Skogsträden lever länge. De har anpassats till ett klimat som är drygt två grader kallare än det som råder nu. En grads skillnad ger nog inga påtagliga skillnader i anpassning men två grader förväntas göra det om man skall tro på proveniensforskningens tidigare resultat. Nu blir uppvärmningen sista hundra åren allt större och takten i uppvärmningen ökat globaltemp.pdf .
Sveriges uppvärmning
För Sverige tillämpar SMHI inte något som är exakt kompatibelt med det globala och jämför inte med “förindustriellt”: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/temperatur men mätningarna före 1960 är ganska osäkra (gäller förstås globalt också). SMHI: “I Sverige ökar årsmedeltemperaturen ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet“
Jag har därför själv utgående från SMHIs årsvärden för hela Sverige gjort ett diagram som visar skillnad i temperatur jämfört med genomsnittet av de tidigaste registreringarna. Men det verkar inte stämma med vad SMHI själv tror att temperaturen i Sverige skulle öka ungefär dubbelt så snabbt som den globala. I den globala temperaturen väger oceaner och särskilt södra halvklotets stora oceaner tungt och visserligen har oceaner högt albedo men värmen absorberas i ett ytskikt på många meter och förs så småningom nedåt så havet värms inte så snabbt som kontinenterna. Sverige ligger långt norrut och isen försvinner i Arktis där uppvärmningen är stor och det borde sprida sig till Sverige,
Det finns lokala variationer man borde kanske försöka ge statistik för några stationer representativa för skogslandskapet istället. Det gjorde vi tidigare och det är ju skogslandskapets uppvärmning som är relevant. Och den kan skilja sig i olika delar av landet och det är ju regional och lokal uppvärmning som är relevantast inte rikets.
Genetisk anpassning släpar efter
Skogsträdens genetiska anpassning till de nya förhållandena släpar efter och eftersläpningen ökar och påverkar skogen mer allteftersom åren går https://www.skogen.se/nyheter/klimatforandring-gor-sjalvforyngring-samre/ Detta tillkommer utöver den direkta påverkan ändrade förhållanden ger på skogen.
Om man ser det kvantitativt så domineras Sveriges biomassa ovan jord av tall och gran och deras allt sämre genetiska anpassning kanske kan betraktas som den kvantitativt största biologiska effekten av människans negativa inverkan på Sveriges landyta. Härtill kommer förstås skogen och dess ändringars övriga påverkan av andra arter som kvalitativt är långt viktigare påverkan.
För ett halvsekel sedan var förändringen i genetisk anpassning osäker och liten men uppvärmningen har nu blivit så stor att dess effekter av teoretiska skäl kan förväntas ha praktisk betydelse. Men storleken är osäker. Eftersläpningen kommer att öka och få större praktisk betydelse det kommande decenniet, så det finns goda skäl att försöka reducera effekterna nu.
Den enda datakälla jag sett som verkar styrka att den praktiska betydelsen är stor är Rapport 2024-12 Utvecklingen av återväxternas kvalitet sedan 1993 som innehåller figuren nedan
Mönstret är exakt det som förväntas om tilltagande missanpassning av naturlig föryngring är förklaringen. Att också skogsodling faller något stämmer med att i genomsnitt en tredjedel av träden i skogsodling är självsådda. Eftersom mönstret stämmer med teoretisk förväntan och det inte finns data som motsäger, så är avtagande genetisk anpassning till temperaturklimatet den troligaste huvudorsaken.
Visst kan det vara fel och tidsmönstret i godkända föryngringar helt bero på något annat. Men i avsaknad av andra bra och relevanta data – trots att jag sökt och frågat och försökt få upp det på dagordningen i olika sammanhang – bör man utgå från att effekten finns och är så stor att åtgärder är motiverade.
Att godkända föryngringar visar en ökande trend innan den börja falla beror troligen på att en liten värmestegring är allmänt positivt och en relativt liten “missanpassning” döljs av detta.
Föryngringen sker någon tid före underlaget till godkänd föryngring, varierar med olika föryngringsmetoder. Inverkan av detta bör analyseras.
Mycket lite av föryngring i kontinuitetsskogs bruk återfinns i statistiken, de ingår inte i underlaget till figuren som visar de analyserade föryngringarna.
“Ingen åtgärd” är mest självföryngring men det är kanske en femtedel av där det avsiktligt skapats förutsättningar för självföryngring så försöksfelet är större. Andra faktorer än genetisk eftersläpning är viktigare i “ingen åtgärd” och de kan ändras på ett annat sätt över tiden.
Statistik som också omfattar 2023 – och snart 2024 – går att konstruera på länken nedan och är något mindre övertygande, men motsäger inte att den växande missanpassningen har praktiskt betydelsefulla konsekvenser. Att strukturera problematiken utnyttjande Skogsstyrelsens databas är en av de åtgärder jag tycker någon skulle göra och lobbar för detta.
Självföryngrings tilltagande olämplighet kan variera med mycket analyserbart som gran eller tall, norr eller söder. Uppvärmningen är lite olika på olika ställen. Det är viktigare att undvika självföryngring på en del lokaler än andra.
För terminologin anser jag begreppet självföryngring bör användas och inte naturlig föryngring. Det finns bara kultur kvar. Naturen har utkonkurrerats och skogsförnyelse är inte naturlig även om människan inte gör direkt ingrepp. Natur är ett subjektivt och ganska värdeladdat begrepp, så begreppet bör inte användas så det kan uppfattas som strikt vetenskapligt.
Självföryngringen blir kontinuerligt allt sämre anpassad till ståndorten så undersökningar i bestånd av brist på lokal anpassning för självföryngringar underskattar ganska kraftigt den bristande anpassning för kommande självföryngringar. Mäts ett 20 årigt bestånd och detta blir publicerat efter tre 3 år och används som underlag till beslut 5 år senare så underskattas den tilltagande nackdelen med ändrad genetisk anpassning ganska påtagligt. Educated guesses bör framgent vara ett viktigt inslag i föryngringsarbetet. Hittills har arbetet att få fram underlag till detta inte påbörjats.
En mycket viktig faktor är när beståndet anlades. Ju tidigare, ju sämre genetisk anpassning till ståndorten idag.
Påverkas plantval?
Att självföryngring blir sämre ökar skälen att använda förädlade material och det viktigaste verktyget för detta i Sverige är programmet plantval. Plantval förbättrar skogen och bättre än något annat generellt verktyg och kanske världsledande. Nuvarande plantval beskrivs här för tall “Common Scots pine deployment recommendations for Sweden and Finland” arbetsrapport-1017-2019.pdf Även för val av odlingsmaterial kan eftersläpning sedan underlaget för beslutet fastställdes till verkställd skogsodling ha betydelse. Bör programmet plantval ändras och isåfall hur? Men jag tror det kan göras något bättre genom att anpassas till eftersläpningen i genetisk anpassning till ståndorten. Bör det påverka manualen, i början bara genom ett påpekande? Det är mycket svårt att grubbla och förstå hur den tilltagande eftersläpningen i genetisk anpassning påverkar och jag är inte säker på att jag gör det.
Men jag tror inte plantval ger exakt rätt resultat pga den kontinuerliga växande diskrepensen mellan trädens genetiska anpassning och ståndorten. Jag är inte säker på att jag förstår hur plantval fungerar. 2025 är det nog bara Mats Berlin som förstår detaljer och har makt att ändra. Plantval utgår från temperatursummor nu för föryngring och i framtidsprognos för produktion. En fröplantageskörd har ett värde som beror på temperatursumman på odlingslokalen. Men detta värde bygger på fälttester i det förflutna och den tilltagande lokala genetiska eftersläpningen gör att testvärdena inte längre gäller för de temperatursummor de tillämpas. Det tar nog lång tid innan man kan korrigera för detta. Effekten blir större ju senare i tiden en skogsodling görs. Jag tror effekten finns och att skogsodlaren bör upplysas om detta i manualen. Och utvecklaren av Plantval bör eftersträva att precisera närmare under vilka förhållanden effekten är större eller mindre.
Vet inte när och hur jag kommer att ändra denna bloggartikel nästa gång, men jag är mottaglig för ändringsförslag
Tack för kommentarer som hjälpt mig att utveckla detta, särskilt Matti Happanen.
Senast editerad 250418