Skogsträden lever länge. De har anpassats till ett klimat som kan förmodas vara drygt två grader kallare än det som råder nu. En grads skillnad ger nog inga påtagliga skillnader i anpassning men två grader förväntas göra det om man skall tro på proveniensforskningens tidigare resultat. Klimatförändringarna har två effekter på skogen. Den ena är direkt, som att det tycks bli värre torrperioder. Den andra är indirekt och beror på att träden under sitt långa liv blir allt sämre genetiskt anpassade till där de växer. Nu blir uppvärmningen sista hundra åren allt större och takten i uppvärmningen har ökat globaltemp.pdf .
Sveriges uppvärmning
För Sverige tillämpar SMHI inte något som är exakt kompatibelt med det globala och jämför inte med “förindustriellt”: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/temperatur men mätningarna före 1960 är ganska osäkra (gäller förstås globalt också). SMHI: “I Sverige ökar årsmedeltemperaturen ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet“
Jag har därför själv utgående från SMHIs årsvärden för hela Sverige gjort ett diagram som visar skillnad i temperatur jämfört med genomsnittet av de tidigaste registreringarna. Men det verkar inte stämma med vad SMHI själv tror att temperaturen i Sverige skulle öka ungefär dubbelt så snabbt som den globala. I den globala temperaturen väger oceaner och särskilt södra halvklotets stora oceaner tungt och visserligen är oceaner mörka och reflekterar inte bort ljuset men värmen absorberas i ett ytskikt på många meter och förs så småningom nedåt så haven värms inte så snabbt som kontinenterna. Sverige ligger långt norrut och isen försvinner i Arktis där uppvärmningen är stor och det borde sprida sig till Sverige,
Det finns lokala variationer man borde kanske försöka ge statistik för några stationer representativa för skogslandskapet istället. Det gjorde vi tidigare och det är ju skogslandskapets uppvärmning som är relevant. Och den kan skilja sig i olika delar av landet och det är ju regional och lokal uppvärmning som är relevantast inte rikets.
Genetisk anpassning släpar efter
Skogsträdens genetiska anpassning till de nya förhållandena släpar efter och eftersläpningen ökar och påverkar skogen mer allteftersom åren går https://www.skogen.se/nyheter/klimatforandring-gor-sjalvforyngring-samre/ Detta tillkommer utöver den direkta påverkan ändrade förhållanden ger på skogen.
Det bästa botemedlet mot klimatets svårbedömde utveckling är fröplantager Downto2100: Skogliga fröplantager är räddningen mot klimatförsämringen och detta botemedel blir ännu effektivare när självföryngring blir sämre. Men det tillämpas inte på hela arealen och fröplantagerna kan bli bättre, och även i fröplantagefrö och i högre grad skogsodlingar finns avkommor från föräldrar som inte är förädlade. Men vad värre är att om skogens försämrade genetiska anpassning till odlingslokalen verkligen är så stor som den sedan 2011 pågående nedgången i skogens kolupptagningsförmåga antyder så räcker inte Sveriges skogsträdsförädling till att kompensera för den människoskapade uppvärmningen störning av den genetiska anpassningen av skogen.
Om man ser det kvantitativt så domineras Sveriges biomassa av tall och gran. Deras allt sämre genetiska anpassning kanske kan betraktas som den kvantitativt största biologiska effekten av människans negativa inverkan på Sveriges landyta. Härtill kommer förstås skogen och dess ändringars övriga påverkan av andra arter som kvalitativt kan betraktas som långt viktigare påverkan.
För ett halvsekel sedan var förändringen i genetisk anpassning osäker och liten, men uppvärmningen har nu blivit så stor att dess effekter av teoretiska skäl kan förväntas ha praktisk betydelse. Men storleken är osäker. Eftersläpningen kommer att öka och få större praktisk betydelse det kommande decenniet, så det finns goda skäl att kartlägga och försöka reducera effekterna nu.
Mönstret är exakt det som förväntas om tilltagande missanpassning av naturlig föryngring är förklaringen. Att också skogsodling faller något stämmer med att i genomsnitt en tredjedel av träden i skogsodling är självsådda. Eftersom mönstret stämmer med teoretisk förväntan och det inte finns data som motsäger och det stämmer med att skogens tillväxt avtar (se nedan), så är avtagande genetisk anpassning till temperaturklimatet den troligaste huvudorsaken.
Visst kan det vara fel och tidsmönstret i godkända föryngringar och skogens tillväxt helt bero på något annat. Men i avsaknad av andra bra och relevanta data – trots att jag sökt och frågat och försökt få upp det på dagordningen i olika sammanhang – bör man utgå från att effekten finns och är så stor att kartläggning följt av åtgärder är motiverade.
Att godkända föryngringar visar en ökande trend innan den börja falla beror troligen på att en liten värmestegring är allmänt positivt och en relativt liten “missanpassning” döljs av detta.
Föryngringen före den bedöms och underlaget till arealen av godkänd föryngring hanteras. Detta varierar med olika föryngringsmetoder. Inverkan av detta bör analyseras.
Mycket lite av föryngring i kontinuitetsskogs bruk beaktas i statistiken, de ingår vanligen inte i underlaget till figuren som bara bygger på de analyserade föryngringarna.
“Ingen åtgärd” är mest självföryngring men det är kanske en femtedel av där det avsiktligt skapats förutsättningar för självföryngring så försöksfelet är större. Andra faktorer än genetisk eftersläpning är viktigare i “ingen åtgärd” och de kan ändras på ett annat sätt över tiden.
Statistik som också omfattar 2023 – och snart 2024 – går att konstruera på länken nedan och är något mindre övertygande, men motsäger inte att den växande missanpassningen har praktiskt betydelsefulla konsekvenser. Att strukturera problematiken utnyttjande Skogsstyrelsens databas är en av de åtgärder jag tycker någon skulle göra och lobbar för detta.
Självföryngrings tilltagande olämplighet kan variera med mycket analyserbart som gran eller tall, norr eller söder. Uppvärmningen är lite olika på olika ställen. Det är viktigare att undvika självföryngring på en del lokaler än andra.
Tillväxten av den svenska skogen har minskat sedan 2011. arbetsrapport_558.pdf Det är troligt att tilltagande genetisk missanpassning till ståndorten är en bidragande orsak till detta, nedgången följer samma mönster som godkända föryngringar efter självföryngring gör. Detta styrker hypotesen att eftersläpningen i genetisk anpassning nu blivit kvantitativt viktig.
För terminologin anser jag begreppet självföryngring bör användas och inte naturlig föryngring. Det finns bara kultur kvar. Naturen har utkonkurrerats och skogsförnyelse är inte naturlig även om människan inte gör direkt ingrepp. Natur är ett subjektivt och ganska värdeladdat begrepp, så begreppet bör inte användas så det kan uppfattas som strikt vetenskapligt.
Självföryngringen blir kontinuerligt allt sämre anpassad till ståndorten så undersökningar i bestånd av brist på lokal anpassning för självföryngringar underskattar ganska kraftigt den bristande anpassning för kommande självföryngringar. Educated guesses bör framgent vara ett viktigt inslag i föryngringsarbetet. Hittills har arbetet att få fram underlag till detta inte påbörjats.
En mycket viktig faktor är när beståndet anlades. Ju tidigare, ju sämre genetisk anpassning till ståndorten idag.
Påverkas plantval?
Att självföryngring blir sämre ökar skälen att använda förädlade material och det viktigaste verktyget för detta i Sverige är programmet plantval. Plantval förbättrar skogen och bättre än något annat generellt verktyg och kanske världsledande. Nuvarande plantval beskrivs här för tall “Common Scots pine deployment recommendations for Sweden and Finland” arbetsrapport-1017-2019.pdfÄven för val av odlingsmaterial kan eftersläpning sedan underlaget för beslutet fastställdes till verkställd skogsodling ha betydelse. Bör programmet plantval ändras och isåfall hur? Men jag tror det kan göras något bättre genom att anpassas till eftersläpningen i genetisk anpassning till ståndorten. Bör det påverka manualen, i början bara genom ett påpekande? Det är mycket svårt att grubbla och förstå hur den tilltagande eftersläpningen i genetisk anpassning påverkar och jag är inte säker på att jag gör det och jag orkar inte tänka längre nu innan någon annan förhoppningsvis tar över.
Men jag tror inte plantval ger exakt rätt resultat pga den kontinuerliga växande diskrepansen mellan trädens genetiska anpassning och ståndorten. Jag är inte säker på att jag förstår hur plantval fungerar. 2025 är det nog bara Mats Berlin som förstår detaljer och har makt att ändra. Plantval utgår från temperatursummor nu för föryngring och i framtidsprognos för produktion. En fröplantageskörd har ett värde som beror på temperatursumman på odlingslokalen. Men detta värde bygger på fälttester i det förflutna och den tilltagande lokala genetiska eftersläpningen gör att testvärdena inte längre gäller för de temperatursummor de tillämpas. Mäts ett 20 årigt försök och detta blir publicerat efter tre 3 år och används som underlag till beslut 5 år senare så blir effekten av ändrad genetisk anpassning ganska påtagligt. Det tar nog lång tid innan man kan korrigera för detta. Effekten blir större ju senare i tiden en skogsodling görs. Jag tror effekten finns och att skogsodlaren bör upplysas om detta i manualen, men jag är inte säker. Utvecklaren av Plantval bör eftersträva att precisera närmare under vilka förhållanden effekten är större eller mindre.
Vet inte när och hur jag kommer att ändra denna bloggartikel nästa gång, men jag är mottaglig för ändringsförslag. Men min avsikt nu är att försöka lämna problematiken.
Tack för kommentarer från alla som hjälpt mig att utveckla detta, särskilt Matti Happanen.
LRF Uddevalla anordnade ett informationsmöte omkring kärnkraft i Ljungskile 250414 med anledning av att Uddevalla kommun beställt en utredning om Ljungskile kan vara en lämplig plats för en liten kärnreaktor. Syftet enligt utannonseringen var Folkbildning och dialog och en nyanserad faktabaserad diskussion. Jag tog de som en invit att framföra något relevant för Ljungskile, men tyvärr missförstod jag.
Det är positivt med feed back på aktiviteter så det är väl bra jag skriver, men de som arrangerade det vill nog inte ha feed-back.
Det är bra att de som är intresserade av information om kärnkraft kan få det, den information massmedia ger är vanligen för förenklad och ibland missledande. Informationen var bra och det som jag tror var fel eller missvisande var marginellt och ingen anledning till misstroende. Men det hade nog varit bättre med mer än en presentatör.
I slutet av denna bloggartikel finns länkar till vad jag skrev för mer än ett decennium sedan, som ändå förefaller mig relevanta idag för kärnkraftsäkerhetspsykologin.
Det var något 20-tal lyssnare, jag var förvånad att det inte var dubbelt så många med hänsyn till de många negativa reaktioner till kommunens intentioner som märks. Jag konstaterar att det inte är särskilt många högljudda motståndare, de skulle nog varit högljuddare om det var en vindkraftpark som planerades i Ljungskile.
Före informationsmötet tyckte jag det var bra för Sveriges framtid att några kommuner gjorde några sådana här utredningar även om chansen till byggstart inom den förutsägbara framtiden är försvinnande låg. Det är bra om hindren på vägen i Sverige kartläggs närmare för man skall inte säga kategoriskt nej till något andra tror på och elförsörjningen blir säkrare ju fler metoder, överstora kärnkraftverk ger för stora kraftbortfall om de oförberett slutar fungera och det blir lättare att koppla till fjärrvärmenät om de ligger stadsnära. Men efter informationen tycker jag det kunde väntat några år eftersom det inte finns något färdigt system och tar tid innan det kommer att finnas. Ambitionen för Sverige bör inte vara att ligga först i EU. Sverige har mycket vattenkraft per innevånare. Sverige producerar väldigt lite el med fossila bränslen. Behoven är större längre söderut där elproduktionen inkluderar mycket fossilt och import behovet större, så de första små reaktorerna borde ligga längre söderut.
Jag bor i Ljungskile och har forskarutbildning i strålningsbiologi och gjort en beräkning av hur många som dog till följd av reaktorkatastrofen i Tjernobyl. Jag har jobbat en månad i Belarus i en aktivitet att hjälpa Belarus med en del, bla de biologiska effekterna av den närliggande Tjernobylreaktorn, huvuddelen av nedfallet efter katastrofen hamnade i Belarus. Min arbetsgivare lånade ut mig och fick ersättning för min lön.
Jag är gammal och har många fel, bl a lättstressad och en tendens att söka efter fel men jag tycker ändå jag kunde tillföra en del bl a av bl a anekdotiskt värde så jag skrev ned ett anförande som skulle tagit mindre än 10 min att framföra men jag var inte säker så jag sade 10. Men när jag anmälde det så klargjordes att jag inte skulle få några 10 minuter och bara kunde ställa frågor. Jag hade inte tänkt skriva ned det här och tyckte jag hade viktigare saker för mig. Men får man inte framföra vad man vill muntligt så kan man göra det skriftligt, och det uttrycktes faktiskt ett intresse för detta från några.
Jag frågade om risker med slutförvarat plutonium. Jag tror chansen människor får i sig det är liten och vi borde ju veta ganska mycket eftersom vi (med kärnvapenprov) pudrat världen med plutonium.
Svaret var att på tusen års sikt är det många andra isotoper som är värre än plutonium. Jag tolkar det så att hotet från långlivade plutoniumisotoper i slutförvar är överdrivet.
Jag frågade om kärnkraftkontakter med Ryssland och fick till svar att Sverige inte är inblandat i det och sköter sin upparbetning etc själv. Det var mot bakgrund av artiklar som “10 november 2024 10:00 Det finns kärnkraftverk i nästan hälften av EU:s länder. Nästan alla försöker avveckla importen av ryskt kärnbränsle och anrikat uran – men trots alla intentioner och sanktionspaket fördubblades importen från Ryssland till EU förra året.” Även om inte Sverige är berört och även om det gäller mycket annat än kärnkraft, så bidrar kärnkraft till beroende av andra länder. Det går ju inte att lita på andra länder – som USA – heller. Jag förespråkar faktiskt en “nedglobalisering” och kärnkraft passar inte väl in i det.
Sedan ser jag ett problem att samtidigt som Sverige på allvar börjat ta i kärnenergi så väcks tanken om att Sveriges trygghet ökar om vi har svenska kärnvapen.
Jag frågade hur många som dog pga Tjernobyl och fick inget kvantitativt svar så då accepterades det att jag kortfattat läste vad jag skrivit. Även om jag förstår att det är en omöjlig fråga så bör man ända kunna ge någon form av bästa skattning. Som jag gjort.
Men nu tittade jag på hur det såg ut på Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan. och tycker det är en bättre och djupare källa än mitt dåliga minne om vad jag kommit fram till för den som vill tränga in i frågan. Men kom ihåg att det mesta av denna informations-framställning inte fanns när jag gjorde min beräkning. Den ryska skattningen på någon miljon döda med en felaktig metod spreds dock. Jag ansåg då det fanns ett behov av bättre beräkningar för hela världen och Sverige, men spred det bara via lokalpressen och bloggartikel (som jag uppmärksammade en del relevanta personer på). Inför informationsmötet tyckte jag inte det fanns behov av att jag kollade, jag skrev bara ned vad jag hade i mitt dåliga minne. Min skattning ligger faktiskt i underkant. För Sverige stämmer min skattning exakt med det trovärdigaste estimatet på Wikipedia, troligen är det någon annan som kom på det. En detalj är att jag tog hänsyn till de värnpliktiga som byggde den första sarkofagen över den havererade reaktorn. De var många men de exponerades inte mer än högsta acceptabla dos. Jag anmärkte att IAEA inte var trovärdigaste utredare eftersom de har ansvar för utveckla kärnkraftens fredliga utveckling finns en motvilja mot osäkra skattningar med höga dödstal. Men Wikipedia nämner inte IAEA så tydligen har man skärpt den problematiken sedan jag gjorde beräkningen. Jag betonar också att visserligen är antalet döda stort men en försvinnande liten del av alla som dör el eller energi relaterat under några decennier eller de miljarder som dött totalt.
För Fukushima grovgissar jag på några tusen döda så småningom, dvs det var “bara” en mindre del av den skada tsunamin gjorde. Det fanns elanslutningar där man hade kunnat koppla in mobil reservkraft för kylning, men även dessa kontakter låg för lågt för att klara tsunamin, detta är säkert åtgärdat på alla reaktorer nu. Jag frågade Ringhals hur stor vatten-nivåhöjning de skulle klara och fick svaret 3m.
Jag noterade att hade kommunen lyssnat på den här informationen skulle de insett att det var för tidigt att försöka höja kommunens tillväxt på detta sätt (anläggningsarbetena ger många arbetstillfällen). Jag har nyligen hört kommunstyrelsens ordförande förklara hur de tänker. Så jag tycker det är orättvist att vissa tycker att Uddevalla kommunledning mörkar, mitt intryck är att de söker medborgarkontakter. Däremot tycker jag kommuner är för tillväxt fixerade, men Uddevalla kommun ligger nog ett snäpp över genomsnittet och det reflekteras i viljan att bygga kärnkraftverk. Detta reflekteras också i kommunbiblioteken. Jag frågade kommunens informationskontor om de kände till informationsmötet i Ljungskile på förmiddagen före mötet, men de hade de ingen aning om eller intresse för.
För att börja från början. Tills jag blev 8 hade jag en kompis, men han flyttade så vi förlorade kontakten. Men vi återsågs vid ca 25 vid en kärnreaktor. Jag var där för att som forskarstuderande undersöka biologiska effekter av Sr90 och då behövs ett högrisklaboratorium som fanns i anslutning till reaktorn. Han var där som en del av hans och andras skolning i kärnfysik. Han guidade mig och vi tittade tillsammans ner i härden genom en vattenbassäng, glömmer aldrig det tjusiga blå skenet omkring. Sedan tog det ett halvsekel innan vi träffades igen och det var över en lunch här på Folkhögskolan i Ljungskile där informationsmötet ägde rum.
Skälet att vi träffades var gemensamt intresse för jordens överbefolkning. Detta ledde till att han har fixat att vi tillsammans ordnar en session om överbefolkningen vid en vetenskapsfestival i juni (vi håller båda föredrag). Detta är för mig ett mycket viktigare framtidsproblem än kärnkraftens vara eller icke vara.
Han utvecklades till en mycket aktiv kärnkraftsmotståndare. Han var en av organisatörerna i en stor demonstration mot kärnkraft i Stockholm dan före informationsmötet. Medan jag inte tycker vi skall backa ur atomåldern. En video från demonstrationen (som var på riksnyheterna) på Manifestationen 13 april 2025, Stockholm, Nej till finansiering av ny karnkraft. där min kompis har ett 10 minuters anförande med start 50 minuter in på videon. Videon antyder att engagemanget mot kärnkraft inte är särskilt stort 70 visningar och två tummen upp.
En lustig grej är att han som kärnfysiker är emot kärnkraft medan jag som biolog är försiktigt för. Brukar vara tvärtom. En mycket positiv grej är att vi båda samarbetar om att jordens befolkning är större än uthålligt, också i Sverige. Ett exempel som manar till efterföljd på fruktbärande samarbete även om man inte alltid kommer till samma slutsatser. Min kärnfysikerkompis sade att han gärna håller föredrag i Ljungskile om kärnkraft om någon arrangerar någon ny sammankomst om ärendet i Ljungskile.
Huvudskälen jag inte tycker vi skall sluta använda kärnkraft är att vi måste minska fossilt och att kärnkraft-teknologi – som annat – utvecklas. Livet skulle inte funnits utan “kärnkraft”, det mest naturliga av allt, om än något svårtämjt.
Jag har lågmält och försiktigt sista decennierna kommenterat ibland till artiklar för vad som nu blivit huvudspåret, en nybyggd ersättningsreaktor i Ringhals, gärna inkopplad till fjärrvärmenätet i Göteborgsområdet. Men innan Sverige fortsätter med bindande kontrakt för nästa reaktor tycker jag man skall vänta på byggstart för den första nya svenska reaktorn i detta millenium, då har man klarare för sig trösklar på vägen i Sverige. Min framtidsvision nu är att lika mycket el som nu och mer varmvatten kommer från kärnreaktorer fram till 2100. Eftersom jag hyllar nedväxt och lågt födande tycker jag det räcker.
Vem jag är? Huvuddelen av mitt verksamma liv har jag varit professor i skogsgenetik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå 1977-2009. Tycker jag lyckats ganska bra att förbättra människans framtid med den plattformen. Men jag gick en ovanlig väg in i det jobbet; universitetsutbildning i fysik, började lite lätt med kärnfysik efter grundutbildning men gick över till strålningsbiologi. https://daglindgren.blogspot.com/p/me.html Mina två viktigaste mentorer in i vetenskapen var strålningsbiologer, den första så länge han levde, den andra gick över till skogsgenetik och jag följde honom i spåren. Detta är ett exempel på hur slumpen styr våra liv och vad individer håller på med och hur deras gärning påverkar världens framtid lika mycket som andra krafter. Detta bidrar till att göra framtiden oförutsägbar. Men det är väl uppenbart för många att enstaka händelser och individuella ageranden är superviktiga för framtiden. Nu blev en konsekvens av konflikten för mig som den något enkelriktade diskussionen på informationsmötet skapade att jag tänkte över mitt tidiga liv som strålningsbiolog mer än jag gjort på ett decennium.
Jag höll kontakten med aktiviteter i Umeå till i augusti då jag flyttade till Ljungskile med avsikt att spänna av att engagera mig i de stora framtidsfrågorna. Men det blev inte så. Provokationer i stil med denna men långt värre gjorde mig övertygad att jag skulle fortsätta att förbättra förutsättningarna för de människor som lever vid sekelskiftet och jag inbillar mig jag kan göra det. Men egentligen inte via synpunkter på kärnkraft, det var allt för länge sedan jag tänkte på sånt och har inga personliga kontakter längre. Men eftersom kärnkraften valt att fokusera på mig där jag bor på ett lite tråkigt sätt, så kanske jag borde intressera mig för den igen.
Sedan jag skrivit detta och trodde jag lämnade ämnet eftersom jag ville lämna kärnkraften bakom mig snubblade jag över mina gamla bloggar om kärnkraftens faror, mycket är fortfarande aktuellt. En del av mina länkar funkar inte längre andra gör det
Jag tycker att man skall försöka se andra människor som resurser och att bygga broar och inte fokusera på att de kan orsaka problem och riva broar. Det är inte bra att skapa utanförskap. Jag hoppades att man skulle se mig som en resurs för Ljungskile men jag känner det inte så, jag får leva med att jag (till min förvåning) fortfarande känner mig som en resurs för världen, i första hand mot överbefolkning, i andra hand skogarna, i tredje hand klimatet…
Klimatet: Nya aspekter på att det globala yttemperaturmönstre ändras allt snabbare publicerades på webben Paris Agreement Temperature Index – Just how hot is it ? Det kom 13 kommentarer varav 9 är mina och 4 författarens som reagear. Jag tyckte jag lyckades skärpa analysen. Jag flyttade min analyse hit Comments on climate | Downto2100 (dagli.se) för att den då är mycket lättare att editera och jag kan ändra och rätta.
Här visas med nya kriterier på svenska att det globala temperaturklimatet ändrats i snabbt ökande takt, långt snabbare än vad den etablerade klimatforskningen ger intryck av Ett komplement till de många utmärkta klimatanalyser som utförts och till IPCCs gedigna arbete, som dock har eftersläpning och kanske är för försiktigt.
Utgångspunkten, inspirationen, data och några engelska termer kommer från https://parisagreementtemperatureindex.com/ av Chris Priest, Brighton. Jag rekommenderar webben för djupare information om global uppvärmning. Jag tycker författaren gjort ett utmärkt nyskapande arbete. Utgångspunkten är Global Mean Surface Temperature (GMST). Milstolpar (Milestones) för temperaturökningen sätts till 0.50, 1.00, 1.25, 1.50, 1.75 och 2.00 grader C över förindustriell tid. Den förindustriella tiden sätts till genomsnittet 1850-1900, eftersom det inte finns pålitliga tidigare uppskattningar, men uppvärmningen är nog något större. Varje dags globala temperatur jämfört med förindustriell tid (anomali) registreras och utgör de data som analysen nedan bygger på.
Analysen resulterar i 4 tabeller över temperaturökningar över tiden: Första dagen en temperatur överskrids, första månaden, första året, när 100 dagar överskridit.
Det tog 8 år att gå från varmaste dag 1.5 grader över förindustriell tid till att varmaste dag 2 grader över, men 57 år från att varmaste dag var 1 grad över tills den var 1.5 grader över. Jättestor skillnad mellan samma temperaturintervall nu och förut!
Det tog 9 år att högsta månadsvärdet höjdes från 1.25 till 1.75 grader. Det tog 35 år för högsta månadsvärdet att öka lika mycket från 0.75 till 1.25 grader över förindustriell. Jättestor skillnad för samma temperaturökning.
Det tar dubbelt så lång tid för årstemperaturen att stiga från 0.50 grader över förindustriell till 0.75 grader som det tar att stiga från 1.00 grader till 1.25 grader.
Det tog 30 år för de 100 varmaste dagarna att stiga från 0.75 grader till 1.25 grader. Men bara 14 år från att de låg över 1.25 grader till att de låg över 1.75 grader. Fördubblad ökningstakt!
Det går att omvandla data från Tabell 4 till uppvärmning per år som en funktion av året som gjorts i Tabell 5 nedan.
Tabell 5 beräkning av global temperaturökning per år
2024 för man naturligt eftersom de två föregående värdena är samma. Då får man nedanstående Figur.
Få är medvetna om hur snabbt uppvärmningen nu går och hur kraftigt uppvärmningens takt har ökat, Jag trodde definitivt inte detta innan jag började grubbla och tänka över det i slutet av 2023!
Vad beror effekten på om inte enbart accelerad uppvärmning? Själv tror jag en ökad variation i temperatur har betydelse, men det är inte speglat i en ökande variation i årsmedelvärdena. Det kanske är någon sorts växelspel med geografisk variation, dagligt variationsmönster, häftigare variationer i luftens och havens strömmar och säsongsvariation som döljer en lokalt ökande temperaturvariation. Att det blir varmare innebär att större energier och energiöverföringar är inblandade och det borde också öka variationerna. Det finns mycket att grubbla över här och de professionella klimatologerna verkar inte tänka i tillräckligt vida banor..
The most recent graphic presentation is super https://parisagreementtemperatureindex.com/spiral-of-global-heat/ The global average temperature raise for a months average is shown in a pattern give the time of the year in a succession of years like a spiral where the attention gets to hot years. That Earth gets hotter at an increasing speed seems very convincing. It is updated to the last day and does not use any extrapolation or assumption about future development. By far the most exciting I have seen. It is extremely disappointing that such a fantastic product get so little attention and is not spread more!
A question is what the single green spiral is and why the intensity is varying. Perhaps it would be clearer what the color code temperature of temp was for early years if the circles were not all yellow but color relevant to temp, circles could be thicker to indicate way are something else. The year in the middle at start could be “year zero” instead of empty. When coming to 2024 it is very bleak, can it not be brighter? It is the highlight! Perhaps also a short stop before tilting? It runs to fast like the previous presentation, reduce the speed to half!
Below I make some analyses constructing tables 1-3 based on data, terminology and considerations from https://parisagreementtemperatureindex.com/Paris Agreement Temperature Index – Just how hot is it ? An excellent contribution to the knowledge of global warming by Chris Priest! I also added a Table 4 based on my own suggestion for a measure of global warming: When a temperature has been passed 100 days!
I have also below commented on presentations but nothing essential.
The global warming may be associated with another dramatically increasing change by time, which I have not seen well quantitavely documented somewhere else. The interval when the first days and periods with an increased temperature becomes much shorter.
See https://parisagreementtemperatureindex.com/1000-day-climate-graphic-design/ for temperature on earths surface data Global Mean Surface Temperature (GMST). The Milestones of temperature raise are 0.50, 1.00, 1.25, 1.50, 1.75 and 2.00 raise above preindustrial era. The table 1 extracted shows year when First Day anomaly above GMST Milestone occured. There is a “random” variation among Days and Months confusing the picture. Thus even if no warming there is a variation in observed deviations, and a “first day or month” 0.25C warmer than average is expected to occur. When the rate of warming is smaller that has a bigger influence of year of first occurance. Thus the “true” intervals are less reliable earlier years when warming was smaller.
Table 1
GMST “Milestone”
First Day over Milestone
Years from First Day above previous First Day above Milestone
Heating speed, degrees/year
0.75 C
Feb 1941
1.00 C
Jan 1958
19
0.25/19 =
1.25 C
Feb 1995
37
0.25/37=
1.50 C
Dec 2015
20
0.25/20=
1.75 C
Feb 2016
1
0.25/1=0.25
2.00 C
Nov 2023
7
0.25/7=
I formulated it on twitter as : It took only 8 years between the first Day with a temperature anomaly > 1.5 C and a Day with >2 C (end of 2023), while it took 57 years to raise from 1.0 to 1.5. It seems evident from Table 1 that it is a trend since 1958 to 2023 that it takes shorter time to pass from a Milestone to next.
To understand how well some of this information is known and discussed among professional climatologists I made comments on the blogg of the Swedish Meteorological and Hydrological Institute global uppvärmning pradoxala resultat – SMHI (kundo.se) . My opinion based on the response is that they are not very aware. I sent a reply but it seems neglected, the authority seems avoiding deeper discussions, but sticking to informing.
Between first month >0.75C and first month >1.25C it took 34 years Between first month >1.25C and first month >1.75C it took 9 years
Approximate year 100 days above milestone accumulated
Years since previous milestone passed
0.50
1944
0.75
1980
36
1.00
1998
18
1.25
2010
12
1.50
2017
7
1.75
2024
7
2.00
20??
Looking at Table 1 (first day) and 2 (first month) the intervals between passing different intervals are very “jumpy” while Table 3 (when 100 days warmer than Milestone) the intervals change in a smoothe way. It is also logic that the “first” time is more affected by other factors than the contineous heating and thus more uncertain. An advantage with 100 days instead of a higher number of days is that it gives more and more recent milestones. Demanding a high number of days may mean that the Milestone is passed after the full year value has passed the Milestone.
Table 4. Speed of Temperature raise when 100 days above a milestone accumulated
Between years
Average year
Milestones C
temp raise, degree per year
1944-1980
1962
0.50-0.75
0.25/36= .007
1980-1998
1989
0.75-1.00
0.25/18= ,013
1998-2010
2004
1.00-1.25
0.25/12=. 021
2010-2017
2014
1.25-1.50
0.25/7 = .036
2017-2024
2021
1.50-1.75
0.25/7 = .036
2024 trend
2024
0.25/7 = .036
Beräkning av hur snabbt den globala temperaturökningen sker
The milestones do not pass att even years and wherefore temp raise is not accurate by besides the last value the differences will be rather small. The temp raise is smaller than if differnce
A recent report about global warming (which also condense much of the available information around the warming) is ESSD – Indicators of Global Climate Change 2023: annual update of key indicators of the state of the climate system and human influence (copernicus.org) “Human-induced warming has been increasing at a rate that is unprecedented in the instrumental record, reaching 0.26 [0.2–0.4] °C per decade over 2014–2023.” Table 4 estimate is higher, but not “significantly higher”. Recent IPCC assessments concluded that the rate of increase in anthropogenic warming in 2021 was 0.2 °C per decade with a likely range of 0.1 to 0.3 °C per decade. My estimate (Table 4) is higher than that.
Temperature raise accelerated clearly to around 1980 but after that an acceleration is not evident from figures. The trend seems to have almost the same slope for maximum or mininmum temperatures. Plots at GMST Milestones – Mixed Data Set (parisagreementtemperatureindex.com) however trace acceleration. At first sight it seems small if the effect of hot last year period is not included. But at second sight I saw room for rather large acceleration. Thus it seems likely the shortening time intervals between milestones at least partly is caused by rapid acceleration of global warming.
As I see it a reason or contributing reason could be an increased temperature variation around the mean. But if so it is hard to explain why the difference between high and low values around the mean does not seem to increase, they actually seems larger 1900-1970. Perhaps changes in geograhic, seasonal and variation during day pattern could hide such variation.
Results seem contraintuitive at first sight! Much more thinking is needed on what is a reasonable explanation. Could it really just be rapid accelaration of global warming?
Below are comments to the author of the main material, who I try to help.
If separate analyses for sea and land are made instead of all surface, what happens when?
IPCC AR6 Synthesis Report: Climate Change 2023 — IPCC . 10 pages of formalities and starting on p 11 with average of the period 2011-2020. This can be considered a bit misleading in a report from 2023, especially¨as making anomaly 2015 the first bold point. Their alternative future projections have numbers rather than a “business as usual” scenario (to continue as 2020). First it is many unimportant pages and the most important essentials are sort of hidden. My main critic against UN bodies is that it is tabu to claim that we are too many. The word “Overpopulation” is tabu for UN. If the world population dropped to 2 billions, “net-zero” would be an easy target. With a growing population: no chance!
I do not think it is so important how 1.5 is exactly defined as it is only “if possible” and it is sure it will be passed, the exact date is most for newspapers headlines. But 2 is more important how it is defined as the goal is to keep well below. But on the other hand UN could define some measures of temperature raise which are yearly reported, would cause less confusion but also less development.
I make an article about speed of passing milestones. Very interested if something similar done by someone else! https://tidningenglobal.se/2024/5-augusti-2024/den-globala-uppvarmningstakten-underskattas/
Keep to surface temperature and evaluations based on daily observations. Do not disturbe by other things! Leave that to others! It takes attention from the most important to go to deep into other things and as you do not work full-time on it better if focused! Just to keep focus and point at new considerations about the most essential observations! Climate is more than temperature. Perhaps some other word? You have a rubric and “definition” that 1.5 C is reached when 1000 days pass that. I do not like that, even if “climate” become 1.4 C permanent you would reach more than 1000 days after some time. You make non linear fits which indicate that climate heating accelerates. But that is partly misleading, the past year has been unusually warm! The is a partly regular pattern how the oceans absorb heat (la Nina) and also other phenomenons. Look on the past! It would be very surprising if the “acceleration” did not look less dramatic if looking backwards 2026. Maybe a note on that.
It is temperature anomalies and maybe explain that better to those who are not so accustomed.
I like the graph “months per year above milestones”. It is pedagogic dealing with months and years. I suggest to have small year signs on the X-axis to facilitate own considerations (as it seems to be in the lower figure). It is not logic using different coulers in the lower figure than the higher and the Y-axis for months should stop at 12.
Is there an annual pattern in anomalies? Maybe your averages should consider that? Is that pattern changing over time?
Probably the heating over time accelerates, but the speed of acceleration is easily over-estimated at the end of a hot period there we are now.
Actually, we do not have the answers to the big questions. The majority of the universe is unknown, it consists mainly of dark matter and dark energy known only by their effect on gravity. We do not know how universe looks outside what we can see because the limits set by speed of light. We do not know if others are aware of their existence, we do not know if our spirit will survive death or not, nor do we know if there are higher levels of consciousness than our own. We do not understand how the universe began, and we are uncertain of how it will end. Einstein once said that God does not play dices, but it seems he do. Even mathematics has unprovable theorems. Thus it is a risk to rely too much on a mathematicical-physical models.
Grunden för utvecklingen av livet, arterna och människan är evolutionen. Sedan minst tre miljarder år drivs den av genetisk kod i cellernas DNA. Det är en enkel grundläggande mekanism som blint ”styr”: ”bli fler!!”; ”tillväx!!”. Ingen medveten vilja vid kontrollerna. Detta tar sig oerhört komplicerade och svårförståeliga uttryck. Det resulterar i underliga komplexa omvägar där meningslös slump är centralt för till synes helt osannolika kombinationer av samverkande ändringar. Arterna hålls i balans genom samspelet med andra arter och miljön. Arternas numerär begränsades också av de destruktiva effekterna evolutionen tagit för att sprida generna. Exempel är revirstrider och konkurrens att para sig med kamp eller teknik att imponera på partners som påfåglarnas långa svans.
Men begränsningarna i antal, ekologiskt utrymme och resursförbrukning gäller inte längre för människan som nu vida överskridit vad som är hållbart. För drygt tiotusen år sedan tillväxte Homo sapiens dominans i accelererande takt och är nu nästan total. Exempel: av den sammanlagda vikten av landlevande däggdjur är 60 % husdjur, 36 % människor och bara 4 % vilda djur.
Begrepp som lojalitet och makt kan gynna geners förekomst i arten och göra att de sprids och ”tar över”. Familj och klan delar gener. Kopior av en individs gener kan spridas med släktingar även om de inte är till fördel för individen. Därför utvecklas många potentiella förmågor i psyket, som att underordna sig gruppens eller familjens intressen. Ha en överordnad ledare är bra för klanens gener. En ganska diktatorisk ledare är bra för olika former av jakt (rovdjur, mammutar), vid våldskonflikter med grupper av artfränder (krig) och något mindre diktatoriska ledare för fördelning av arbeten och resurser. Vi förmås känna lojalitet mot gruppen ”vi”, ”vi tillsammans kan vinna”! Andra grupper blir ”dom” som skall förlora och ofta svartmålas. Men evolutionen skapar inte någon känsla för lojalitet med artfränder för att de tillhör samma art. Detta leder ibland till krig och grovt våld. Den biologiska mekanismen som medverkar till detta beteende är att ”våra” gener då kan ersätta ”deras”.
Detta är roten till människosläktets stora problem: överbefolkning och dödliga gruppkonflikter (”krig”). Visst hopp finns, människor dödar andra människor i mindre uträckning nu än tidigare och det verkar som världsbefolkningen kommer att sluta att växa före 2100. Men det är för sent och inte tillräckligt! Det viktiga “vi”-et borde vara alla människor på jorden, vår hjärna borde kunna ta befäl över våra drifter och sluta propagera mot “dom” (i andra partier t ex, som nu är aktuellt vid EU-valet).
Överbefolkning diskuteras och har diskuterats i den allmänna debatten. Ändå är begreppet överbefolkning (”overpopulation”) tabu i de viktigaste organen. Detta gäller för FN och dess internationella förgreningar liksom för Sveriges regering och myndigheter som inte nämner ordet. Våra grundläggande instinkter är säkert en faktor som spelar roll i att det blivit så.
Förmågan att tillräckligt prioritera vår arts uthålliga framtid verkar för okontrollerad under trycket från våra mest basala instinkter. Vi har inte i tillräcklig grad lyckats bemästra våra gener. Detta tar sig nu uttryck i stöd för upprustning och NATO-medlemskap som sägs skydda oss. Samtidigt som samhällets ekonomiska stöd till fredsorganisationer minskar. I en situation där “vi” borde inse att den viktigaste ingrediensen i försvaret är fred och fredsorganisation därför borde få minst en promille av försvarsbudgeten,
Det är synd att svenska flaggans dag uppgraderats till nationaldagshelg. Betoning av nationalism minskar chansen att släktet överlever. Nationalism ökar chansen för förödande krig och minskar lätt toleransen för andra. Nationalism kan medföra en otillräckligt kritisk nivå mot nationalstatens beslut och värdenormer. Indelningen i nationer minskar tolerans och förståelse för de som hör till andra nationer. Nationaldag och nationalsång glorifierar ofta diskutabla världen.
Det är respektabelt att slå vakt om gamla traditioner, därför tycker jag inte vi skulle avskaffat svenska flaggans dag. Att bevara traditioner tror jag bidrar till långsiktig överlevnad, om det görs med en glimt i ögat och utan överdrivet engagemang från staten. Det är tveksamt om staten försöker ingripa mot för Sverige nya traditioner som “Halloween” och “Alla hjärtans dag” (dessa är kommersiellt styrda, inte uppfunna av staten).
Men nationella beslut som leder till förstärkningar av nationellt glorifierande institutioner bör användas med mycket större restriktivitet än vad som skett med nationaldagen, och framförallt dess upphöjande till helg. Möjligen skulle den kunna vara ursäktligt t ex i svåra orostider eller för att läka sår, eller till på köpet för att legitimera kontroll, men en sådan situation förelåg inte i Sverige.
6 juni fattades ett formellt beslut att utse Gustav Vasa till kung. Detta var ett led i Gustav Vasas kampanj för erkännande. Erkännandet hade ett mycket tveksamt parlamentariskt underlag. Gustav Vasa splittrade definitivt Kalmarunionen, ett tidig försök till internationellt närmande. Det gav intrycket att Sverige befriades från danskarnas ok genom den svenska “patriotiska självständighetsrörelsen” om man ser det ur Vasas historieskrivning. Men terrorstyrd upprorsrörelse om man ser det från Danmark. Den grymme Kristian Tyrann i den svenska historien, men den anti-aristokratiska Kristian bondekjaer i den danska. Analogt med att norrmännen firar befrielsen från svenskarna den syttonde maj! Gustav Vasa har en viktig plats i den svenska historien, men han hade många osympatiska drag som statsbyggare, det känns inte bra att ytterligare idealisera och glorifiera honom. Att fira svenska flaggans dag efter honom är en ganska ny tradition som inte vidmaktshölls på sexton- och sjuttonhundratalet. Det antogs en grundlag 6 juni 1809, men i folkmedvetandet är det nog att Gustav Vasa blev kung som är händelsen. Att det blev nationaldag är nog inte så viktigt för uppmärksamheten, som att den gjordes till nationell helg. Därmed höjdes nivån på “minnesdagen” och vad den står för. Nationaldagen kallar mycket fler svenskar under fanorna ute i kommunerna än svenska flaggans dag, som huvudsakligen utspelades på Skansen utan att vara helg. Själv deltog jag i år för första gången och det var trevligt, vilket kanske motsäger vad jag framför, fast vi förlorade ju en pingsthelgdag som kanske var trevligare.
På nationaldagen skall vi sjunga nationalsången att vi tronar på minnen från fornstora dagar när ärat namnet flög över jorden. Särskilt goda associationer har nog inte minnet efter svenskarnas besök i Köpenhamn, Prag, Krakow, Brest etc hos de lokala.
Nationalism är generellt sett en icke önskvärd och potentiell farlig fraktionsbildning, även om den generellt bör tolereras och man bör inte vara fundamentalisk anti-nationalist. Det är ändå den svenska nationalstaten som kontrollera oss vilket vi måste tolerera och är långt bättre än anarki. Vi har faktiskt anledning att uppskatta den svenska staten. Just Sveriges nationaldag är ganska godartad. Men att underblåsa nationalism genom att upphöja en dag med nationell anknytning till nationaldag och helgdag är ett av de skäl som gör det svårt att tro att det inte kommer att bli sämre 2100, vi prioriterar fenomen som kan leda till elände.
Global temperatur varje dag på året sedan 1940 har jämförts med förindustriell tid. Sista halvåret 2023 har varje dag varit varmare än ”någonsin” för alla dagar utom tre. De nya rekordnivåerna slår de gamla med mycket bred marginal. I november överträffade några dagar temperaturökningen >2 grader, som världen skulle hålla sig väl under!
Jag har alltid oroat mig för människans framtid, men oron har förstärkts sista månaderna och jag misströstar om sapiens kommer att finnas kvar, om hon inte ändrar sig radikalt. Vad kan jag göra åt det? En sak jag kan göra är att skriva brev till mina 71 grannar i Grönstenens samfällighet, kanske påverka dem? Kanske få dem att påverka andra/annat? Detta grepp har aldrig någon annan i Grönstenens samfällighet kommit på, eftersom jag inte minns mig fått något liknande brev! Så jag prövar ett nytt grepp! Jag befarar förstås att många känner att de har något angelägnare att göra än läsa det här men jag gör ändå ett försök.
Jag tänkte brevet skulle inviga användningen av de nya postfacken, men det verkar dra ut på tiden. Ett ytterligare tecken på vår civilisations oförmåga att den inte verkar klara av att sätta upp funktionella postfack.
Jag heter Dag Lindgren, är 81 år och email dag.lindgren@gronstenen.se . Gillar att diskutera/prata om sånt här, så hör gärna av dig.
Jorden blir varmare. Att 2023 kommer att slå nytt värmerekord har väl inte undgått många. Men jag tror inte många förstår hur överraskande drastiskt rekordåret är. Jordens länder har kommit överens om att jordens tempökning 2100 skall ligga väl under två grader och om möjligt 1.5 jämfört med förindustriell tid. September 2023 låg 1,8 grader högre. För första gången går den globala temperaturen över 2 grader för flera enskilda dagar i november. Över hundra dagar med temperaturer minst 1,5 grader över. Paris-målet för uppvärmningen 2100 överskrids temporärt 77 år tidigare än planerat. Takten i jordens uppvärmning (mätt som strålningsbalans, inte yttemperatur) är nu väsentligt större än för fyra år sedan och ökande. Kanske någon ”tipping point” passerats? Möjligen är 2023 en tillfällig episod, och skeendet sista halvåret är knappast representativt. Men den ger ett mycket starkt motiv för att göra mycket mer än hittills för att begränsa klimatförändringarna. Jag tror jag förstår bättre än de flesta hur osäkra prognoserna för framtida klimat är och att överraskningar är troliga, men det extrema 2023 sedan sommaren verkade mycket osannolikt för mig och de flesta experterna för ett år sedan. Vad lär vi? Framtiden ter sig ännu osäkrare och hotande! Förändringar kan bli snabbare och mer drastiska än vad experterna ansett sannolikt. Jordens ledare klarar inte av de ändringar de och ”experterna” ansett nödvändiga, andra närliggande problem betraktas som viktigare.
Världens koldioxidutsläpp blir högre än någonsin förr 2023, tidigare hoppades man att toppnoteringen 2019 skulle stå sig efter nedgången i början av pandemin. Ökningstakten i atmosfärens klimatgaskoncentrationer verkar inte gå ned.
Uppvärmningen blir högre nära Arktis, som norra Sverige påverkas av. Finns nog större anledning till oro i norra Sverige.
Samtidigt som Umeå upplever en jättetidig rekordkall början på vintern med rekordmycket snö. Vädret varierar även när klimatet ändras. Lokalt/regionalt avviker ofta från globalt. Inte ny kunskap, men en indikation på att dessa avvikelser kan bli större när det globala ändras snabbare. Dvs framtiden blir ännu osäkrare.
Det finns fler allvarliga problem än klimatet, och de multipla hoten är större än klimat-hotet ensamt, men det tar jag inte upp här.
Vad tycker jag ”vi” kan göra? Några punkter, men utan alltför nyanserad diskussion, så övertolka inte vad jag framför!! Dessutom är jag inte säker på vad jag tycker och förstår om en månad. Men det är mycket viktigt vad vi kan och bör göra och diskussionen om det.
”Nedväxt” istället för tillväxt är ett bra sätt att uttrycka vad som verkligen behövs. Begreppet nedväxt är intuitivt motbjudande och provocerar ett starkt motstånd från våra basala instinkter. Jag tror det är riktigt att en del åtgärder som borde göras kommer att uppfattas som besk medicin. Men vi måste rätta munnen efter matsäcken! ”Nedväxten” behöver inte nödvändigtvis innebära mindre av väsentligheterna, men en omvärdering av vad väsentligheterna är!
Ett huvudproblem är att det finns för många människor. Se inte befolkningstillväxt som positivt, sträva inte efter det! Begreppet överbefolkning är tabu för myndigheter och FN-organ, det är för känsligt och värdeladdat! Skrivit om detta på http://stromstadakademi.se/FSS/FSS-38.pdf. ”Att bli fler” är den drivande kraft evolutionen arbetar med sedan miljarder år. Den djupast rotade instinkten, som nu försatt människan i en situation hon inte klarar av.
Vi som bor i Umeå kan faktiskt påverka lokalt genom att tala emot åtgärder för att öka Umeås innevånarantal. Umeå kommun har en ambition att växa till 200000 till år 2050. Det är bättre för Umeåborna om kommunen inte växer. Mindre kommunala investeringar behövs i infrastruktur för att ta hand om de nya innevånarnas behov. Satsningar görs på att åtgärda de flaskhalsar som finns nu, men om det blir fler Umeåbor blir det också nya flaskhalsar.
Umeå har just strandsatt förlängningen av ett stort projekt som startade 2018 ”Umeå växer tryggt och säkert”. Projektet borde döpas om till ”Ett tryggt och säkert Umeå”. Det bidrar till otrygghet och osäkerhet att Umeå växer och att inflyttningen är ganska stor. Tillväxtdrivet ligger i ryggmärgen hos kommunalpolitiker, beslutet att Umeå måste växa var enhälligt i kommunstyrelsen. Under projektets första fem år minskade tryggheten och säkerheten i Umeå, samtidigt som kommunen växte.
Barn som föds i Umeå begränsar den sysselsatta arbetskraften i Umeå, delvis i bristyrken, och försvårarar/fördyrar personalplanering. Potentiell arbetskraft för andra önskemål tar hand om egna och andras barn. Barn fodrar investeringar i dagis, skolor, ungdomsaktiviteter. Under de tjugo första levnadsåren ger barn som tillförts kommunen minskat utrymmer för konsumtion för kommunens innevånare.
Umeå verkar ha svårigheter att nå sitt befolkningsmål vilket bör hälsas med glädje. Fast kanske inte lokalt, för Umeås expansion höjer värdet på Grönstenens fastigheter, men så egocentrerade får väl inte vi grönstenar vara? Se till fördelarna med lägre kommunalskatt och mer arbetskraft till äldreomsorg (och annat). Det skrivs om ofyllda dagisplatser i Umeå, det är naturligt att när barnen börjar skolan på hösten så töms barntillsynsenheterna. Fram till nästa sommar kommer kontinuerligt nya barn så det blir brist på platser före sommarsemestrarna. Men visst bidrar en av kommunen oönskad minskning av födelsetalen.
Växer Umeå genom att barn föds eller att folk flyttar till Umeå? Båda mekanismerna samverkar till tillväxt, utan nettoinflyttning eller utan barnafödande skulle Umeå krympt. Medellivslängden i Sverige var samma 2022 som 2019, så den påverkar knappast Umeås tillväxt sista åren. Umeås befolkningsstatistik finns på Befolkningsförändringar – Umeå kommun (umea.se)
Tillväxt är alltså inte bra i allmänhet. Generellt tror jag att den ”optimala” tätorten har 30-60 tusen innevånare. Blir huvudorter större blir det ”storstadsproblem”. I mindre orter får befolkningen inte tillräcklig service i närheten.
Skall man försöka avskräcka från att sätta barn till världen? Jag vill – som förhoppningsvis alla andra – sapiens skall finnas kvar för evigt och det sker inte utan nya barn. Ålderspyramiden kan bli för skev, och vi bör inte vänjas av vid att ha barn i omgivningen eller kompetens att föda och ta hand om barn. Tycker att jag ser ganska många barn ganska ofta, de kunde vara färre. Jag är av den bestämda uppfattningen att det föds för många barn i världen och i Sverige. Chansen för att det finns någrasapiens kvar om tvåhundra år ökar om födslarna minskar nu. Och de sapiens som finns får mer resurser från nu och framåt om det föds färre barn. Vad svenska samhället kan göra är att ta bort flerbarnstillägget och deklarera att ett skäl att det tas bort är att samhället tycker det föds onödigt många barn. Men det motivet lär samhället inte våga åberopa. Vilket ökar kraven på oss att nu minska vår påverkan såsom klimatändring med andra metoder.
Lönearbeta gärna mindre! Undvik heltid. Ta lång obetald semester. Då konsumerar du själv mindre och produkterna av ditt arbete blir inte konsumtion. Eftersträva inte löneförhöjning!
En del arbeten producerar inte grejor och drar ganska lite resurser. T ex kanske fler skall ta hand om barn 6-15 för att göra dem bättre anpassade till samhället? Och om dessutom lönen är låg? Skrivbordsforskning? Skriva böcker? Etc.
Flytta inte långt! Om någon i en familj flyttar ger det ofta upphov till ett stort antal släktresor. Av samma skäl medför inflyttning till Umeå ökat resande vilket inte är önskvärt.
Undvik att flytta långt från hemorten för studier.
Undvik att äga och bo i flera hus (sommarstuga, fjällstuga mm). Det värms upp 70 m2 byggnadsyta per svensk.
Undvik förflyttning annat än till fots eller när förhållande är lämpliga cykel. Även kollektivtrafik drar resurser.
Det är bättre att köpa kläder second-hand än färska så förbrukas mindre resurser.
Undvik att köpa de mest klimatovänliga produkterna.
Det är ofta bra för klimatet att plantera träd.
Lev bilfritt. Det gör jag. Närheten till 9:ans ändhållplats är bra. Cykel/gångväg till Universitetet/Ålidhem/NUS//Umeå Ö/Flygplatsen underlättar.
Nyinköpta bilar i Grönstenen bör fortsättningsvis vara eldrivna nu när Grönstenen investerat i ladd stolpar för alla fastigheter och t ex jag subventionerat att grannarna skaffar elbil.
Elektrifiering är positivt, men klimatnyttan övervärderas. Sveriges elkonsumtion har inte ökat sedan 1980 och minskat något per capita, vilket nog givit klimatnytta. Utbyggnaden av svensk elproduktion är långsam och går delvis på export söderut, vilket är positivt för den ersätter fossilt söderut. Elbilar drar resurser att tillverka och köra förutom drivmedel, ofta mer än motsvarande bensinbil, så miljövinsterna blir måttliga. Kör mindre även om du har elbil!
I den resursknappare framtida värld jag ser framför mig 2040 kommer bara hälften av hushållen på Marmorvägen att ha egen bil.
Undvik boende som medför bilberoende!
Inomhustemperaturen kan sänkas till 18 grader (i mitt hus är det inte möjligt att få tempen högre än 19, och knappt det, så samfälligheten tvingar mig att göra det, men även de som inte tvingas kan göra det frivilligt!).
En mindre bil drar mindre drivmedel och resurser både för bil och infrastruktur omkring bilen (vägar, parkeringsplatser…).
Problem med sparsamhetens effekter Ett problem med ”sparsamhet” är var man skall göra av pengarna som sparas. Ger man dem till någon/något så blir det ju konsumtion av någon annan istället för en själv. Jag har inte löst detta problem och inte hittat någon bra skrift som trovärdigt förklarar. En del går till barn och barnbarn men det blir ju ”överflöds”konsumtion av det. Men en del av mina medel går till olika typer av aktiviteter för en bättre framtida värld, en del av min tid (som att skriva detta brev) används också till ändamålet. Ger man pengar till välgörenhet eller organisation skapar man konsumtion dels av mottagarna och dels av administratörerna (typ huvuddelen av den post jag får). Lever man sparsamt och lämnar arv efter sig blir det konsumtion. Det är därför osäkert att det förbättrar klimatet om man själv lever resurssnålt och sparsamt.
Den senaste versionen av den här skrivelsen ligger på http://downto.dagli.se/ Där kan länkarna ovan följas. Tyvärr fanns en del fel i tidigare versioner som jag nu sökt korrigera. Tyvärr har ingen påpekat fel och oklarheter i tidigare versioner.
Jag argumenterar här för att lätta planteringsrobotar med ben istället för hjul eller band kommer att få betydande användning i svenskt skogsbruk inom 30 år. Utvecklingen är snabb och svårförutsebar i sina detaljer, det behöver inte vara rätt, men för att främja utvecklingen är det dags att börja diskutera på allvar!
Förutsättningar för effektivare och billigare robotar förbättras i snabb takt. Så småningom borde de bli kostnadseffektivare än människor även för skogsplantering. Det är problematiskt med importerade säsongsarbetare som används i skogen. Att det är svårt att rekrytera infödda visar, förutom andra problem, att planterings-arbete inte är attraktivt, vilket är ett argument för maskinell plantering. Sverige är bra på skogsforskning och praktiskt skogsbruk. Bla för att skogsbruket är viktigt och har en lång historia. Förutsättningarna för skoglig teknikutveckling fram till implementering i praktiken är goda och borde kunna ge verksamheter i Sverige en relativt stor roll på världsmarknaden för teknologiska framsteg i skogsplantering. Men samtidigt satsar skogsbruket i Sverige många miljoner per år på utveckling av hjuldrivna tunga oftast bemannade skogsplanteringsmaskiner. För närvarande aktuellt är projektet ”Autoplant” AutoPlant – Skogforsk, och liknande på skogsplanteringsutveckling. Maskinell plantering är en viktig komponent.
Det har varit svårt att mekanisera planteringen, utvecklingstakten har varit långsam trots en del satsningar. Plantering är en mycket mindre del av skogsnäringen än avverkning och fabriker för förädling av skogsråvara. Specialiserad mekanisering för föryngring får mindre uppmärksamhet och resurser. Eftersom det är svårt och ”marknaden” begränsad är det naturligt att utvecklingen ”släpat efter”.
Dagens planteringsmaskiner är ganska stora och är hjul- eller banddrivna. För att göra det rationellt måste maskinen bära många plantor vilket gör den tyngre. Bemannade maskiner blir tunga pga säkerhet och kostnadseffektivitet. Det pågår en utveckling mot obemannade maskiner, som kan göras lättare, men de är knappast operativa än. Mycket av den kunskap och teknik utvecklingen resulterar i kan utnyttjas för robotar med ben.
Eftersom utvecklingen och framstegen i maskinell plantering hittills skett med hjul eller banddrivna planteringsmaskiner kommer man nog att bygga på detta även när maskinerna blir förarlösa och lättare, det kommer att gå trögt med ett paradigmskifte till ben även om det nog i längden är bättre.
Inga djur rör sig med hjul. Hade det varit rationellt i naturen hade evolutionen troligen funnit och utvecklat den möjligheten. Hjulfordon med enkel kontroll är mer lämpade för – i varierande grad – iordningställda vägar. Fötter, ögon och hjärna är viktigare för besvärlig terräng med många hinder och variationer, som i mycket av den svenska skogen. Men artificiella fötter, ögon och hjärna (AI) utvecklas nu snabbt och snabbare än hjulet.
Människans avtryck i skogen med maskiner och i samband med föryngring är ett påtagligt problem och skulle lätt förvärras med planteringsmaskiner. Med individuellt reglerade fötter blir de mindre. En femtio kilos människa bärande fem kilo plantor kan plantera med dagens viktigaste planteringsredskap. Dvs robotar som inte är tyngre än säg 80 kg totalt kan göra jobbet en människa gör nu.
En gående robot kan välja exakt var den sätter fötterna. En hjul- eller banddriven maskin påverkar marken efter en bana även mellan planteringspunkterna, och ”river” mera.
En gående robot kan göras lätt och vikten kan läggas närmare marken och medför därför mindre risk för människor och annat. En svängarm som kan fungera som tung slägga ökar riskerna, men mycket av utvecklingen nu är med flexibla svängarmar som del.
Det är lättare att passera/kringgå olika typer av hinder med ben än med hjuldrift och ben klarar nivåskillnader bättre.
Det finns kritik mot att nya skogsplanteringar är ”plantager” och inte ”riktig” skog. Robotplanterare ger bättre förutsättningar att plantera en skog som är mindre ”plantageliknande”. Det är lättare att programmera robotar än skogsplantörer!
Det är för tidigt att gå in på precisering eller detaljer för en skogsplanteringsrobot med ben. Men det bör nu spånas mer om hur den skulle kunna se ut och logistiken omkring. Och kanske det kan påpekas vilken specifik utveckling som är önskvärd och där den allmänna utvecklingen nog inte hjälper tillräckligt.
Det är viktigt att vara förutsättningslös, det är något nytt som skall utformas i en teknisk framtid som inte med tillräcklig precision kan förutses. Men jag spånar lite fast jag förstår att det inte behöver bli så:
Två ben fodrar mycket bättre teknik och risken blir stor att falla. Fyra ben verkar bättre för stabilitet, står stadigt på tre medan plats prövas för det fjärde. Sex ben är säkrare, men kostar och väger mer.
Planteringsmaskiner och maskiner för timmerhantering ställer så olika krav att de nog inte skall kompromissas i samma maskin.
Skogsplanteringsroboten kan troligen konstrueras så den blir lite lätt för att göra markberedning i samma steg och det är oftare önskvärt med större tyngd bakom vid markberedning, därför förefaller det bäst att utveckla planteringsroboten först.
50 kg ger möjlighet att hantera (bära, resa, släpa) hela roboten manuellt.
Säkerhet, problemhjälp, flexibilitet, stödjande datahantering, kontroll av inflöde av plantor och energi (batterier), arbete och planering för förflyttningar, möjlighet att uppmärksamma de som råkar (eller sabotörer) komma farligt nära, fodrar (till att börja med) en människa på plats. Olika larm behövs för att fånga operatörens uppmärksamhet, och det bör gå fort att komma till den exakta platsen. En kombinerad husvagn och kontrollvagn måste vara responsen. Inriktning på att robotarna skall kunna arbeta heltid, dvs övervakningen bör inte innebära att varje robot syns eller följs kontinuerligt hela verksamma tiden.
Det blir flera robotar på en plats och ganska stora objekt för kostnadseffektivitet.
Jag presenterade en tidigare version av denna artikel på ”skogsforum” Robotar med ben för att plantera skog! | skogsforum.se och fick ett svar som visade en film med en (tung) maskin med sex ben, det visar att det pågår en utveckling med maskiner som går i skogen. Intresset var inte jättestort, men det hade jag knappast väntat mig för detta forum mest för praktiker. Intresset var inte heller noll, och jag fick en relevant kommentar.
Läsare är välkomna att kommentera!
Dag Lindgren, var professor i skogsgenetik 1977-2009, 80+ , dag.lindgren@slu.se , Umeå
Boken bär ett MYCKET positivt budskap för Sverige. Sverige tillhör de länder i världen som varit bäst på skogsfröplantager och skogsträdsförädling. Hur man får boken och utförligare information om innehållet på Seed orchard book! | Downto2100 (dagli.se)
Att Sverige har en ledande roll i världen för skogsfröplantager framgår också av en Bibliografisk analys med Web of Science av fröplantager här Bibliometric analysis on trends and future directions of research and development in seed orchards | Research Square Sverige har den största rollen efter USA och Kanada (figur 4) och de är engelskspråkiga länder vilket ger en fördel. Antalet publikatoner är ungefär oförändrat sedan 1990 (figur 2) vilket är lite oroande. En större del av världens skogsfröutsäde kommer nu från fröplantager och forskningsvolymen för bättre framtida skogar borde växt.
Sveriges skogsgenetiska historia beskrivs här: HistoryOrg_06.doc (live.com) Den första ”industriella” fröplantagen anlades i Sverige. Den första läroboken i “skogsträdsförädling riktad mot fröplantager” skrevs i Sverige. Sverige är störst i EU på skog, bara Ryssland är större i Europa. Sverige har bedrivit vetenskapligt präglad skogsforskning i flera sekler med huvudsikte på att skogstillväxten skall höjas och haft en objektiv uppskattning av skogstillståndet i ett sekel och har den (näst Ryssland) största skogsekonomin i Europa. Sverige har haft fred och inga radikala omstruktureringar på flera hundra år, unikt! Utvecklingen har kunnat drivas med långvarig kontinuitet vilket är viktigt för skog. Den svenska skogsnäringen har sedan flera sekler varit – i förhållande till Sveriges totala ekonomi – stor och betydelsefull och en stor del av Sveriges export. Detta är några faktorer som bidragit till att den svenska skogsforskningen och skogsutvecklingsarbetet – inklusive den skogsgenetiska – varit i den internationella forskningsfronten.
Sverige insåg redan på 1800-talet att skogstillväxten måste öka om uttagen skall bli uthålliga. Detta gav upphov till omfattande åtgärder inklusive skogsforskning, skogsodling och lagar. Svenskt skogsbruk har sedan ca 1900 varit uthålligt beträffande skogens produktion, tillväxten har varit större än uttaget. Sverige har en riksskogstaxering som med objektiva systematiska stickprov sedan 1923 stödjer detta. En organisation för skogsträdsförädling har funnits sedan 1938. Det har sedan före 1950 funnits ett embryo till ett nationellt samordnat fröplantageprogram som utvecklats under lång tid med kontinuitet.
Dessa faktorer ledde till att ”utlandet” riktar mycket uppmärksamhet mot Sverige för att öka sitt kunnande om fröplantager. Bla har jag (Dag Lindgren) haft utländska lärjungar, varav en del spelar en viktig roll i sina hemländer. Bokens författare är ”lärjungar” till mig, har varit i Umeå (för Kyu-Suk i fem år) och har därmed insyn kring svenska fröplantager och svensk långsiktig förädling. Detta har varit viktigt för att de nu blivit professorer i skogsgenetik i sina hemländer (Korea och Turkiet). Och nu har de utvecklat bl a dessa kunskaper till en internationell bok om fröplantager, som alltså till stor del bygger på ”svenskgenerad” kunskap. Författarna erkänner detta genom att dedicera boken till mig. Hälften av de som avtackas i boken för medverkan är “svenska”. Boken visar att Sverige har en internationell ledarroll i förädling av skogsträd och metoderna för dess implementering i de svenska skogarna.
Boken är unik i världshistorien genom att den bara behandlar fröplantager och gör det ur ett globalt perspektiv. Att denna unika bok är så svenskpåverkad visar Sveriges ledande roll!
Boken finns nu som .pdf -fil på skiva. Framgår av bifogade bild. Lägg märke till att skivan toppas av svenska flaggan. Det svenska inflytandet på världens fröförsörjning är påtagligt och erkänt. Att SLU och dess skogsforskning är högt rankad i världen stödjer att svenskt inflytande viktigt. Ett viktigt skäl för finansiering av svensk skogsträdsförädling är att det globala inflytandet på världens skogar är stort. Ett bistånd till världens framtid och inte bara Sveriges!
The book which will make Earth a better place 2100! The world’s forests can be considerable improved using seeds created in special seed orchards. How is described in:
Seed orchards Establishment, Management and Genetics
By Kyu-Suk
Kang and Nebi Bilir
ISBN:978-975-93943-9-4
The book is
the first of its kind in the world. It focusses on seed orchards, while earlier
books on forest tree breeding only had chapters about seed orchards. Or about
special types of seed orchards or limited regions. This book has a global scope
of seed orchards.
Seed orchards are in many important forest countries the major work horse to get progress of forest tree breeding out into forest. In addition, the seeds have other advantages over natural seeds. Seed orchards get less attention than other more futuristic subjects like vegetative propagation and molecular breeding, although seed orchards are often a more important tool and does not seem to be replaced in the foreseeable future.
Together with their mentor, Dag Lindgren, the authors felt that the most important vehicle to get good, cultivated forests needs global discussions. They initiated a Working Party for seed orchards at International Union of Forest Research Organisation IUFRO: 2.09.01 – Seed orchards / 2.09.00 – Tree seed, physiology and biotechnology / 2.00.00 – Physiology and Genetics with regular global seed orchard conferences starting 2007. The history of these efforts is described in the book. We considered it desirable to collect the knowledge about seed orchards in a book. Now it is finally released!
Kyu-Suk Kang is professor of forest genetics in South Korea “Kyu-Suk Kang” kangks84@snu.ac.kr The book can be obtained free of charge from him for a limited number of copies. Nebi Bilir is professor of forest genetics in Turkey. “Nebi Bilir” nebilir@hotmail.com ; A limited number of the book can be obtained from the authors. Dag Lindgren dag.lindgren@slu.se (pensionerad professor i skogsgenetik) kan skänka några kopior till adressater med svensk adress.
Vildbränder, Kontrollerad bränning, framförallt
naturvårdsbränning, är en viktig del av naturvården.
Skäl för naturvårdsbränning. Skogsbränder skapar en
miljö som är nödvändig för många arters överlevnad och gynnar fler. Tidigare
brann skogen mycket oftare. Några av dessa miljöer bör bevaras så gott det går
för att bevara arter och ekosystem och för att förstå och visa hur skogen såg
ut förut. Det finns nog bred enighet om detta. Jag uttrycker det ibland ”Det
största hotet mot den biologiska mångfalden i svensk skog är brandkåren”.
Fler frågor väcks. Naturvårdsbränning har också nackdelen att den tillför atmosfären klimatgaser. Mitt huvudsyfte med denna artikel var ursprungligen att belysa detta. Men statistik, ansvarsfördelning och terminologi var oklara och det förde in mig på många hithörande frågor jag tycker borde bättre utredas och diskuteras, några förtecknas: *) Vad är fackuttrycken för olika typar av kontrollerad bränning? *) Hur mycket klimatgaser orsakar naturvårdsbränning nu? *) Hur mycket naturvårdsbränning är optimalt? *) Vad är naturvårdseffekten av bränder som inte betecknas som naturvårdsbränder? *)Naturvårdsbränningar är vanligen “lätta” medan vildbränder ibland går djupare och är mer “förödande”, bör en del naturvårdsbränder göras hårdare för att i högre grad efterlikna naturtillståndet? *) Vildbrand förväntas öka när klimatet blir varmare. Hur ändras behovet av naturvårdsbränning då? *) Är det praktiskt meningsfullt att utveckla en mer nyanserad kvantitativ analys av naturvårdsbränningens effekter och kostnader i olika miljöer? *) Effekter av att naturvårdsbränning belastas av en klimatkostnad, hur stor är den?
Behov av lättillgänglig sammanfattande tabell på svenska om bränder I Sveriges utsläppsrapportering finns en tabell som ser ut så här:
Jag tycker det vore mycket bra om denna tabell fanns lätt tillgänglig
på svenska på webben med enkla förklaringar.
Källor för mina arealuppskattningar:
Jag använder tre källor för areal kontrollerad bränning med naturvårdssyfte:
A) Skogsstyrelsen Hygges- och naturvårdsbränning (1 000 ha) efter Åtgärd,
År och Variabel. PxWeb (skogsstyrelsen.se)
B) Naturvårdsverket/länsstyrelserna, sammanställning från
Naturvårdsverket från Erik Hellberg Meschaks, bygger huvudsakligen på information
från Life-Taiga projektet.
C) Sveriges internationella rapportering Sweden. 2021 National Inventory
Report (NIR) | UNFCCC
D) Jag gör en egen skattning för vad jag tror inte rapporteras i sammanställningarna.
Det är bara 10% av naturvårdsbränningarna, och osäkerheten i beräkningarna är
större än så.
Naturvårdsbränning betecknas ibland ”biodiversitet”.
Jag har sammanställt en tabell över bränder, framförallt naturvårdsbränder, i svensk skog sedan 2012, hektar per år. För att se hela tabellen måste man dra den i sidled!
Jag tar bara upp ”föryngringsbränning” marginellt i det
följande. Naturvårdsbränning är i någon typ av bestånd, inte kontrollerad
bränning på en färsk föryngringsyta, och betecknas ibland biodiversitet.
Naturvårdsbränning /år skattas till 514+374+100=1008
avrundas till 1000 ha/år.
Naturvårdsbränning skiljer sig från vildbränder eftersom vildbränder ibland kan vara förödande och döda alla träd. Naturvårdsbränning undviker så våldsamma bränder, bl a av säkerhetsskäl. Därför kommer det att finnas mycket lite skog i reservat som representerar en viktig del av hur det var förut. Detta är en brist som man kanske borde tänka på hur den skulle kunna åtgärdas. Ibland blir naturvårdsbränder mildare än vad brännaren egentligen önskade. Kanske man kan göra någon frekvensfördelning av brändernas omfattning för både vildbränder och naturvårdsbränder?
Jag tycker information som bland annat omfattar
sammanfattande vägledande övergripande central kringinformation borde
uppdateras minst vart tionde år. Det borde alltså vara dags för uppdatering nu!
Hur
mycket naturvårdbränning? Kontrollerad bränning
är ett krav för certifiering av storskogsbruket, den
brända arealen räknas upp med en faktor som beror på typen av bränning. Även vildbränder
räknas ofta in. Jag har varit i kontakt med två av Sveriges största markägare,
men bara fått ungefärliga uppgifter. SLU har fått uppgifter om årlig areal från
Skogsstyrelsen, se tabell A3:2.15 (Mattias Lundblad pers medd) som sedan
vidarebefordrades till Naturvårdsverket för internationell rapportering. Kanske
andra markägare bränner lite grand + länsstyrelserelaterat som missats kanske
100 ha/år naturvårdsbränning (inklusive en del ”tomtskötsel”, ”valborgseldar”
och annat som ibland liknar naturvårdsbrand). Jag gissar på motsvarande 100
ha/år ”naturvårdsbrand” och 100 ha/år ”hyggesbränning” vilket nog kan vara
underskattningar. Hittar inga tankar om detta.
Naturvårdsnyttan av olika naturvårdsbränder,
föryngringsbränder och vildbränder är olika. Variation är oftast bra, den
biologiska mångfalden gynnas mer om allt och alla inte följer exakt samma mall.
Hur stor är årliga arealen skogsbränder?
Forskarna anser att ungefär en procent av skogsmarken brann årligen före 1800
talet, möjligen mer under perioder när svedjebränning och föryngringsbränning
var vanligt. Därefter har brandfrekvensen sjunkit och nådde vid millenniumskiftet
ned till drygt en tiondels promille av skogsmarken, som troligen är minimum,
troligt det ökar efter 2000…
Det finns inte exakt statistik på areal skogsbränder vare sig
nu eller tidigare, men ungefärlig. Sedan 1990 finns sammanställningar som
redovisas på sid 146 i annex Tabell A3:2.15 (se ovan) i Sveriges årliga rapport
till relevant FN-organ https://unfccc.int/documents/271847 . Där finns Skogbrandsareal
fördelat på år; vildbrand på resp. skogsmark, mark med få träd och mark utan
träd; kontrollerad brand för föryngring och biodiversitet (naturvårdsbränning).
Prognosen för skogsbränder med ett varmare klimat (enligt
Anders Granström, SLUs skogsbrandspecialist) ”Med de skisserade förändringarna
följer sannolikt dels ett större antal bränder i södra Sverige (fler dagar när
antändning är möjlig), och fler stora bränder (på grund av fler dagar med
extremt brandväder). Dessutom är det troligt att episoder med multipla bränder
ökar, med risk att släckorganisationen mättas. Räknar man nu bör man nog anta
att den naturliga skogsbrandsarealen fördubblats som ett inslag i global
warming.”
Jag förmodar att vildbranduppgifterna i tabellen är underskattningar. Det ter
sig troligt att vildbränder i Sverige de kommande decennierna kommer att vara
uppåt 6000 ha/år, vilket jag räknar med istället för genomsnitt av föregående
år enligt tabellen ovan.
Vad kostar naturvårdsbränning? Projektet Lifetaiga har på fem år förbrukat 100 miljoner och naturvårdsbränt uppåt 2500 hektar. Detta skulle innebära 40000 per hektar. En del av projektet har gått till administration, kompetensuppbyggnad och information. En väsentlig del har gått till inköp av utrustning (typ brandslangar) som delvis kan ses som investeringar och dessutom kan användas vid mer omfattande vildbränder. Kompetensuppbyggnaden omkring naturvårdsbränning har säkert positiva effekter på vildbränder. Den tekniska utvecklingen och den ökade beredskapen för skogsbränder ger säkert förutsättningar för kompetensspridning. Det blir nog lite billigare än ”normalt” eftersom objekten valts grundligt och ganska stora. 500 hektar per år är nog en överskattning, det är inte slutrapporterat. Jag skattar kostnaden till 30 000 per hektar, (drygt) 10 000 ser jag som en merkostnad jämfört med ”normal” hyggesbränning. Om framtida objekt blir större och naturvårdsbränningen får större omfattning blir det nog billigare, medan mindre naturvårdsbränningar än LifeTaiga gjort blir dyrare. Men det räknar jag inte med. Det finns också en klimatkostnad, som hittills inte beaktats som jag skall diskutera.
Skogen som bränns upp vid naturvårdsbränning skulle kunna
innebära ett bortfalla av intäkter, men den är sällan värdefull, det uttag som
görs skulle sällan ge ett ekonomiskt netto och oftast är den skyddad mot
avverkning. Om värdet hypotetisk sattes till 100 kr per kubikmeter skulle
värdet bli 2300/ha vilket är litet jämfört med andra kostnader. Så den posten sätts till noll. I enstaka fall
kanske skadan blir större om värdet på stora gamla tallar avsevärt försämras.
Hyggesbränning minskar gransinslaget, ett växande gransinslag försämrar
generellt naturvärdet. ”Granifieringen” skulle kosta mycket att korrigera med
röjning och gallring till samma reduktion som naturvårdsbränning ger. Förmodligen
räknar man inte så i enstaka objekt, men nationellt är det ett hot mot naturreservatens
naturlighet.
För hyggesbränningen räknar jag med 15 000 kr/ha
Hur mycket koldioxid (klimatgaser) generar
naturvårdsbränder?
Sveriges åtgärder hittills för klimatet bedöms som
otillräckliga. Därför har Regeringen bestämt att alla myndigheter skall beakta
klimatutsläppen. Eftersom naturvårdsbränning i hög grad rör Naturvårdsverket så
ankommer det i första hand på Naturvårdsverket bevaka att en önskvärd skattning
av klimateffekterna utförs. Det kan väl sägas att det hittills fungerat med
uppdrag till SLU, men kraven skärps allteftersom klimatläget förvärras. SLUs
rapport av naturvårdsbränningen har hittills underskattat Sveriges areal
eftersom Skogsstyrelsens uppgifter, som inte omfattar storskogsbruket, har
använts. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar ålagda att göra bättre
redovisningar av klimateffekterna även utan direkta specificerade uppdrag, men
just klimateffekterna av Naturvårdsbränningar verkar bättre att
Naturvårdsverket har hela ansvaret för!
SLU beräknar klimatutsläppen per
hektar naturvårdsbränning till 21.5 ton CO2 respektive 22.9 ton CO2e (≈
23 ton/ha). Mattias Lundblad, SLU, har
utfört huvuddelen av de skogliga beräkningarna för LULUCF rapportering och en
del uppgifter härrör från honom. Jag vet inte i vilken utsträckning faktorer
som tillverkning av utrustning och resor är inkluderade, men förmodligen är de
marginella. CO2 rapporteras inte separat i
klimatrapporteringen för att undvika dubbelräkning, eftersom den ingår i
förändring av levande biomassa på skogsmark. Däremot rapporteras kväve och
lustgasemissioner som anses härstamma från naturvårdsbränning.
1000 ha/år naturvårdsbränning genererar 23000 ton CO2e/år. Detta är inte mycket ur nationell synpunkt eller jämfört med andra komponenter i skogssystemet, men ändå tycker jag det skall redovisas och det är inte försumbart jämfört med andra komponenter i naturvårdsbränning.
Hur man kan värdera klimatskadan av naturvårdsbränning
Ett ton CO2e betalas i handeln med utsläppsrätter idag med
ca 500 kronor. Men bilisterna betalar mer i extrakostnad för bränslet. Och
utsläppsrätterna betraktas nog fortfarande som för billiga och går säkert upp i
pris. Så jag sätter miljökostnaden av ett utsläpp på ett ton CO2e till 1000
kronor till 2030, därefter tycker jag man skall pröva igen. De 23 ton CO2e per hektar naturvårdsbränningen
”kostar” alltså storleksordningen 23000 per hektar. Det är nästan fossilfritt
så det ska nog ges en lägre kostnad än fossilutsläpp, så högre kostnad per
hektar verkar inte berättigat, snarare lägre. Kanske man inte skall sätta
kostnaden högre än 500 kr/ton, dvs 11500 per hektar. Hela utsläppet sker inte
på en gång utan är fördelat i framtiden, men jag tycker inte det finns skäl att
beakta det. Det kan också diskuteras om inte naturvårdsbränning på sikt ökar
kolupptagningsförmågan. Men å andra sidan är det akut att minska utsläppen.
Jag har gjort troligt att
olägenheten med de av naturvårdsbränning orsakade emissionerna är av en
storleksordning ungefär hälften av de ekonomiska kostnaderna. Detta skall inte
betraktas som försumbart utan en noggrannare avvägning borde göras. Klimatgasemissionerna
av en specifik naturvårdsbrand beror på många faktorer och hur man räknar.
Eftersom de utgör en ganska stor reell nackdel kan det bra om man inte drar all
naturvårdsbränning över en kam som skett hittills. Detta borde nog tänkas på
grundligare.
Föryngringsbränning ger liten utsläppsökning, det är ju mest hyggesavfall vars kol ändå skulle gått upp i atmosfären snart. Det kan nog ge högre tillväxt och bättre växande föryngring. Jag sätter klimatkostnaden till noll.
Att epoken med stora skogbränder, svedjejordbruk och hyggesbränning blir alltmer avlägsen är ett motiv för att nu öka kontrollerad naturvårdsbränning.
Den förutsedda (delvis
realiserade) ökningen av vildbränder är ett motiv för att minska skattningar av
framtida behov av naturvårdsbränning. Detta bör analyseras.
Ett argument för
naturvårdsbränning är att det ökar kompetens och kapacitet för hantering av
vildbränder. Därför har ”brandkår” och ”naturvårdsbrännare” båda att vinna på
kontaktytor. Kanske merparten av investerade slangar bör ligga på gemensamma
depåer, naturvården behöver dem ju inte just när faran är störst. Kanske det
finns ett behov att analysera detta närmare.
Forskare anser att för att uppfylla naturvårdskraven det behövs 20% av de ursprungliga habitaten. Huvuddelen av ”ursprunglig” svensk skog är 9010 taiga. Av denna återstår nu ca 7% enligt uppsatta kriterier, det skulle behövas flera miljoner hektar till. Natuttypen skapades huvudsakligen av återkommande skogsbränder. Dock har man nu definierat det på annat sätt, snarare inte störd av skogsbruk. Denna definition är grundligt missledande, upprepad brand skapar inte samma sorts skog som lång frånvaro av skogsbruk. Naturvårdsbränning är ett nödvändigt komplement. Men det är orealistiskt att sätta flera miljoner hektar skog som brinner vart hundrade år som målsättning, och med de kriterier som naturvårdsforskarna satts upp behövs det inte heller. Började vi naturvårdsbränna i skog som inte skall sparas från avverkning av andra orsaker blir virkesförlusten stor. Men nog verkar det behövas mer än tusen hektar/år för att en rimlig del av den typiska ”
Vad naturvårdsbränning kan skapa är inte ett landskap som helt liknar det “ursprungliga”, men det är mer likt det ursprungliga än att enbart låta skogen sköta sig själv utan brand. Att det ursprungliga inte kan exakt återskapas minskar behovet att söka restaurera det och istället acceptera att världen ändrats. Men en ökning av naturvårdsbränningen i reservat och nationalparker är väl motiverad, till vilken nivå kan diskuteras.
Jag anser fördelar och
nackdelar måste vägas för att få något så när optimala beslut. Idéen att en
kvantifierad insats är nödvändig är fel angreppssätt. Kostnaden för
naturvårdsbränning stiger linjärt med arealen medan nyttan av ytterligare areal
avtar starkt med arealen.
Hur mycket naturvårdsbränning behövs? Naturvårdsbränning på 500 ha/år i naturreservat upprepat med hundra års mellanrum upprätthåller 50000 hektar i reservat som det var i ”förindustriell tid”. Räknar man med storskogsbrukets olika konstruktioner ökas det till säg 75000 hektar som liknar ”urtillståndet”. Detta ter sig väldigt lite och är i sig ett motiv att öka arealen naturvårdsbränning. Det andra viktigare skälet är vad naturvårdsbränningen gör för arterna. Mycket få skogsarter har försvunnit från Sverige sedan 1970 och ingen av dessa är brandberoende. Jag tycker att vi skall acceptera att en del arter minskar kraftigt i antal och utbredningsområde till följd av människan. Nyttan av att stoppa skogsbränder är uppenbarligen mycket stor, naturvårdsbränder kostar och medför andra olägenheter. Därför får vi acceptera att brandberoende arter blir mycket ovanligare. Det tar lång tid att konstatera att en brandberoende art verkligen dött ut. Vildbränder förutses öka, vilket ökar brandberoende arters frekvens. Certifieringskraven har också gjort sitt till. Generellt överskattar rödlistan utrotningsriskerna med minst en faktor 10, förmodligen gäller detta också brandberoende arter. Men trots detta verkar det rimligt att inom landets naturvårdsbudget satsa på ökad areal naturvårdsbränning.
Lever storskogsbruket upp till certifieringskraven? Sveaskog har i en annons i DN ANNONS: Därför är det viktigt att sätta eld på skogen – DN.se räknat ut att för att uppfylla certifieringskraven måste Sveaskog naturvårdsbränna cirka 6 000 hektar under en femårsperiod. Enligt Tabellen ovan uppger Skogsstyrelsen att storskogsbruket totalt naturvårdsbränt 4100 ha under de nio åren 2012-2020. Men nu skall detta inte tolkas som att Sveaskog inte lever upp till certifieringskraven utan har med missvisande semantik i annonsen att göra. Sveaskog beskriver de komplicerade räkningarna för certifieringskraven på Dramatiska landskap och naturvårdsbränningar (sveaskog.se) .
Inspirerande litteratur
för optimering av skogsbrandproblematik
Skogsekonomen Professor
Peter Lohmander har producerat en imponerande kreativ rad av
optimeringar om skogsbrandsinsatser alldeles nyligen. Det var egentligen det
som inspirerade mig att vilja uttrycka mig med en bloggartikel.
Lohmander, P., Adaptive mobile firefighting resources, stochastic dynamic optimization of international cooperation, International Robotics & Automation Journal, Volume 6, Issue 4, 2020, pages 150-155.PL_IRATJ_20_3https://medcraveonline.com/IRATJ/IRATJ-06-00213.pdf
Lohmander, P., Forest fire expansion under global warming conditions: multivariate estimation, function properties and predictions for 29 countries, Central Asian Journal of Environmental Science and Technology Innovation, Volume 1, Issue 5, 2020, 134-142. doi:10.22034/CAJESTI.2020.05.03. http://www.cas-press.com/data/cajesti/news/Peter%20full%20text_2.pdf
Jag räknar med att den
ytterligare klimatskadan av vildbränder och kontrollerad hyggesbränning är noll
(opåverkad av oss).
Om
naturvårdseffektiviteten är 3 ggr högre per hektar för naturbränning än för
hyggesbränning blir det kostnadseffektivare att naturvårdsbränna om man bortser
från klimatkostnaden men om klimatkostnaden är 1000 kr/ton CO2e blir det
kostnadseffektivare att hyggesbränna. Dvs beaktas klimateffekterna är det
motiverat med en större andel hyggesbränning än om man bortser från
klimateffekterna.
Nyttan av skogsvårdsbränning avtar när det blir fler
vildbränder. Ökningen av vildbränder framåt kan antas vara 2500 ha/år. Om man
antar att Naturvårdsbränder har fem gånger så stor effekt som vildbränder
gagnar den ökade frekvensen vildbränder naturen lika mycket som de
naturvårdbränningar som utförts under projektet Lifetaiga. Om man sedan adderar
klimatkostnaden för Lifetaigas så gör ökningen av vildbränder väsentligt större
naturvårdsnytta.
Om Naturvårds och hyggesbränning fördubblas så fördubblas
kostnaden (till ca 50 miljoner/år inkl klimatkostnad) men hur mycket ökar
naturvårdsnyttan och är det värt det?
Denna blogg är öppen för kommentering en tid och jag kanske
ändrar innehållet i den.