Naturvård och skog
Allmänna betraktelser
Biodiversitet hävdas ofta på ett sätt för skogsmark som jag uppfattar som fundamentalistiskt. Mitt perspektiv är att jag är skogsgenetiker med begränsad skoglig bakgrund. Jag har aldrig tänkt mycket på ”naturtyper” ur bevarandesynpunkt förut. I framtidens intresse har jag strävat efter en skog som producerar mycket råvara samtidigt som den är genetiskt sund, och tycker Sverige får ett hyggligt betyg. En bra skog är vad vi lämnar över till framtiden. Om det funkar dåligt år 2100 och framåt, vilket jag befarar, kommer många krav och tolkningar som ställs med åberopande av art- och habitatdirektivet att innebära för stora avbräck för andra funktioner av skogen som gör situationen 2100 sämre, och ändå blir skogen ur bevarandesynpunkt ytterligt marginellt bättre. Därför granskar jag de tolkningar som bl a artdatabanken gör.
Jag försöker i en senare artikel belysa det utgående från artdatabankens bidrag till rapporteringen till EU enligt art- och habitatdirektivet 2013 (rapportering sker vart sjätte år).
Det åberopas ofta generationsmål, miljökvalitetsmål och skyldigheter mot EU. Dessa låter bra, men kan ändå få övervägande negativa effekter om de tillämpas överdrivet fundamentalistiskt. En del av t ex generationsmålen formuleras i detaljer på ett som det förefaller mig orealistiskt, svårtolkat och osäkert hur väl underbyggt det egentligen är. Alla stora problem kommer inte att vara i huvudsak lösta om några decennier, och långsiktiga beslut nu är inte trovärdiga. Tex beslöt Sverige för 30 år sedan att avveckla kärnkraften fullständigt för fem år sedan :-), E85 ter sig nu efter ett decennium som ett misslyckande. Varje generation måste möta sina utmaningar, vi kan inte lösa allt, men vi kan underlätta, mildra och ibland förbättra. Prioriteringar ändras och blir ibland motsatt vad de var för ett sekel sedan. ”Generationslängden” har förkortats sedan år 2000 då man talade om mål en generation framåt vilket borde syftat på ca 2030 inte 2020, som det förvandlats till av ”miljöhetsarna”. Åtskilliga av delmålen förefaller mig nu fått ett för strikt innehåll. Få delmål blir uppfyllda eller verkar tillräckligt nära uppfyllbarhet.
Hur målen och kraven ställs kvantitativt blir en ”svart låda”, och utvecklar ett eget fikonspråk. Begrepp och ord används på ett sätt som är svårtolkat och ofta ger fel associationer. Referenser görs till processer vars innebörd är oklar och förmodligen inte väl genomforskat.
Det behövs en del naturvård för att vi skall kunna betrakta oss som civiliserade och för att öka chansen för långsiktig överlevnad. Ur skoglig synpunkt tror jag det räcker med att några procent av den produktiva skogsmarken används utan skogsproduktion, att några procent avsätts vid avverkningar, att markägare är olika och handlar olika på ett sätt som ofta gagnar naturvård, och att mycket skog och träd står på vad som inte definieras som eller hanteras som produktiv skogsmark. Men vi har en stor överskottsproduktion och därför väsentlig marginal att bedriva mer om folket så önskar.
En huvudsakligen vital skog med bra produktion är viktigt för Sveriges framtida innevånare att grunden till en bra skog som kommer att stå i en mansålder läggs när den skapas och dåligt grundad fundamentalism som får sin näring från tolkning av allmänna principer bör inte ges överdriven vikt. Men det är också viktigt och en del av vad som gör oss mänskliga att respektera jorden och det som finns utom oss och bara se till de mer omedelbara. Vår egen överlevnad skulle bli tveksammare om vi inte hade ett vidare betraktelsesätt.
Men jag tror ändå inte det är meningsfullt att driva art- och habitatdirektivet för fundamentalistiskt. Människan är den enskilt viktigaste ekologiska faktorn på jorden och effekterna kan inte elimineras eller omintetgöras, bara mildras. Fram till 1970 så utrotades tre svenska ”skogs”arter varje årtionde. Det verkar 1970-2010 sjunkit till två och verkar nu på nedgång till en. Man kanske får acceptera en halvering av takten sedan 1960 , det är för svårt tekniskt och administrativt att få ett märkbart bättre utfall genom starkt ökade resurser de närmaste decennierna (se http://downto.dagli.se/?p=85) .