolka inte vad jag framför!! Dessutom är jag inte säker på vad jag tycker och förstår. Men det är mycket viktigt vad vi kan göra och diskussionen om det.
”Nedväxt” istället för tillväxt är ett bra sätt att uttrycka vad som verkligen behövs. Begreppet nedväxt är intuitivt motbjudande och har ett starkt motstånd. Jag tror det är riktigt är att en del åtgärder kommer att uppfattas som besk medicin. Men vi måste rätta munnen efter matsäcken! Men ”nedväxten” behöver inte nödvändigtvis innebära mindre av väsentligheterna, men en omvärdering av vad väsentligheterna är!
Ett huvudproblem är att det finns många människor. Se inte befolkningstillväxt som positivt, sträva inte efter det! Begreppet överbefolkning är tabu för myndigheter och FN-organ, det är för känsligt och värdeladdat! Skrivit om detta på http://stromstadakademi.se/FSS/FSS-38.pdf. ”Att bli fler” är den drivande kraften evolutionen arbetar med och sedan miljarder år djupaste rotade instinkten, som nu försatt människan i en situation hon inte tycks klara av.
Vi som bor i Umeå kan faktiskt påverka lokalt genom att tala emot åtgärder för att öka Umeås innevånarantal. Umeå kommun har en ambition att växa till 200000 till år 2050. Det är bättre för Umeåborna om kommunen inte växer. Mindre kommunala investeringar behövs i infrastruktur för att ta hand om de nya innevånarnas behov. Satsningar görs på att åtgärda de flaskhalsar som finns nu, men om det blir fler Umeåbor blir det också nya flaskhalsar.
Umeå har just strandsatt förlängningen av ett stort projekt som startade 2018 ”Umeå växer tryggt och säkert”. Projektet borde döpas om till ”Ett tryggt och säkert Umeå”. Det bidrar till otrygghet och osäkerhet att Umeå växer och att inflyttningen är ganska stor, men tillväxtdrivet ligger i ryggmärgen hos kommunalpolitiker, beslutet att Umeå skall måste växa var enhälligt i kommunstyrelsen. Projektets första fem är minskade tryggheten och säkerheten i Umeå, samtidigt som kommunen växte.
Barn som föds i Umeå begränsar den sysselsatta arbetskraften i Umeå, delvis i bristyrken, och försvårarar personalplanering. Potentiell arbetskraft tar hand om egna och andras barn. Barn fodrar investeringar i dagis, skolor, ungdomsaktiviteter. Under de tjugo första levnadsåren ger barn som tillförts kommunen minskat utrymmer för konsumtion för kommunens innevånare.
Umeå verkar ha svårigheter att nå sitt befolkningsmål vilket vi bör hälsa med glädje. Fast kanske inte för Umeås expansion höjer värdet på samfällighetens fastigheter, men så egocentrerad får vi väl inte vara? Se till fördelarna med lägre kommunalskatt och mer arbetskraft till äldreomsorg (och annat). Det skrivs om ofyllda dagisplatser i Umeå, men det är naturligt att när barnen börjar skolan på hösten så töms barntillsynsenheterna, men fram till sommaren kommer kontinuerligt nya barn så det blir brist på platser före sommarsemestrarna, men visst bidrar en av kommunen oplanerad minskning av födelsetalen.
Växer Umeå genom att barn föds eller att folk flyttar till Umeå? Båda mekanismerna samverkar till tillväxt, utan nettoinflyttning eller utan barnafödande skulle Umeå krympt. Dock sjunker födelsetalen så de närmaste åren så växer knappast Umeå utan nettoinflyttning. Medellivslängden i Sverige var samma 2022 som 2019, så den påverkar knappast Umeås tillväxt sista åren. Umeås befolkningsstatistik finns på Befolkningsförändringar – Umeå kommun (umea.se) https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/statistikochanalyser/befolkningochbefolkningsprognoser/befolkningsforandringar.4.2bd9ced91726ea4d7b419.html.
Tillväxt är alltså inte bra i allmänhet. Generellt tror jag att den ”optimala” tätorten har mer än 30-60 tusen innevånare. Blir huvudorter större blir det ”storstadsproblem”. Mindre orter får inte tillräcklig service.
Skall man försöka avskräcka från att sätta barn till världen? Jag vill – som förhoppningsvis alla andra – sapiens skall finnas kvar för evigt och det gör hon inte utan barn. Ålderspyramiden kan bli för skev, och vi bör inte vänjas av vid att ha barn i omgivningen eller kompetens att föda och ta hand om barn. Tycker dock att jag ser ganska många barn ganska ofta, de kunde vara färre. Men jag är av den bestämda uppfattningen att det föds för många barn i världen och i Sverige och chansen för att det finns några sapiens kvar om tvåhundra år ökar om födslarna minskar. Och de sapiens som finns får mindre resurser från nu och framåt om det föds färre barn. Vad svenska samhället kan göra är att ta bart flerbarnstillägget och deklarera att ett skäl att det tas bort är att samhället tycker det föds onödigt många barn. Men det motivet lär samhället inte våga åberopa. Vilket ökar kraven på oss att nu minska vår påverkan såsom klimatändring med andra metoder.
- Lönearbeta gärna mindre! Undvik heltid. Ta lång obetald semester. Då konsumerar du själv mindre och produkterna av ditt arbete blir inte konsumtion. Eftersträva inte löneförhöjning!
- En del arbeten producerar inte grejor och drar ganska lite resurser. T ex kanske fler skall ta hand om barn 6-15 för att göra dem bättre anpassade till samhället? Och om dessutom lönen är låg? Skrivbordsforskning? Skriva böcker? Etc.
- Flytta inte långt! Om någon i en familj flyttar ger det ofta upphov till ett stort antal släktresor. Av samma skäl medför inflyttning till Umeå ökat resande vilket inte är önskvärt.
- Undvik att flytta långt från hemorten för studier.
- Undvik att äga och bo i flera hus (sommarstuga, fjällstuga mm).
- Undvik förflyttning annat än till fots och när förhållande är lämpliga cykel. Även kollektivtrafik drar resurser.
- Det är bättre att köpa kläder second-hand en färska så förbrukas mindre resurser.
- Undvik att köpa de mest klimatovänliga produkterna.
- Lev bilfritt. Det gör jag. Närheten till 9:ans ändhållplats är bra. Cykel/gångväg till Universitetet/Ålidhem/NUS//Umeå Ö/Flygplatsen underlättar.
- Elektrifiering är positivt, men klimatnyttan övervärderas. Sveriges elkonsumtion har inte ökat sedan 1980 och minskat något per capita, vilket nog givit klimatnytta. Utbyggnaden av svensk elproduktion är långsam och går delvis på export söderut, vilket är positivt för den ersätter fossilt söderut. Vindkraft bör byggas ut men orsakar också problem så utbyggnadstakten bör vara måttlig. Elbilar drar resurser att tillverka och köra förutom drivmedel, ofta mer än motsvarande bensinbil. Den laddstolpe jag fått utnyttjas inte.
- I den resursknappare framtida värld jag ser framför mig 2040 kommer bara hälften av hushållen på Marmorvägen att ha egen bil.
- Undvik boende som medför bilberoende!
- En mindre bil drar mindre drivmedel och resurser både för bil och infrastruktur omkring bilen (vägar, parkeringsplatser…).
Problem med sparsamhetens effekter Ett problem med ”sparsamhet” är vad man skall göra av pengarna, ger man dem till någon/något så blir det ju konsumtion av någon annan istället för en själv. Jag har inte löst detta problem och inte hittat någon bra skrift som trovärdigt förklarar. En del går till barn och barnbarn men det blir ju ”överflöds”konsumtion av det. Men en viss del av mina medel går till olika typer av aktiviteter för en bättre framtida värld, en del av min tid (som att skriva detta brev) används också till ändamålet. Ger man pengar till välgörenhet eller organisation skapar man konsumtion dels av mottagarna och dels av administratörerna. Lever man sparsamt och lämnar arv efter sig blir det konsumtion. Det är därför osäkert att det förbättrar klimatet om man själv lever resurssnålt.